Hemma

4kommentarer

Jag är precis hemkommen nu ifrån sjukhuset och känner en inre lugn och glädje över att jag åkte dit ikväll. Det kändes så otroligt skönt att få träffa Sara, hon blev jätteglad över att se mig och jag kunde inte hålla tillbaka tårarna. Det smärtar så otroligt mycket att se henne ha så ont. Små microkorta stunder så kom den "vanliga" Sara fram, små vackra och underbara stunder.

Även om hoppet är det sista som överger en så smärtar det att ens skriva orden men det är inte långt kvar nu. Jag är tom på ord, bara ett ord ekar i mitt huvud och det är "varför"?

4 kommentarer

My

18 Jan 2011 07:00

Så sjukt orättvist! Blir ledsen bara av att läsa

Josefin

18 Jan 2011 07:02

Kram

Terese

18 Jan 2011 08:43

Livet är förbannat orättvist! Tänker på dej!

Marie

18 Jan 2011 09:17

skickar massor av styrkekramar <3

Kommentera

Publiceras ej