onaturligt

0kommentarer

Den här helgen hade jag planerat att göra precis ingenting eftersom min höst/ vinter har varit fullspäckad från tidig morgon till sen natt, dag ut och dag in. Det började halvbra med slapp förmiddag förutom sluttningen. Efter några timmar blev jag så äckligt rastlös och jag försökte hela tiden intala mig själv att "det här behöver jag". Jag började nästan klättra på väggarna när Jennie kom till min räddning. Äntligen lite besök, lite liv, lite rörelse. Än mer blev det när Marcus med barn kom hit. Tusen tack för det. Och nu har jag insett att jag är ingen ta det lugnt människa. Jag gillar när det händer grejer och allt annat blir onaturligt för mig.

Kommentera

Publiceras ej