Sovmorgon till kl 9 gav lilltösen mig och det tackar jag för. Efter en mysig adventfrukost, mys i soffan och en lugn förmiddag åkte vi in till ishallen. Först var hon modigare än modigaste och det var innan vi klev på isen.
Eftersom A-hallen var stängd följde Yade med oss in till B-hallen. Vi fick locka ut Joline med en "pingvinställning". Först ville hon bara sitta på den och bli puttad fram över isen. Vi turades om att putta henne. Som hhon skrattade.
Men som den elaka mamma jag är, tvingade jag henne att utmana sin egna rädsla för isen och ställde henne upp. Först skrek hon like a star, sen lyssnade hon på våra instruktioner och då gick det betydligt bättre. Yade och jag turades om att vara bakom henne. Stora framsteg.
När vi väl klev av isen var hon stoltare än stolast, vi andra likaså. Ibland behöver man ta steget ut som kan kännas skrämmande för att utveckla sig själv. Roligt har vi haft det denna underbara söndag. Nästa gång kanske hon vågar sig på det alldeles själv. 
Jag och barnen åkte till knalleland, dels för att Y skulle köpa julklappar för sin månadspeng (är han inte hur söt som helst, som tänker på andra före sig själv?). Därefter kom bi hem precis lagom till att Jennie och M kom hit. För här skulle det bakas pepparkakor i alla dess former och roligt var det också. Lite av tradition för mig att baka pepparkakor med barnen och det är då jag verkligen får en skön julkänsla inombords. Självklart jade vi julmusik i bakgrunden. Tack för en mysig lördagseftermiddag. Nu ska vi snart ätappulled pork.
Ikväll (glömde gräddfilen till tacosen när jag handlade inne i stan) drog jag och Joline en snabbis ner till Konsum här i byn. Genom hela affären sjöng Joline julsånger medan hon puttade den lilla barnkundsvagnen framför sig. Totalt oblyg tog hon i med kung och fosterland med sånger som man sjunger på Lucia. Hon förgyllde alla som var där och handlade. De log sitt bredaste leende man kan le. Kanske en blivande rockstar? 
Ett "God morgon Ramona" har varit min vardag när jag har klivit in på jobbet i 2,5 år. Ett sånt där sprudlande glatt och härligt humör bakom orden har han förgyllt mina arbetsdagar med sin gestalt. Hans humor, roliga skämt och positiva inställning har fått hela avdelningen på bättre humör. Därför kändes det extremt vemodigt idag, då det var hans sista dag på jobbet. Egoisten i mig säger "vem ska nu förgylla mina arbetsdagar"? Medan den resonliga i mig ler stolt och ser att han drar vidare i hans egna personliga utveckling. Jag önskar dig all lycka till i framtiden och jag vet att du kommer förgylla många människors liv med din fina personlighet.
Oj, här har jag haft ett omedvetet blogguppehåll på några dagar. Antagligen har jag inte haft något vettigt att dela med mig. Dagarna sen sist har rullat på som vanligt med jobb, hem, ishockey. Idag hade tydligen de andra i hushållet bestämt sig för att jag skulle julpynta efter min sedvanliga storstädning. Här har man ingen egen talan, men det kan faktiskt vara skönt att ha de klart innan helgen. Granen är uppe nu och en liten tjej är supernöjd.
På tal om något helt annat. Något superskoj och intressant. Den här tanten har blivit interjuvad av en journalist som driver en nyhetstidning. Det kommer att handla om mig, min dyslexi och arbetsliv. Jag har läs och skrivsvårigheter, ordblind som jag själv kallar det för. Återkommer när den är publicerad. 
Idag har det varit en sliten söndag, dels för att jag inte kom i säng förrän kl. 3.00 och det är verkligen inte något som tillhör vanligheterna. Men roligt hade vi när vi dansade loss på vardagsrumsgolvet. 
Hämtade barnen vid 12 tiden och det var skönt att få hem de igen. Sen blev det slapp framför en film innan vi åkte in till ishallen för kvällens match.
Mina nerver klarar inte av matcher, hera magen gör uppror och hjärtat bultar nästan ut ur kroppen. Joline gjorde mpnga hejarop och hon var så stolt över sin storebror. 
De vann med 7-2 och Y släppte in ett ynka mål (som egentligen inte var mål, då han hade den i plocken). Han är så himla bra och det är resten av grabbarna med. De har fått till ett bra samarbete. 
Nu tar jag kväll med att gå och lägga mig i sängen framför tv. Det här har varit en underbar helg med många skratt, bus och ståhej. 
Idag har jag och barnen storstädat. Jag kan inget annat säga än "fasiken, vilka duktiga barn jag har". Därefter fixade vi iordning oss, Joline packade ihop de hon skulle ha med sig till farmor/farfar. Som den tjej hon är blev det en rryggsäck full och en resväska, hon blir bara borta över natten. Som den kille Yade är, tog han med sig sin tandborste, kallingar och Ipad. Idag fick vi äntligen se solen och blå himmel.
En snabbkaffe hos fina svärföräldrarna och en massa pussades på barnen innan jag rattade vidare. Mike och jag är barnfria för första gången sen i början av april, och det ska vi verkligen ta vara på genom att bara vara Mike och Ramona. Ikväll kommer finfina Jennie och Daniel på middag, det kommer bli supernicet.
Vilken dag det har varit idag, det var massor härlig happening på morgonkvisten när jag klev in på jobbet. Musik, frukost, give aways och massor av glada härliga människor. Det här en resa som jag verkligen vill vara delaktig i. Hade även ett mycket givande utvecklingssamtal med min chef och snacka om att jag blev malligare än malligast. 
Sen kom jag hem, badade Joline och busade med henne, snackade med min karl och åt hans extremt goda (hemmagjorda) köttbullar och tog med Yade till hans träning. Medan han tränade fys svängde jag förbi jobbet och för lite härligt dösnack. Sen hann jag även med att kolla in Yades färdigheter på isen, min duktiga pojk. Det här har varit en riktigt bra torsdag. 
I 1,5 dag har jag övat på min engelska och det gick överförväntan bra. Massor av processer hit och dit, kors och tvärs, men nu är min del avklarad och jag känner mig bara så nöjd av min insats. Det inte varje dag man får vara delaktig händelser och just nu känner jag en sån härlig wow-känsla inombords. Då tar vi en check på den och tuffar vidare med allt det andra. Ikväll ska jag verkligen se till att Y inte somnar i soffan, för nu är det dags att förhöra han på biologi inför hans prov på fredag. Men först ska en lillskiten nattas. Ta hand om varandra. 
Idag har jag fått öva på min engelska på jobbet, det gick bra och jag är fasiken stolt över mig själv. Medan jag nattade Joline bad jag Yade att läsa på dagens skörd av sidor i biologiboken inför stundande prov på fredag. Det här möttes jag av när jag kom ut till vardagsrummet, alla sover.
Det var tur att jag fick lite sällskap av ett långt telefonsamtal med Dennon. Min store pojk som alltid kommer vara min förstfödde, den som gjorde mig till en mamma för snart 15 år sedan. Shit, vad jag bara älskar alls mina tre underbara barn och gubbe. 
Ja, men då kör vi en icke favorit i repris i år igen. Yades skolfoton är borta i år igen. Vad f*n och jag som var så noga med att lägga undan de och nu är dem borta. Kul att betala dubbla avgifter för hans jefla kort. Jag är helt hundra på att vi har ett spöke som tjuvar Yades kort och det bara för att jävlas. Vi har vänt upp och ner på varandra liten vrå, men de finns inte att hitta någonstans alls. Jag skyller inte på någon, mer än spöket men jag blir bara så himla ledsen för skolfoton är inte billiga. 
Ja, men då kör vi en icke favorit i repris i år igen. Yades skolfoton är borta i år igen. Vad f*n och jag som var så noga med att lägga undan de och nu är dem borta. Kul att betala dubbla avgifter för hans jefla kort. Jag är helt hundra på att vi har ett spöke som tjuvar Yades kort och det bara för att jävlas. Vi har vänt upp och ner på varandra liten vrå, men de finns inte att hitta någonstans alls. Jag skyller inte på någon, mer än spöket men jag blir bara så himla ledsen för skolfoton är inte billiga. 
ingen sovmorgon idag för Y skulle upp och iväg på hockeymatch (fick åka med en annan till töreboda). Jag och Joline beslutade oss för att gå ut och leka på lekplatsen, men det var ingen varm upplevelse. Som det blåste, fast vi tröstade vädret och gungade massor. Väl hemma busade vi till det rejält istället. Den här lilla tjejen är verkligen hur rolig som helst. Y kom hem med huvudvärk, han hade fått ett slagskott i huvudet och de hade förlorat (även om han bara hade släppt in ett mål). Jag blev lite orolig för att han hade fått hjärnskakning, men det hade han inte. Min fine pojk. Ikväll har vi ätit pepparbiff av älgkött med potatisgratäng. Nu snackar vi lyx. 
Här försöker man få in lite "umgänge" med sin karl, så här på en lördag kväll när vi både har lust och tiden (och barn som sover). Det är lite (väldigt jefla mycket) svårt att få ihop det med vardag, jobb, barn och allt annat som kommer emellan. Men ikväll så var det "let's do it" och det gick jätte bra fram till kaninjäveln började sparka med bakbenen i buren i takt med oss. Hallå, låt oss få göra vår del och blanda dig inte i! Kaninjäveln förstörde allt och det slutade med att Mike sa "den där kaninen får flytta ut" ( rapunzel har ett kaninhus på altanen). Ska vi vänta tills vi blir pensionärer innan vi får till det utan avbrott?
Det verkar som skåneland gilla min bok, för de toppar min lista på mest köpta. Jag tackar och bockar ödmjukast. För er andra som vill läsa en del av mitt liv som jag inte ens delade med min närmaste kan beställa den bla på www.vulkan.se,  www.cdon.se eller www.bokus.se allt ni behöver göra är att söka på mitt namn Ramona Gunnarsson eller bokens titel "En del av Mig". Boken kostar ca 140 kr. Som min kära bror sa efter han läst boken "Jag har aldrig läst ut en bok i hela mitt liv, men nu satt jag fastklistrad tills den var utläst och Ramona." Den har humor, tragedi, sorg och glädje i en salig kompott.
Phuu, vilken fredag och det två sista timmarna på jobbet var verkligen kaos med lite svordommar och hysteriska ångestskratt. Jag säger bara en sak, vi kan om vi vill och det blev lite "gör om och gör rätt" episod där finaste J och M var underbara. Bara där påvisar vi att vi är ett riktigt järngäng när det väl gäller. Rattade hem fort som attans, bildäck tjöt i kurvorna, slängde in Y i farten och släppte av han till träningen (han hann precis, där snackar vi timing). Medan han var där, hann jag handla (i duracellkanins hastighet)  och åka tillbaka till jobbet för att ta igen saker jag inte ville ha liggandes tills på måndag. Vem jobbar över 2,5 timme på fredag? Jo, jag men bara för att Yade hade träning så hade jag liksom tiden. Hem för att fixa tacos, barnen hjälpte till och på tio minuter stod maten på bordet. Nu pustar jag ut och kollar in idol. Ha en underbar helg mina fina vänner där ute, för det ska jag ha.
Jag åkte hemifrån kl 05.55 och kom hem 21.30. Däremellan har jag varit i Örebro på möte och fick tillfälle att återse alla kollegor igen. Åkte till jobbet, bytte bil och rattade vidare till poolhouse och där väntade alla andra fina kollegor på en aw. Jag kunde dock inte stanna mer än två timmar för då var det dags för mig att plocka upp Yade på ishallen efter hans träning. Nu är jag helt mör i roten efter denna långa men braiga dagen.

 
Medan min stora älskling lagar hemmagjorda köttbullar i köket, serverar min minsta älskling mig låtsas mat och mellan älsklingen ritar graffiti. En lugn onsdagskväll för min del och en liten återhämtningstillfälle.

Imorgon är det "on the road again" mot Örebro. Några möten väntar och bästa kollegorna. De är verkligen dem bästa man kan runt omkring sig. Tillsammans får vi skeppet att både flyta och åkaframp.
Ikväll tog Mike Yade till ishallen, det gav mig egentid med Joline. Vi pratade om världsliga ting som "Vad kommer tomten med för julklappar". Hon fick även prata med tomten (tack mamma för hjälpen), sen fortsatte vi prata om "Vad vill du bli när du blir stor", då började lilla stumpan gråta för hon ville inte bli stor. När jag berättade att hon kommer bli äldre grät hon ännu mer och sen vände humöret på en tioöring när hon fick höra att man får bada på skoltid när man går i nollan och sen ville hon ha hjälp med att städa sitt rum. När vi städade gick det minsann hur bra som helst att bli stor, så länge hon fick sova bredvid mig resten av livet. Många känslor och tankar i en liten kropp. 
Bra dag på jobbet, hem och blev påmind av Yade att det var "öppet hus" på hans skola, inför högstadiet. Att jag hade glömt bort skulle jag aldrig erkänna för honom. Joline ville följa med och självklart fick hon det. Vi kan väl säga att jag har skaffat massor av pluspoäng på ansvarfullt föräldraskap, för vi blev klara med den guidade rundvandringen efter 2,5 timme. Ja, men ni fattar!?! Grundlig information om allt och de utelämnade inte ett enda ämne, sal eller personal. Jag var inte alls förbered på att det skulle ta en sån tid, även om bullarna i hemkunskapen var goda, filmen om träslöjd rolig och den störtsköna spanska läraren som tagit lärande till en helt annan dimension. Phu, vem har sagt att det alltid roligt att vara förälder. 
Medan Mike var ute i skogen och jagade, åkte jag med barnen till ishallen. Har jag sagt att det är vårt andra hem? Idag var det dags för premiärturen för lilla Joline. Så nervös hon var innan, men vi peppade henne till max.
Väl ute på isen, skrek ömsom grät hon och släppte inte min hand över huvudtaget. Ett tag ville hon att jag skulle bära henne, det går ju liksom inte och efter det blev det bättre. Men ett helt varv runt isen lyckades vi med innan vi klev av. Alla är vi nybörjare i början. Bra jobbat, lilltösen.
Yade var i a-hallen och övade på teknik. Han är verkligen bara så grym. Vi får fortsätta att peppa Joline, för det är ju faktiskt kul att åka skridskor och gratis är det också. Mike fick sina farsdagspresenter från oss och jag tror han blev nöjd. En tröja och ett gäng kakalsonger.
Nu har vi precis ätit pulled pork, snart ska vi hoppa in i badet och sen ska vi skämma bort bästa pappan ever med tårta, pilla på ryggen och massor av kärlek. Tack Mike för att du är den bästa pappan till våra barn. 
Min lilla tösabit har gått och blivit förkyld, snoret rinner och hostan är jobbig. I godan ro satt vi i soffan i väntan på Så mycket bättre skulle börja när Joline hostar så mycket så hon spyr--> i min hand och jag fick ta fram andra handen för fånga resten av jordgubbs-mandarinspyan. Här snackar vi mys på hög nivå. Stackars lilla tösabit, men den fina "dippbrickan" som jag hade ställt fram kändes inte lika lockande längre. Bara hon slipper en dunderförkylning och att det är över imorgon, kan jag hoppas på det?!? 
Började dagen med frukost på sängen med Joline och sen blev det storstädning för hela slanten. När jag var klar, fixade vi iordning oss och drog in till stan. Yade kan inte få nog av ishallen, så jag släppte av han där så han kunde åka på allmänheten. Jag och Joline drog vidare till Ica city och fullföljde vår årliga tradition som bestod av att hon fick göra en farsdagstårta. Sen åkte vi tillbaka till hallen för att kolla in Yade. Tillsist drog vi svängen förbi Willys för att handla lite. En dag med fullfart framåt, fast helt utan stress. 
Tack fina älskling för att du är en sån klippa och byta till vinterdäck på min bil. Jag körde in Yade till hockeyn, sladda in på jobbet och jobbade (den här gången hann jag inte med ett snicksnacka). När vi kom hem, möttes vi av en vaken Joline!?! Hon somande 21.50, blir kul att väcka henne imorgon. Juste har även förhört Yade på buddhism, lite kul faktiskt. 
Hem, ladda om, ta med Yade till hockeyn och till jobbet. Tanken var att jag skulle få jobba undan lite, vilket jag gjorde och slutade med lite skönt snack med fina kollegor. Söta medarbetare undrade vad jag gjorde på jobbet och svaret blev "jag hinner inte prata (ej jobbrelaterade saker) med någon på jobbet, så jag måste komma hit utanför min arbetspass för att få prata". Det var en lugn kväll på jobbet och inga köer, sådana kväller behövs också. För andrum behöver vi alla. Jag hann även kolla in Yade på träningen också. Nu ska jag försöka hitta en klubba för att klubba ner mig i sängen och hoppas på att somna innan kl 2 inatt. 
Jag har en liten ventil på jobbet och denne betyder så mycket för mig. Man behöver ha en som en sådan och ibland räcker det med ett ord, en mening eller bara (det bästa av allt) förståelse.  Idag gick det så himla bra med de utmaningar som stod framför mig och allt klaffade precis som jag hade hoppats på. De sista timmarna på jobbet blev så himla bra och vi fick sån positiv egoboost utav dess like. Wow, vilket gäng jag har turen att få arbeta med. Sen att jag har fått jobbat några extra timmar hemma ikväll, är något som man bara går ta för jag har en stor förhoppning att det kommer att lugna ner sig lite i framtiden. 


Med en veckas ledighet bakom mig tryckte jag på snoozknappen tre gånger innan jag klev upp. Tröttmössa var ett faktum, men det var bara att kliva upp och ta dagen med storm. Jag hann inte mer än att logga in på jobbdatorn innan det gick i 280 och jag är tillbaka till verkligheten "big Time". Totalt slutkörd i huvudet kom jag hem till min underbara familj. Min fine karl är bäst på att tillaga ugnspannkaka och gissa om jag blev lycklig. 
Alltså på riktigt, hur mycket kärlek kan man känna till sina barn? Den är oändlig, stark och alldeles underbar. Att få turen att faktiskt berätta om alla bra egenskaper dessa små härliga varelser besitter är livets krydda. Förstå känslan av att få chansen att säga: Jag älskar dig därför att.... och sen "bomba" de med egoboost utan dess like. Jag älskar att få göra så med alla mina tre underbara barn (och sambo). Det skulle få varenda människa att växa fem centimeter. Jag älskar att ge mina kära massor av beröm, litet som stort för mig är de bättre än bäst som lär mig massor om livet. För när jag fokuserar på det som är bra, blir de andra så mycket lättare att hantera. En liten tanke så här i min ensamhet när resten av familjen sover, vilket jag också ska göra nu. Love, peace and understandning.
Idag har vi inte gjort något som vi inte velat göra. Så det har resulterat i koja bygg i vardagsrummet, lek med barbie, dans på vardagsrumsgolvet och tittande på tv-pucken framför tv. Mike gjorde sin otroligt goda potatisgratäng och med god grillad köttbit. Ikväll tände vi ljus för alla våra fina änglar som inte är med oss längre och jag tackade gud för att AIK hamnade före Elfsborg, för då kan jag jävlas lite på jobbet på måndag.