Det går ju...

0kommentarer

Alltså, det blir mycket snack om löpning nu och det får ni ta (eller sluta läsa men det hoppas jag att ni inte gör). För jag är i sluttampen av detta mål. Om 17 dagar står jag där nervös vid starten på kretsloppet och jag har säkert nervöst skitigt minst 6 gånger. Idag var jag mentalt peppad inför milen och det kändes i kroppen att det var rätt timing. Så jag pressade mig till max och lyckades förbättra mitt personbästa med hela 4 minuter. Slutresultatet blev 1,10.

Var det lätt? Inte nånstans, för det är ett mindfuck från allra första steget till det sista. Fluga i ögat, håll, andnöd och en ren jefla vilja att pressa mig till max. Alla känslorna på en och samma gång. Om man hade kunde spela in mina tankar under en löprunda, så hade jag blivit inlåst med en vit tvångströja. Jag har roligt nästan jämt.

Kommentera

Publiceras ej