En famn

0kommentarer

Det brukar vara älsklingen som håller om mig på natten, men inatt höll jag om honom. Inför sin mamma och sina barn behöver han vara stark och stötta dom i sin sorg. Därför känns det bra att han kan släppa ut sorgen totalt när det bara är vi och att jag i min tur kan få trösta honom. Han hade gjort samma sak för mig. 

Idag hämtade han upp sin mamma. Vi åt mat tillsammans, satt framför brasan och drack kaffe. Hon är av den gamla skolan och vill inte vara till besvär, fast vi ser det som en självklarhet att hon inte ska vara ensam mer än nödvändigt just nu. Så hon har ingen talan i den frågan.

En dag i taget. 

Kommentera

Publiceras ej