Det gör så fruktansvärt ont i hjärtat när lillstumpan gråter och säger att hon saknar mig. Jag saknar henne så det svider i hjärtat, boysen saknar sin busiga lillasyster och jag blir så ofantligt ledsen i själen. Min finaste lillstumpa, du är mitt allt och jag kommer kämpa för dig.  
Äntligen är dagen kommen som barnen har längtat efter så himla länge. Vi började morgonen med att öppna morgonklappen, äta julegröt och skinksmörgås. 
Med totalt 12 personer, så var det lite att stå i innan bord var dukat och all mat lagad och framställd. Underbart gott var det. Tänk själva mammas köttbullar, pappas inlagda sill, mammas Jansson och pappas älgstek. Åh, himmelriket.
Efter vi var mätta och belåtna, åkte maten in och julgodiset ut. Kl 15.00 satt vi bänkade framför tv och den sista långa väntan på tomten inleddes.
Ut på balkongen for alla barn, och se där kom ju tomten gåendes. En underbar tomte kom och delade ut klapparna till alla och äntligen fick presentpapper rivas upp.
Blir så otroligt lycklig över att se barnens upprymdhet av att önskningar gått i uppfyllelse. Jag blir alldeles varm inombords.
Nu halvsover vi i soffan och njuter av julaftonskvällen. Bästa av allt är att jag har firat den med de jag älskar så mycket (bara några nära och kära som fattades, då hade det blivit komplett). 
God jul, ta hand om varandra.
 
Idag har det varit en minst sagt lååång dag. Jag och Joline vaknade i ottan, åt go frukost bara för att vi kunde. Sen drog vi iväg på sista-dagen-julklapps-race-och-sista-mat-inköpet på förmiddagen. Säger bara sweet lord, vad folk ligger efter (sista sekunden) i schemat pch jag njöt till fullo att vi var så klara med allt. Vi plockade det vi behövde, stod i kö som sig bör och drog hem till bröderna grus. I eftermiddag har vi förberett allt tills imorgon, ikväll hade vi uppesittarkväll med mormor, svägerska och de underbara kusinerna. Jag måste bara påpeka att jag är djupt imponerad över att alla barnen högg i ostbrickan före allt annat och inte bara i chips, ostbågar och godisskålen. Imorgon är det julafton, jag och mina finaste barn önskar er alla en  riktigt god och fröjdefull jul.
Bara positiva tankar är tillåtna i min hjärna och mitt hjärta. Jag tillåter inte något annat och så enkelt är det. Fokus på nutid och framtid, fokus på mina fina barn, fokus på värna om nära och kära och fokus på allt som gör mig gott i livet. Vi förtjänar att vara lyckliga och mer därtill. 
Först storstädade jag barnens rum (med Jolines finfina hjälp) och därefter så bestämde jag mig för att vi minsann skulle ut på äventyr. Jag och Joline hoppade på tåget mot Kalmar.
Först ut blev slottsparken. Där sjöng vi på stora scenen, skickade önskningar i önskebrunnen och lekte på lekplatsen. 
På vägen in mot stan såg vi hur en buske blommade, hallå det är december nu. Det var gott med lite mat i magen efter vår utevistelse. 
Sen gick runt lite i affärer och avslutade hela äventyret med att leka prinsessor och pirat längs hela stadsmuren. Vi har haft en underbar dag, bara jag och min lillfis. 
Snart kommer grannflickan och då blir det ännu mera lek, stim och skoj.
 
Dagen började supertidigit, typ sisådär kl 07.15. Så är det när man har en morgonpigg liten madame. Frukost i sängen framför julkalendern blev en bra start. Vid tio tiden, packade vi in oss i bilen, tog med mamma och drog till simhallen. 
Några timmar senare kom vi ut som ett gäng russin, men roligt hade vi. Hem för lite lunch, slapp och sen vidare till mamma för att baka finska julstjärnor. 
Mästerverk är ordet. Roligt och julstämning är känslan som infinner sig. Nu i eftermiddag/kväll har vi julstädat allt utom barnens rum. Det tar vi imorgon. Och imorgon kommer grannflickan hit på en lite playdate med Joline. Riktigt roligt att de är i samma ålder också. Nu tar vi kväller.

Idag har vi haft en mysdag hos lillebror med sin underbart fina familj. D hjälpte till att dra iväg superstora slyhögar, så otroligt stolt jag var över han. Kanske låter lite konstigt, men hur många får upp och ut tonåringar att hjälpa till på helt frivillig basis. Sen bjöds det på härligt god middag som bestod av grillat kött, potatisgratäng, majskolvar, sallad, såser, korv och pommes. Ljuger inte om magen stod rätt ut efter den maffiga middagen. Underbara lillebror med fina My och barnens kusiner. Även min pappa var där, hur mysigt som helst. 
Äntligen var dagen kommen då jag fick hämta hem min älskade tös igen. Familjen är komplett och jag är hel igen. 
Vi drog direkt till ishallen för att heja på Yades och hans lag. Det var årets sista hockeymatch och vi är många som supportar han.
Väl hemma bakade vi julgodis, grilljerade den första julskinkan och hade supermys. Plötsligt kom Joline med en tappad tand i handen.
Bara sådär gick hon från att vara liten till att bli stor. Vad hände med tiden? Hennes allra första tand är tappad och det år stort. 
Den bästa kommentaren från Joline idag var "wow, jag har verkligen varit supersnäll i år. Kolla alla julklappar som är till mig". Älskar min barn mer än livet själv. 
Nu har jag gått på julledighet enda fram till 4 januari. Som jag ska njuta av ledigheten tillsammans med mina fina barn, nära och kära. Massor av lugn, ro, harmoni, kärlek, skoj, bus och gemenskap ska vi ha. Kickstartar ledigheten med att kliva upp tidigt imorgon, hämta hem min efterlängtade tös och ratta vidare till Ys sista hockeymatch för året. 
Den här saknaden äter upp mig inifrån och ut. Att höra lillstumpan gråta i telefonen, med orden "jag saknar dig" är som att strö salt på öppet sår. Jag saknar henne så otroligt mycket. Jag går fan under snart, på riktigt. Vi räknar ner dagar tillsammans, bestämmer att vi ska träffas i drömmarnas land och leka prinsessor bland molnen. För i drömmarna får man göra precis som man vill. Jag är stark i telefonen medan jag pratar med henne, tröstar och pratar om allt positivt. Men när jag har lagt på, så kommer tårarna. Jag saknar henne, hon har alltid varit "mammas lilla tjej". 
Mamma hade fixat degen till lussekatterna som var precis lagom att bakas ut när jag kom hem. Vi bakade lussekatter, sjöng lite galna julsånger och hade teamwork som bara vi kan ha. Under andra jäsningen passade vi på att göra smällkarameller. Det är så härligt att julstöka med de jag älskar allra mest och sweet lord vad julstämningen infinner sig snabbt då. 
Direkt efter att jag klev av tåget hemma så stod mamma och Joline på perrongen och väntade på mig. Vi hoppade in i bilen och rattade till ett superfint luciafirande. Vad duktiga de var och de sjöng superfint.
Efter luciafirande åkte vi hem till mamma, för här skulle det julpysslas så som bara vi kan. Blomdekorationer helt i vår smak blev slutresultatet. Vad jag är lycklig över att ha mamma boendes bara över gatan.
Jag blir så oändligt lycklig över att ha min fina mamma hos mig. 
På förmiddagen var pappi här och hälsade på, min fina lilla pappa. Jag kommer att få ha både mamma och pappa hos mig på julafton. Det betyder hur mycket som helst för mig. Jag lät äldsta pojken få sova ut idag, så jag tog de andra barnen och åkte till Skälby som anordnade julmarknad. Vi åkte häst och vagn, träffade tomten, klappade kaniner, getter och hästar. Joline red på häst och sen lekte vi på den gigantiska lekplatsen. 
Vi har haft en super mysig andra advent och jag är så tacksam för att jag har min familj. Jag älskar de härifrån till månen som en böld i r*ven, tusen miljoner gånger om. 
Idag vaknade jag och Joline för tuppen, närmare bestämt kl 06.30 slog lillstumpan upp sina små söta blå. Mysfrukost, dusch, och "gömma-gosedjur-lek" på förmiddagen. Sen tog vi med oss picknick och drog till badhusparken för att göra oss av med lite energi i blåsten. 
En liten promenad hann vi också med innan vi bestämde oss för att det fick vara nog med snålblåsten. Efter middagen blev det dags för lite pepparkakshusbak och finlir på pepparkakor. Det var riktigt skoj. 
Julkalender, Tingeling film och så mycket bättre fick avsluta den här härliga lördagen. Jag älskar att få vara med min fina lilla familj. 
Bästa fredagsmyset med alla mina barn och mamma. Det första lillstumpan gjorde var att öppna sin luckor på adventskalendern, vilken lycka det var för henne.
Vi åt tacos till tända ljus och pratade massor. Efter maten spelade Y och Joline landshockey i hallen. De har verkligen saknat varandra. 
Vi bunkrade upp med en massa gottis framför idolfinalen och kurade ihop oss i soffan med filtar och mys. En underbar fredagskväll. 
Nu är jag mitt i stormens öga och allt jag kan göra är att hålla i det som jag kan komma åt. Vem förstår? Vem finns där för mig? Sitter på tåget på väg hem, tårarna brinner bakom ögonlocken och tankar snurrar runt likt ett virrvarr. Det kommer gå bra, det ska gå bra. Tänk om, tänk när, tänk vad, tänk hur. Mantrar mig själv att vara fokuserad, mer än så kan jag inte göra. Älska min barn, vara där för mina barn och vara med mina barn alltid och för alltid. Något annat finns inte. 
Igår hade jag en riktig "fixa allt liggandes kväll". Det blev att jag satte upp alla mina små tavlor i den stora ramen. Varje tavla har sisådär 2-3 hål bakom sig. Varför måtta med måttband och sånt tjafs när man kan höfta lite. Rakt och fint blev det tillslut. 
Imorse var det krispigt väder ute, minusgrader, frost och röd himmel. Superfint och härligt skönt med morgonpromenaden från stationen till jobbet. Utöver det så har jag haft en liten "fritidsgård" här hemma ikväll. D med två kompisar och Y med en kompis. Det är härligt att de vill hänga här hemma, då vet man vad man har dem. 
Nu är det bara två nätter till, sen kommer lillfisen hem igen. Vi saknar henne något enormt mycket och hon fattas oss när hon inte är här. Vi går in i en tuff period snart, jag vill inte gå igenom det alls, men jag behöver göra det eftersom det inte finns en annan utväg. Jag trodde inte alls att jag skulle behöva göra det, men jag vill du ska veta att det sista jag är egoist. För mig har barnens önskan, behov och önskemål alltid gått före min egna. Alltid, för det är sån jag är. Det enda som är i mitt fokus är mina barns bästa och tro mig jag sätter alltid mina barn i första hand. Det behöver jag inte "bevisa" för någon, fråga mina barn och de kommer ge dig ett ärligt svar. Fråga min närmsta omgivning och de kommer ge dig ett ärligt svar. Det är sån jag är, för mina barn betyder allt för mig och jag vill ge de all min tid, uppmärksamhet, kärlek, ömhet och glädje. Varför? För jag älskar de härifrån till månen som en böld i r*ven, tusen miljoner gånger om. Men visst, om jag hade fått en hundring för varje sömnlös natt, oro, tanke och känsla kring allt detta, så hade jag varit miljonär nu.