Idag har (nästan) allt kretsat kring Joline. Det är trots allt hennes dag. Eftersom vi skulle ha kalas kl 17 så valde jag att göra en lite enklare maträtt innan tårtkalaset. Det blev deluxe varma mackor med sallad.



Farmor och farfar anlände först och gissa om Joline blev lycklig när hon fick en glittrig gitarr (och ett munspel).



Sen anlände Marcus med barnen och Joline blev jätteglad över att få en rapunzel. "Nu har jag en till, så nu kan de vara systrar" tjoade hon.



Sist kom Jennie, Daniel och M. Med sig hade det ett stort paket med flera småpaketer. Barbieskor, klänningarna och väskor i mängder. Oj, vilken lycka.


Efter paketöppning och matintag var det dags för Joline att blåsa ut de fyra ljusen på rapunzeltårtan. Det var supertrevligt och mysigt kalas. Tack alla fina ni som var här och förgyllde vår lilla tjejs stora dag.







På något vidunderligt sätt lyckades jag vakna innan Joline och därmed fixa till en frukostbricka till henne. Gav mig själv en high five.


Med min fina skönsång gick jag in och väckte henne. Hon var minst sagt nyvaken och det tog en stund innan hon fattade varför jag sjöng.

Hon blev verkligen supernöjd med presenterna. Både Monsterhigh dockan, klänningarna, baddräkten, väskan och cykeln.

Strax ska vi ut och prova på att cykla på den stora cykeln som är till för stora tjejer som blir 4 finfina år. Min finaste tjej.

Medan Joline var hos Lars och Susanne, så åkte jag runt hela stan i jakt på Jolines present. Jag hittade den tillslut, en riktigt cykel som är vit och rosa med stödhjul och cykelkorg. Phu, det var svettigt. Jag fikade hos svärföräldrarna, åkte på en släde bakom fyrhjulingen och det var hur roligt som helst. Efter ett svalkande bad i dalsjön så var det dags för den årliga tårtan. I år ville Joline ha en rapunzeltårta. Skitlätt att göra, not! Men här är resultatet efter 3 timmars slit.







Fast om jag får säga det själv, så blev jag jefla nöjd med resultatet. Idag kom även Mike hem med en förtidig födelsedagspresent till Joline. Världens sötaste kanin som ska hin har döpt till rapunzel.
Idag har jag storstädat hela långa dagen och det tog sin lilla tid. Kanske tog det tid för att jag fick för mig att städa bakom soffan, ändra om på matsalsbordet, sortera papper, göra rent soppskåpet, skrubba rent kranarna med en gammal tandborste och para ihop rätt par av barbieskor till rätt barbiedocka. För andra öron kan det vara dårskap men för mig är det en sort terapi.
Efter det åkte vi in till stan för att köpa skor. Det kostar att ha tre barn som växer som ogräs. Nöjda och glada åkte vi hem och åt min hemmagjorda kycklingsallad. Nu tänker jag slänga mig framför tv och göra absolut ingenting.

Hua, den här tanten har åkt på en förkylning from hell. Täppt näsa, feber och mår allmänt skit. Den kom smygandes natten innan, men jag valde att blunda för den då vi skulle åka till Halmstad och nu får jag sota Big Time för det. Det blev som ett slag i magen, precis som lite annat här i livet. Snacka om ett rejält wakeup call utan dess like. Ja ja, jag reder ut det på ett eller annat sätt. Skinn på näsan och snor inuti så löser sig allt.


En vecka kvar av semestern och jag ska tamefan se till att göra den till den bästa semesterveckan ever. Inget kan hindra mig, inte ens en rutten sommar förkylning. Grädden på moset måste ju vara att min fina tös faktiskt blir fyra år gammal om bara tre dagar.
Innan jag väckte alla barn iottan fixade jag det sista med packningen, kokade kaffe och gjorde ordning frukost så det bara vara att åka. Det gick hur bra som helst att väcka dom och faktiskt idag var dom hur ubergulliga som helst. Destination Halmstad och äventyrslandet blev det.





Vi började med att åka karuseller. Först ut var masken tillsammans med Joline. Sen blev hon så där supermodellen och vågade åka både pariserhjul och två andra karuseller helt själv.



Grabbarna åkte crazy coaster typ tio gånger. Det var en fröjd för mitt mamma hjärta att se hur lyckliga dom var. Det bästa med äventyrslandet. är att karusellerna ingår i entréavgiften. Annars hade jag blivit fattig.



Efter det åt vi av den medhavda picknickkorgen, tyvärr så gillade alla halmstads getingar vår mat också. Vi blev överfallen av en hel svärm. Vi åt väldigt snabbt och sen gick vi och kollade på de småhusen innan vi drog iväg för att bada.



Jag valde att lämna in mobilen och andra värdesaker när vi badade så det finns inga bilder på hur vi åkte vattenrutchbana, fick vatten över huvudet när vi stupade framlänges vid kanten eller hur roligt det var att gunga på vattengungan. Efter det blev det mer karusellåkandet och ja ni kan ju bara gissa vad grabbarna valde att åka.



På vägen hem tog vi den förbi Ullared och det var lagom med folk när det bara var 1,5 timme innan stängning. Där valde vi att handla (konstigt) och äta en bit mat. Vi undkom både regn, åska och annat hemskt och hade perfekt väder hela dagen lång.


Jag och barnen har haft det alldeles underbart idag och det har inte varit något gnäll eller sura miner alls. Tack mina älskade barn för att ni förgyller mitt liv. Ni är och förblir mitt allt.
Efter den sedvanliga badet i dalsjön och shoppingen i knalleland så bar det av på en kräftfisketur i dalsjön med grannjäveln och hans barn. Det var very nice och jag tror bilderna talar för sig själv.








Tack för ytterligare ett minne att lägga till i minnesbanken Vet inte vilket som var bäst, om det var Joline när hon blev bajsnödig och vägrade göra sina behov i naturen eller när Yade simmade ut i sjön för att hämta en kräftburen eller när Dennon låg som en sjöjungfru på en stenen benen i vattnet ochr bedyrade för oss andra hur varmt vattnet var. Som sagt fina sommarminnen av 2014 för mig.
Bara så där kom jag att tänka på att samtal jag hade med min mormor när jag vara nere i Kalmar. Jag har alltid beundrat hennes pondus och starka karaktär. Hon hade läst min bok "En del av mig" och ville anförtro ett minne hon hade från sina svunna tider. Jag förstod snabbt att det betydde mycket för henne att dela med sig av detta till mig och då förstod jag att saker går i arv, bra som dåliga erfarenheter. Jag har sagt det innan, men säger det igen att kvinnosläkten som jag härstammar från är tamefan starkare än starkast. Man måste gå igenom både det ena och det andra för att kunna stå stadigt på jorden och rättfärdiga platsen man står på. Från gammelmormor till mormor till mamma till mig. Så mycket jag vill berätta men desto mer tiger jag men ingen är starkare än jag och alla kvinnor som tillhör min släkt.


Min fina mummi och avvi, ni är min sol, måne, natt och dag. Kärlek till er <3
Dagen startade med att Dennon bakade kladdkaka tillsammans med Joline. Eftersom vi inte hade någon grädde hemma fick jag (helt själv) traska ner till affären. Underbara egentid, även om det är bara för 20 minuter.


Sen fixade vi en picknick korg, packade ner badkläder, leksaker och gick iväg ner till dalsjön. Underbart med sköna dagar vid badet.

Det var hur mysigt som helst att äta melon, apelsin och päron på den guppande bryggan. Klarblå himmel, skön värme och glada miner.

Jag kan liksom inte titta mig trött på utsikten över vattnet, men inget går upp mot utsikten hemma i Kalmar. Fast det här duger gott det med.

Vi fick pausa i allt badande genom att leka en stund på lekplatsen. Jag är verkligen nöjd med hur bra de har rustat upp vår lilla badplats här i Dalsjöfors

Nu tackar vi dalsjön för de här sköna timmarna och traskar hemåt igen. Snart har en veckas semester passerat. Kan man stanna tiden, bara för en stund? Det hade varit toppen.


Ni må säga att mina barn är bortskämda, att de kommer undan utan straff mer än ordet förlåt efter en stunds eftertanke och kanske än värre att de är oförskämda. Men vet ni, det är mina barn och ingen mer än jag är stoltare än stolast över dem. De får inte "saker" gratis, utan måste jobba för det (var och en har sin egna enskilda to. do. list) och bonusen blir bra resultat oavsett om det är bra betyg eller fritidsintressen. De är kärleksfulla, starka, omtänksamma, skinn på näsan, livliga och har en egen vilja. Precis som jag vill att de ska vara för då vet jag att dem kommer att klara sig som vuxna. Ta bara igår när Y säger "tack mamma för att vi åkte till gränna " eller J säger "tack så mycket för att vi badade i sjön" eller när D säger "Imorgon ska J väcka mig tidig för vi ska baka en kladdkaka ihop innan vi ska iväg". Att jag ofta får höra att jag är bästa mamman i världen gör jag vill göra ännu mer för och med mina barn. Mina barn är mitt allt och de är min stolthet, alla tre <3



Jag tar av mig bh och Mike råkar se mina boobs och börjar asgarva, jo men tack så mycket. Vad gravar du åt? När han väl kommer till sans ber han mig att sola lite toppless i fortsättningen för den bonnabrännan är inte att leka med. Absolut ska jag göra det och samtidigt skrämma slag på de stackars pensionärerna som bor granne. Jag är inte direkt sugen på vara orsaken till en annan persons hjärtinfarkt. Så jag behåller min bonnabränna för det är bara inom husets väggar jag släpper de fria och därmed basta.


Känslan av att inte bry sig om att hålla koll på veckodagar innebär att semestern verkligen har tagit fart. Imorgon fick jag tänka till en extra gång för att påminna mig själv om vilken dag det var. Hela dagen har vi spenderat utomhus, jag i en solstol med en bok, Joline i poolen eller i skuggan, Yade med en kompis och Dennon i källaren framför sin dator. Medan Mike fixade med pepparbiffen drog jag på ett tabatapass, det var en nära döden upplevelse utan dess like. Jag såg stjärnor framför mig när jag skulle köra hem och då har jag druckit flera liter med vatten tidigare idag. Det känns jefla skönt nu iallafall och snart ska vi äta go mat.


Tidigare har jag ju berättat att jag har lagt in en beställning på en supersolig semester till vädergudarna. Inser nu att vädergudarna har lyssnat och beviljat min beställninged råge. Kanske inte alla som gillar det, sorry. Men vecka 32 återgår det till en normal svenssonväder igen.


Först var jag supernöjd med att jag fått upp alla ungarna i tid, enda tills de tjurade ihop fullständigt. Jag blev inte så very happy och hasplade ur mig något som kunde ha låtit "men-sluta-va-uppe-hela-natten-och-lägg-er-i-tid.Ni-visste-att-vi-skulle-åka-till-gränna-och-nu-kan-lika-gärna-skita-i-allt". Hur eller hur kom vi iväg och snart var humöret uppe på alla igen. Vägen efter Jönköping är helt magiskt vackert.


Något säger mig att hela Sveriges befolkning valde att besöka gränna just denna dagen för fy fan vad folk. Inte en ledig parkering så långt ögat kunde nå. Tillslut hittade vi Franssons polkagris tillverkning och stannade till där.



Det var riktigt häftigt att få möjligheten att se hur de tillverkar polkagrisar. Vilken konst och vilken show bagarna gav oss. Givetvis handlade vi hem polkagrisar. Sen fikade vi utanför och bara njöt av att bara vara.



På vägen hem stannade vi vid badplatsen och rasta den lilla delfinen. Jag tror att molnet ovanför mig ville säga mig något. Nästa gång vi drar ut på vägarna igen kommer jag att stänga av internet kvällen före så jag får med mig glada ungar från start.










Igår var vi nere hos grannen som hade barnkalas för både T och J, det var varmt utan varken skugga eller vind på hans altan, men tårtan var magiskt god.

Idag packade vi picknickkorgen och gick ner till dalsjön för avverka några sköna timmar i sol och bad. Grabbarna är ju så tråkiga tonåringar och sover halva dagarna. Y kom dock ner den sista halvtimmen.

Vi badade, jag försökte läsa bok men insåg snabbt att det var svårt att hålla koll på Joline och läsa samtidigt. Joline tyckte iallafall om att både sno min plats på filten, solglasögonen och boken.

Eftermiddag har vi varit utomhus, antingen i poolen eller sittandes i solstolen eller bland leksaker. Nu i kväll drog jag med D på en snabb powerwalk. på 50 minuter. Han kan ju inte bara sitta inomhus framför en dator.

Imorgon ska vi inte slappa, då ska vi ut på äventyr. Det kommer bli hur roligt som
helst.



Alltså där ligger jag sovandes och helt maktlös att kunna försvara mig. Vaknar mitt i natten av att det sticker till och gör fruktansvärt ont på insidan av överarmen. Det blev en hemsk upplevelse när jag inser att det är en jefla geting som har stuckit mig. Hallå, mitt i natten smyger den sig in i mitt sovrum och sticker mig. Jag var helt försvarslös när den attackerade mig. Sen hade jag svårt att somna om för jag inbillade mig att jag kanske är allergisk mot getingar och på sätt skulle dö i sömnen på grund av en allergichock. Men efter en timme eller två insåg att allergichocken inte skulle komma.
Dagen började med att vi alla packade in oss o bilen och mötte upp Jennie, Daniel, Jessica och M till Falkenberg. Värmen, solen och semestern visade sig verkligen ifrån sin bästa sida idag när vi intog wheels and wings.













Utsikten hem var lika magisk som på vägen dit. Alltså Sveriges landskap är verkligen vackrare än vackrast om man bara väljer att se den. Sen var det lite roligt med comic land, hamburgarekiosken och den stora trägubben.







Dock upptäckte jag efter badet (i dalsjön som jag faktiskt doppade mig i även om det är Sveriges kallaste sjö) att solen tog hårdare på mig än vad jag trodde. Den här tanten är ett vandrande reklampelare för polkagrisarna i Gränna och inget betalt får jag heller. Dock hade vi en underbar kväll med grill med de bästa ikväll * tack mina bästa vänner, ni är guld värda för mig*









Efter att jag hade stämplat ut tog jag alla barnen och gick ner till dalsjön. Snacka om att jag blev chockad för vattnet var fasiken varmt. Än varmare var promenaden hem i alla uppförsbackarna.


Sen blev det dags att städa altanen (igen). Jag fick hjälp av Joline, hon är bara så duktig. Mike står för matlagningen och det är jag tacksam för. Min altan är en av min bästa semester plats. Det var där jag skrev min bok "en del av mig" förra sommaren. Ljuva minnen.

Nu njuter jag av ett glas rose och lyssnar på Spotify via Minijamboxen som Mike köpte idag. Alltså hur bra är inte denna lilla skönheten. Setet lord, säger jag som älskar teknikensvärld.

Är du sugen på att köpa min bok och få den signerad är det bara att höra av dig till mig på antingen ramonagunnarsson@hotmail.com eller mitt nr om du har det. kärlek till er alla.



Efter en veckans jobb så stämplar jag ut och intar två veckors semester igen. Det firar vi med ett dopp i Sveriges kallaste sjö, dalsjön. Nu ska jag njuta och bara vara jag.


Möte på möte på möte har det varit idag och nu är det bara en dag kvar och sen väntar semestern igen. Ikväll åkte jag och boysen in på torsdagskvällen. Medans de gick runt, kollade i affärer och köpte massa gottis satt jag med några jobbarkompisar på viskan för det var "avtackning" för en kollega som kommer att flytta. När de drack rosé drack jag kaffe och var så där lagom avis på de, men trevligt var det iallafall. Dessvärre kunde jag inte stanna så överdrivet länge för boysen ville ha sin mamma. Det var trevligt så länge de varade och jag hoppas att de andra får en fantastisk kväll.


Att jobba hemifrån har sina fördelar så som man kan kliva upp direkt ur sängen, slänga på sig myskläder och logga in på datorn utan att behöva ha på sig ett ansikte. Det är ett helt annat lugn hemma än på kontoret och Konstigt nog får jag mer gjort. Ja ja, så är det. Nästa vecka väntar semestern igen. Vid fem idag drog jag på ett sommarspinning pass som var högintensiv med fokus förbränning. Jo, jag tackar! Som jag svettades, hohoho. Men nu är det gjort och jag är nöjd.


När man har en karl som älskar skogen och som hittar se små gyllene svamparna, då får man smörstekta kantareller serverat. Så otroligt gott, fast egentligen borde jag hålla igen då mina volanger spricker i sömmarna. Så stor som jag är nu har jag aldrig varit i hela mitt liv. Kan jag skylla på att jag är tant? Nä, men jag önskar att jag kunde det.


Det enda positiva med att vara så här mullig är att mina boobs är gigantiska och snart (typ nu) behöver jag köpa en större bh. Men snart är det slut på dessa glassiga dagar, jag bara måste återfå min normala vikt igen för hälsans skull och mitt egna välmående. Men det tar vi annan dag, nu ska jag smäcka i mig smörstekta kantareller.
Veckan här hemma har bjudit på jobb, jobb och åter jobb. Måste nog ärligt sägs att jag längtar tillbaka till semestern som väntar på mig nästa vecka. Egentligen skulle jag haft semester i fyra veckor, men jag var tvungen att rycka in den här veckan. Men det får gå och tacksamt nog så är vädret skit här hemma. Jennie och Daniel med M tittade förbi nu på eftermiddagen och det var en jätte trevlig överraskning.
Det gick bra att köra i spöregnet och barnen var snällare än vanligt, vilket jag tackar ödmjukast för. Kom hem till ett regnigt Dalsjöfors och en karl som är handikappad pga sin ischias. Efter att jag hade packat upp och slängt i en maskin med tvätt drog jag iväg för att handla mat. Väl hemma lagade jag den godaste maträtten man kan äta på sommaren: kokt färskpotatis, sill och gräddfilsås (och köttbullar till ungarna). Nu ligger jag i sängen, inväntar fotbollen. Mike ligger i soffan, Joline spelar på sin IPad, Dennon spelar på sin dator och Yade testar sina nya benskydd. Jag tror att vi alla behöver "egentid".

Tror bestämt att mina blommor hat saknat mig, för de såg lite ledsna ut.
Inväntar att lunchen ska bli färdig som mamma står och tillagar i köket. Bilen är redan packad med alla våra väskor och regnet öser ner därute. Dessa nio dagar har flugit förbi i rasande fart och nu har vi fått massa fina minnen att förvara i minnesbanken. Varför känns det alltid så vemodigt att lämna Småland? Kanske för att jag numera förknippar Småland till semester, ledighet, skoj och återförening med släkt. Om en timme eller så bär det av hem till Dalsjöfors och verkligheten igen.
Då är vi inne på sista kvällen här i Småland innan det bär av hemåt igen, om nu min bil vill som jag vill. Jag kan ingenting om bilar och blir så frustrerad över att jag inte fattar varför bilen bara krånglar ibland vid start. Det kan vara startmotorn som bråkar med mig, för batteriet är okej eller så vill bilen att vi ska stanna kvar.

Det är på besöken hem till i Småland jag faktiskt inser hur långt ifrån jag bor min släkt och det är lite sorgligt att det ska vara så många mil emellan. Jag såg en bild på fejjan och undrar om det verkligen kan stämma. Jag kommer iallafall testa när någon av mina hundratio myggbett börjar att klia.


Dagens Joline lyder följande:


Joline: Mamma, när jag blir stor behöver jag ingen pojkvän.


Jag: Näha, ska du skaffa en tjej då?


Joline: Nej, jag ska ta Yade.


Jag: Men tänk om han vill ha en tjej då?


Joline: Men det gör inget. För när jag blir stor blir jag en tjej och då vill Yade ha mig.




Dagen började med att vi åkte till Thomas och My på en fika. Lille Charlie fick sin (försenade) födelsedagspresent. Sen hoppade vi på sightseeing tåget i Nybro, sweet lord vad det blåste kallt. Tror bestämt att vi har blivit bortskämda med värme när man tycket 20 grader är kallt.





Det sista vi gjorde denna fredagseftermiddag var att vi åkte till Rismåla för att bada. Vattnet var varmt och lagom mycket folk. Lite mysigt att hitta en sån liten pyttesjö inte långt ifrån mamma.

Nu väntar mat, färsk potatis med stekt lax och magen kurrar högre än mammas katt. Vi har underbara dagar här i Småland, det är nästan så att jag inte vill åka hem men jobbet kallar på mitt namn.

Idag åkte vi till Kalmar för att ta båten över till Öland/ Färjestaden. Innan dess gick till baronen och kollade lite i affärer för att avverka lite tid innan avgång.


Utsikten från båten var minst sagt magisk. Himlen var klarblå och likaså vattnet. Som vi njöt av välbehag bland vågorna. Ställer mig frågan: varför har vi aldrig tagit båten innan?



När vi kom till Öland var det stekande hett och inte ett moln på himlen. Vi började med att äta vår medhavda picknick innan vi badade i havet. Havet och jag är bästa kompisar.




Mamma, Mummi, Avvi och Dennon tog en tidigare båt till Kalmar medans vi andra badade vidare. Innan vi åkte hann vi äta en glass i värmen.


När vi kom hem så stod maten färdig. Vi åt, ladda snabbt om batterierna och drog till Vita Sand. Där badade ytterligare än gång till innan vi fikade vid Fredrik och Tinas husvagn.







Sola, bus på trädgården, bad i poolen och steka pannkakor i värmen är vad vi har haft för oss hela dagen fram till kvällen. Mummi och Avvi kom vid lunchtid. Då åkte vi till björnasjön, ungarna badade, vi grillade tjock korv och njöt av vädret.




Nu spelar min 86 årliga morfar tennis med Yade. Helt otroligt, så mycket energi vill jag också ha i den åldern.


Här satt vi, laddade och klara inför fotbollsmatchen mellan Brasilien och Tyskland. Jag hejar på Tyskland och mamma på Brasilien. Vilken utklassning, vilket spel och vilken känsla av att se Tyskland när de utklassar Brasilien. Morsan visar sina känslor i den här bilden som talar sitt tydliga språk.


Idag har jag legat ute i solen och solat mitt fläsk och läst bok. Underbart skönt att bara vara. Sen drog vi iväg till Hansa City, käka på Ikea och glodde runt i affärer. Vi avslutade med en fika hos pappa innan vi rattade hem igen.


Nu sitter vi ute och njuter av kvällssolen. Snart blir det fotboll och imorgon kommer min älskade mormor och morfar hit.
På tidig förmiddag packade vi ner kylväskan med en massa gott och åkte till Öland. Joline ropade glatt "Åh, jag har aldrig sätt så många pariserhjul" när hon såg väderkvarnarna.




Första stoppet var på Ölands södraste udde, Ottenby. Vi gick de 195 trappstegen upp i Långe Jan och njöt av utsikten på den klarblåa himmeln i 27 gradig värme.





Efter det åkte vi till eketorps borg. Det var som att gå in en kokande gryta, så varmt det var och helt utan skugga. Vi bakade bröd, sköt pilar, gjorde armband och lekte stenålderslekar. Sweet lord vad roligt det var och värt den dyra entrén in dit.





Därefter åkte vi till Haga Park för att boysen skulle åkte lite vindsurfing, men när vi väl kom dit så ville de inte det. Men ett dopp fick vi iallafall.




Vi har en underbar och solig dag på Öland. Helt utan gnäll, tjat och sura miner från barnen och bara det gjorde att denna dagen går raka vägen till minnesbanken utan att passera gå, Vi avslutade dagen på drinken i Kalmar.
Bästa vädret har vi. Igår hade vi en slappardag utan några planer alls mer än lite solning, bad och glassätande.




Men idag blir det annat. Kylväskan är packad, likaså badkläder och solcremen. Nu kör vi...
Igår checkade jag ut från jobbet för att checka in på den efterlängtade SEMESTERN. Hem tokpacka och sen ratta ner till Småland och jag tog med mig solen (som jag hade beställt) och den är även kvar idag också.


Äntligen är mina barn samlade hos mig och det känns helt underbart härligt.


Mamma tog på sig bushatten och busade med lillskiten hela kvällen lång. Idag tog jag på mig mina nya löparskor för att springa en runda, men fy fasiken det var sjukt jefla tufft och då sprang jag bara 4 ynka km.







När man ska gå på semester har man hel del att göra för att göra det så lätt och smidigt som möjligt för de som ska vara ställis för mig. Därför blir lite mer fullt ös medvetslös, en dag till och sen checkar jag ut. Kom hem och slängde mig i soffan. Mike slängde på sig Spidermanbrillor och lekte cool, men Joline tokdissa han med att säga "Pappa, Du har inget hår".

Varma mackor a la Mike stile åt vi till middag. Sen hade vi en "vem är vigast tävling". Jag skyllde direkt på träningsvärk, men de andra körde på och lillskiten vann.

Sen fick jag ett infall "jag måste köpa nya joggingskor skor typ nu och kan absolut inte vänta till imorgon". Så medans Mike nattade Joline rattade jag inte till kvällsöppna butiker i stan och hitta dessa små änglar.

Dessa är anpassade helt efter min fot och hur jag belastar foten. Grymma grejer den där maskinen jag stod på. Som en liten arbetsskada som jag har, så kan jag bara säga "sweet lord vilken service" det var toppklass.


Även om mina knän ömmar, benen skakar och kroppen är sjukt tung så spelar det ingen roll för inombords är jag sjukt jefla lycklig. Idag sprang den här tanten en hel mil, eller sprang och sprang. Jag joggade utan att stanna en enda gång. Det tog mig 35 år att förstå att jag faktiskt kan springa.Det här instinkten hade jag aldrig fått om jag inte hade antagit utmaningen att springa milen på kretsloppet i september. Nu när jag vet att jag klarar av att springa milen så är det en enorm egoboost utan desslike.

Om ni frågar mig "var det lätt?" så kan jag säga att NEJ det är det inte men jag ger mig inte. Jag brottas med mina egna tankar från det första löpstegen, tankar som "jag kommer aldrig fixa milen. Jo, jag kan, jag orkar. Oj, nu fick jag håll. Ingen ursäkt försätt springa. Aj, knät gör ont. Vad gnäller du om, fortsätter så släpper det. Nu kommer hållen. Andas bättre så slipper du hållen. Fortsätt framåt, mål i sikte, Jag kan, jag orkar." Ja, ni fattar (bjuder på att jag är lite kokobello).
Nu är det bara tuta och köra utan att stanna upp för en millisekund för då brakar allt ihop. Fokus fokus och åter fokus är det som gäller det sista dagarna. Kom hem med en huvudvärk from fucking hell, efter maten hoppade jag på motionscykeln och cykla som en dåre. All stress och huvudvärk försvann *tack så mycket för det, amen*


Joline var faktiskt lite rolig idag och det måste jag få dela med mig av. Hon pratar med mamma i telefonen. Mamma berättar att hon har bakat bullar och även slutat att röka så nu vill hon ha present från Joline. När jag efteråt frågar Joline vad de pratar om så säger hon "mormor har bakat bullar till oss". När jag senare frågar om de pratade om något mer så svarar hon "Nä, inget viktigt".