Idag har det varit en minst sagt en väldigt intressant dag med en massa oväntade händelser. Det var inte vad jag hade väntat mig av en måndag. Men den här slår rekordet.

Det här är en sida av Mikes Nya jakttidning. Borde jag bli orolig om han får för sig att ta en "långskitare" på toa tillsammans med tidningen.
När jag nu ligger i sängen och reflekterar över en privat sak så kan jag inte längre dölja den starka besvikelsen jag faktiskt tillåter mig känna just nu. Jag är besviken på mig själv för att jag gång på gång tillåter mig luras av mina egna bortförklaringar och jag inser nu hur bra jag är att dölja det för mig själv. Kanske är det dags att lyfta på mitt feta arsle och faktiskt göra något åt saken och på riktigt den här gången.

Jag vet att jag kommer att klara det, bara om jag ger mig fan på det. Det är dags för mig att vakna upp och ta itu med saken även om det kommer bli tufft. Vilken tur att jag är en fighter som vet att jag klarar av allt som jag ger mig in på. För jag ger aldrig upp förrän jag har nått målet. Nu ska den här tanten sova.

En liten våg av dåligt självförtroende svepte över mig igår. Men idag så kändes det helt annorlunda när jag satt och redigerade de sista kapitlen i boken. Det enda jag behöver göra nu är att ögna igenom hela boken en gång till och sen är den faktiskt klar. Jag struntar faktiskt i om ingen vill publicera den eller om ingen tycker att den är bra, för jag har uppnått ett mål och den känslan är oslagbar. Så länge jag är nöjd så får alla andra såga sönder den i bitar. High five på mig.
Jag är typ i slutskedet på min bok som jag har knåpat på sen min semester. Det är nu som först jag faktiskt börjar tvivla på mig själv. Tänk om den inte är så bra som jag vill att den ska vara? Jag är ingen författare, jag kan ingenting om den svenska grammatiken och jag har ingen som helst aning om hur man publicerar en bok. Vem tror jag att jag är bara för att jag har en intressant historia att berätta? Det känns som om jag har tagit mig vatten över huvudet och inte vet hur jag tar mig ur det. Jag är extremt självkritisk och efter nu ha redigerat kapitel efter kapitel så undrar jag helt ärligt om något förlag ens orkar läsa allt mitt jidder. Självförtroende är typ på minus 100 just nu när jag har det tre sista kapitlen kvar.
Jag är så Jäkla rädd att dem ska såga mig totalt innan jag ens är klar med min bok.
Det har bara varit jag tillsammans med barnen idag (för gubben stack till skogs i ottan). Innan Ishockey träningen åkte vi förbi Intersport då Y skulle köpa en hockey klubba för sina födelsedagspengar. Beslutångest var stor hos han, men till slut hittade han klubban han ville ha. När vi kom fram till kassan så sa jag att jag hade fått en medlemsrabatt på 100 kr, den extremt snorkiga expediten sa att den inte gällde för det var blablabla. Därefter så sa jag att vi borde åtminstone få vår BHC rabatt men återigen så gällde den inte (hallå en Ishockey klubba är väl så mycket ishockeyutrustning det bara kan bli?). Tanten Ramona lackade ur totalt när hon sa "men du kan dra ditt medlemskort så du får din bonus". Bonus på vad? Vad ska jag med bonuspoäng om jag inte får nyttja dem på det artiklar jag vill i deras utbud? Jag har spenderat åtskilliga tusenlappar i den jäkla affären och sa surt "Jag har handlat för tusenlappar här hos er, jag är en så kallad storkund för er och detta är sista gången jag kommer handla här och räkna med att jag tar kontakt med din chef för du vet inte vad service är". Hon hade inte ens mage att titta mig i ögonen eller komma med en vettig förklaring till varför min välkomserbjudande eller bhc kortet inte gällde på en ishockey klubba som kostade skjortan. Istället stod hon bara tyst, himla med ögonen och sa INGENTING. Kunden har inte alltid rätt men kunden har alltid rätt till en förklaring som man förstår. Serviceyrket är inte för alla och uppenbarligen inte för surf*ttan som stod bakom disken. Hur många tror ni jag kommer berätta detta för? Allt och alla jag känner. Tänk på det alla ni (vi) som jobbar med det prestigefulla yrket som hanterar service. Det spelar ingen roll hur många nöjda kunder ett företag har, för det räcker att det finns en ynka kund som är missnöjd. Den kunden kan ställa till ett rent helvete för företaget.
Att vara hemifrån i tre dagar har gjort att mitt nr 2 uteblivit. Jag måste ha Sveriges mest blygaste rumphål för den gillar inte okända toaletter. Hemma är bäst och idag har jag redan avklarat tre fina besök.
Starkt jobbat Ramona. Började morgon med att hoppa upp ur sängen direkt när alarmet gick igång imorse (jag har typ slagit vad och ska numera inte snooza på morgonen, annars får jag putsa alla mina fönster). Detta gav mig massor av kvalitétstid tillsammans med Joline. Men sen hände något som aldrig har hänt tidigare. Jag, tanten Ramona "krockade" med en annan bil på vägen in till dagisparkeringen. Det blev mer en mjuk duns än smäll.


Ouppmärksamhet i den snäva kurvan är något jag aldrig mer kommer att vara. Jag har inte varit med något sådant innan och fattade inte alls vad jag skulle ta mig till. Sweet lord vad jag skämdes, för det var ju mitt fel. Men ett snack med försäkringsbolaget och en skadeanmälan senare kunde jag åka till Jobbet.

Det var underbart att komma tillbaka till jobbet och min härliga grupp. Min grupp är ett gäng med fantastiska människor och dem lyser upp min vardag. Min äldsta son fick även paket ifrån söta M som jag ska skicka till han. Tusen tack <3



Efter jobbet tog jag med mig ungarna och åkte in till höstmarknaden. Jag har verkligen dem bästa ungarna ever. Det var inge tjat, gnäll eller sura miner. Man kan inget annat än att älska dem. Kvalitétstid med mina mysungar var välbehövligt.




Y har dragit iväg på disco. Innan dess åt vi tacos och det är faktiskt väldigt ovanligt att vi äter på en fredag. I vanliga fall brukar det bli grillat men inte idag.
Alltså wow vilken utbildning jag har fått äran att vara med på. Jag hade höga förväntningar innan jag åkte iväg för jag visste att det skulle komma den ena aha-upplevelsen efter den andra. Min egna självkännedomen som Malins och Karin lyckades skapa hos mig är så stark, så unik och så otroligt häftig så jag saknar det rätta ordet för att kunna beskriva det. Man behöver få uppleva detta för att förstå. Tack för att jag fick vara en del av detta häftiga och high five till alla som var med.
Ligger på hotellrummet och är helt slut efter dagens lååånga arbetspass. Jag har höga förväntningar på den här ledarskapsutbildningen och vet att det kommer att komma många aha-upplevelser. Saknar mina älskade där hemma nu när man ligger alldeles ensam här. Fatta att jag har en HEL dubbelsäng för mig, det har inte hänt sen Gud vet när.


Tur att jag är trött för då kommer jag somna fort. Omgivningen här i norrqvarn (typ vid Mariestad) är jättefint och Göta kanal ligger precis intill hotellet, så det känns faktiskt väldigt lyxigt. Minus är att dem bara har kanal 1, 2 och 4. Tur att vi kör utbildning från tidig morgon till sen kväll.


Bra jobbat Ramona för att du har gått en hel dag med trosorna ut och in. Jag kan villigt erkänna att jag var sjukt trött imorse efter gårdagens bravader. Älsklingen överraskade mig med en fin lapp i matlådan och hela mitt hjärta svämmade över med varma känslor för denna karl.


Hela eftermiddagen och kvällen har jag umgåtts med min familj (förutom två timmar när jag satt fördjupad i redigering). Jag har även packat väskan för imorgon bär det av mot en spännande utbildning. Nackdel är att man inte får ha mobilen igång. Hur ska jag klara mig? Jag får väl tjuvringa hem ifrån toan eller nåt.
Vi sjöng födeelsdagssång för Yade i bilen kl 6 imorse näe vi var på väg in till cupen. Man är lagom mör i både kroppen och knoppen nu efter tolv timmar i ishallen (halva dagen stod jag i kiosken). Han är så sjukt bra målvakt och gjorde många snygga räddningar.












Mamma och Dennon har åkt hem igen och jag saknar dem så det gör ont enda in i hjärteroten. Vi har haft en fin helg tillsammans.
Igår hade vi kalas för lilla Yade. Det blev en himla massa fina presenter till han, fika med tårta och massa annat gott.


Därefter åka jag, barnen och Mamma till knalleland. Yade handla Hockeyprylar, skor och annat. Dennon fick ett besök hos frissan och Joline en hello kitty mobil.



Sen när vi kom hem gjorde jag ett stort lass med pannkakor som vi frossade i oss. Kvällen blev lugn med förberedelser inför cup och tidig sänggång för oss alla.



Sweet lord vilken process att fixa tårtan till Y. Det blev många svordomar över den förbannade marsipanen. Men nu är den klar. Inte perfekt med definitivt hemmagjord.


Efter jobbet åkte jag till Ica city för att köpa färgad marsipan och massa annat. Ratta hem och började direkt med tårtdekorationen till Ys tårta. Så många svordomar som har kommit ur i min mun ikväll har nog fan inte hänt sen min senaste pms vecka. Det blev en tjock Frölunda indian som ser allmänt missbildade ut. Dock är allt gjort av ren marsipan.


Dennon och mamma är här och lyckan är som gjord. Dennon har ( och håller på fortfarande) snackar med sin tjej via Skype. Sweet lordilord vilken pingla till tjej. Jag hälsade även på hennes mamma och hon verkade vara supertrevlig. Nu ska jag umgås med mina bästa.
Varning för ett tråkigt inlägg. Extremt bra dag på jobbet idag med en massa fina framsteg åt rätt riktning. För en gång skull så stod jag för matlagningen här hemma, kycklingwok a la Ramona style och matorgasm var ett faktum. Sen växte latmasken i mig och jag har bara suttit i soffan tillsammans med min familj. Det blev lite redigering av utkast (jag är så nära mållinjen nu så jag kan riktigt känna lukten av färdigt utkast). Jag fick en snabb släng av "lillapatteklämmardagenkänsla" så jag hoppa in i duschen för att göra mig fräsch för lite action i sänghalmen men den pirrande känslan avtog så fort jag kom in i sovrummet för Mike lägger av världens brakskit i sömnen. Hösten är här och jag har inte bestämt mig för om jag gillar det.


Har haft en väldigt trevlig afterwork med det andra TLs idag men verkligheten ropade högt vid 19.30 och då var det bara att ratta in till ishallen. Som en god Mor så kollade jag på det sista 20 minuterna av träningen, nu inväntar jag att han ska bli klar och sen ska vi sladda iväg hem och köra lite läxförhör. Den här veckan är intensiv och går i jobb/ Yades fritidsintresse och där emellan ska vi klämma in ett kalas
, umgås med kära mamma och älsklingen D och avsluta med en heldagscup från 06.30-20.30. Joline får hänga med i våra svängar, tur att hon älskar att vara i ishallen. Jag är iallafall inte sysslolös
Jag och barnen drog in till stan för att gå på navet som faktiskt bjöd på gratis inträde idag (gratis är gott).








Jag har aldrig varit där innan, sweet lord vad roligt vi hade bland vattenbana, teknikrum och miljörummet.







Det här var det bästa vi har gjort på länge och det var väldigt uppskattat av barnen och även mig för det var både lärorikt och roligt.









Idag har det varit en alldeles perfekt dag. Den började med grötfrukost innan det bar iväg till kretsloppet. Jag mötte upp min Grupp vid startplatsen.






För att få med så många som möjligt så valde jag att vi skulle gå 5,5 km (rätt jefla stolt att alla förutom tre var med, klart bästa gruppen på hela jobbet). Nästa år siktar vi på att springa 5,5 km istället.








Efter att vi kommit i mål var det dags för mig att knata till start igen för att heja på min älskling. Jag är sjukt imponerad att han sprang milen på 1.03 eftersom han faktiskt har varit sjuk nu i veckan.







Eftersom mitt jobb valde en (supersnygg) färg som utmärkte sig i mängden så såg jag även några sköna medarbetare och the boss som sprang fram längs vägen.












Jag hoppas att detta är något som jobbet kommer att ha som en tradition för jag gillade verkligen hela konceptet med kretsloppet. Nu i eftermiddag/kväll har vi haft en mysig middag med dem söta Jennie, Daniel och lille M. Med andra ord en perfekt avslutning på den här lördagen.

Jag kom på idag att jag har inte varit beroende av cigaretter sedan 2012.09.01. Det fan inte illa pinkat för en gammal storrökare som mig. Visst har en och annan cig sugits in i mina lungor på semestern och nån helg här och där efter det. Men jag klassas mig själv som rökfri och det är jag jäkligt stolt över.


Det kom ut något positivt med att jag blev väckt av hundarna, jag hann storstäda hela hemmet. Ja förutom Jolines rum, för där inne krävs det en heldag. En sjukt intensiv dag på jobbet och det var sjukt skönt att säga "trevlig helg" den sista av personalen vid 20.30. Nu är jag sjukt trött så jag ska vara så tråkig och gå och nanna kudden. Imorgon väntar ett kretslopp på mig.
Att bli väckt av skällande hundar som inte har vett nog att hålla käften när jag säger till dem får mig att bli fucking vansinnig. Kl 06.20 tyckte dem var en perfekt tid att köra skällsång i kör. Hittade fan inte morgonrocken så jag sprang ut i bara trosorna och foppatofflorna och jag strunta blanka fan i att det var en massa människor som gick förbi. Har dem inte sätt bröst innan så har dem gjort det idag.Är jag glad nu? Nä inte nån jäkla stans. Pisshundar!!! Nu måste jag hinka i mig kaffe för hålla mig vaken.


Jag har nog fan dragit nitlotten överallt. Inte nog med att jag är en sån där kioskansvarig på ishockeyn, nu har man bestämt (över huvudet på mig igen) att jag ska vara en sån där klassförälder i Ys klass detta läsår. Skjut mig fu*king långsamt.


Numera kan jag titulera mig som Ramona-som-inte-har-något-eget-liv
Jefla skit också, jag engagerar mig gärna i mina barn men jag vill fan inte ha en massa extra roller som medför en jefla massa uppoffringar av min tid. Jag tillhör inte den kategorin av föräldrar som ska påskina att dem är så jefla duktiga på allt, engagera sig i allt och mer därtill och "jag vill gärna vara lite mer än andra föräldrar så därför så tar jag på mig dessa rollerna med glädje". Ge detta ansvar till dem som vill ha den och ge fan i mig.
Ett kvällspass till sen är det klart för denna omgången. Jag älskar verkligen mitt jobb för jag stöter dagligen på så många nya utmaningar att reda ut, hantera och agera efter min bästa förmåga. Med andra ord jag utvecklas varje dag, gårdagens misstag blir dagens lärdom. Yade kom förbi jobbet efter sin träning ochlagom till jag slutade. Det är faktiskt perfekt att mitt jobb är granne med ishallen. Jag blev glad över att Joline fortfarande var vaken när jag kom hem för då fick jag natta henne.
En mycket bra och produktiv dag på jobbet. Igår kväll gjorde jag en fin överraskning till min braiga chef, men jag vet inte riktigt om han uppskattade min gest så som jag ville att han skulle göra.

Kom hem till en sjuk Karl som tydligen fryser så pass mycket så han höjde värmen i huset. För oss andra som inte är sjuka kan lika gärna hämta lite björkris och leka bastu här hemma. Eller är detta ett sätt för honom att se till att jag automatiskt klär av mig naken?

Nu kan jag dö med gott samvete, för en livförsäkring till är införskaffad. Men självklart så hoppas jag på många många många år till av glädjefylld dagar tillsammans med mina nära och kära.


Usch, jag gillar egentligen inte prata om döden för det känns som om jag målar fan på väggen.
Rattade in på två hjul till parkeringen och sprang in på jobbet för att hinna med ett bokat möte tillsammans med E. Herre jeflar vad bra hon är för mig. Även om det blir obekvämt att komma ut ifrån sin Comfortzon så lyckas hon sätta fingret rakt in på vad jag behöver förbättra och tillsammans kommer vi fram till en bra plan. För att utvecklas så måste man ut på okänd mark och våga ta steget även om det är knackigt i början.
Det börjar bli jefla tjatigt att tjata om min trötthet så jag väljer att skita i det (för den här gången). Vi fick iallafall besök av Jennie och M innan vi skulle iväg till dagis och jobb. Det värmde hjärtat och jag är Uppriktitgt glad över att vi lyckades klämma in detta i mitt extremt tighta schema. Kvällspasset på jobbet sprang förbi mig och vips så var det stängningsdags.
Vilken bra slappar dag vi har haft idag. Det började med frukost på sängen, morgon-tv och en massa högläsning av sagoböcker.


Sen drog jag och barnen till stan för Y skulle ju träna. Mina barn är det enda sällskapet jag behöver för att må bra i själen. Dem är mitt allt.


Lite utomhusaktiviteter och lite netflix avrundar denna söndagen. Snart börjar Honey BooBoo, som jag har längtat.




Jag tror jag skiter på mig av nervositet nu när Y har sin ishockeymatch. Han är så fruktansvärt grym som målvakt och jag kan inte vara mer stoltare än vad jag är just nu. All hans träning, slit och kärlek till denna sport har gett fina framsteg. Just här och nu så är det till och med värt att vara en sån kioskansvarig, tiden och pengarna så länge min älskade pojk får spela.


Här har man inte legat på latsidan. Istället för duschen så gick jag ut och fixade till landet, rensade rabarberlandet och rensade på altanen. Snacka om överskottsenergi och nu ska jag hoppa in i duschen ( varför säger man hoppa in när man egentligen kliver in?).


Vaknade (för)tidigt av Joline som agerade väckarklocka och tyvärr fungerade inte hennes snooza knapp. Det är inte alls ofta som jag känner att jag skulle behöva vara barnledig för att ladda om batterierna men ibland behöver man egentid. Jopps, tanten är lite trött och gnällig idag. En superlång frukost i soffan lyxade vi till med innan jag började med storstädningen. Torsdagarna som brukar vara min storstädningsdag måste jag utesluta pga Ys träning, så numera blir det lördag förmiddag. Skit intressant för er att få veta, eller hur!?!

Idag är det en stundande Hockey match som gäller för oss och lite planering i kiosken. Men nu ska jag in i duschen göra mig ren och det är bara i din snuskiga fantasi som tror sig veta vad jag sysslar med bakom en låst dörr ;).
Idag var det jag (med en extrem hög prestationsångest) som skulle stå för middagen. Vanliga fall är det ju Mike och grannjäveln som fixar det medans jag bloggar, gnäller att maten aldrig blir färdig i tid och tar hand om ungarna plus fixar disken efteråt. Idag blev det tvärtom.

Med beslutångest from hell och i sista sekunden så beslutade jag mig för lövbiffs rolader som innehöll finhackad och smörstekt cahmpjon och schalottenlök som jag sen rörde i bourin (vitlöksost) och Philadelphiaost. Sen fick den stå i ugnen och gotta sig med en gräddsås som nulla smaklökarna.

Sen toppade allt med en efterrätt som gudarna önskade att dem fick äta. Det blev ett lager med hemmagjord mörkchoklad mousse i botten, ljus choklad mousse över och toppad med passionskompott.

Sen överraskade gubbarna med att fixa både disken och köken innan dem hann säga Halvsju. Så jag kan om jag vill. Nu fotbollsmatch



Eftersom jag (ofrivilligt) blev vald till kioskansvarig så har jag nu suttit i möte i flera timmar med kiosk kommittén i ishallen. Jag kan helt ärligt säga sweet fu*king lordilord tur att det bara är till december och sen kan jag lägga till "logisktansvarig för kiosk i Borås ishall" på min meritlista. Det är synd att jag inte har samma brinnande intresse som dem andra eldsjälarna i kommittén för då hade jag kanske sett detta ansvar som en belöning och inte som en bestraffning som jag känner just nu. Fast ni som känner mig vet att har jag tagit på mig någon form av ansvar så ser jag till att fixa det till med bästa tänkbara resultatet som jag förmår mig själv. Allt jag vill är att min grabb ska få göra det han älskar, nämligen spela ishockey och blir han NHL proffs så ska jag f*n ha 10% av hans inkomst. Fast med handen på hjärtat så räcker det egentligen med ett "tack Mamma för att du ställde upp på mig " när han blir vuxen. Vad gör man inte för sina barn? Allt och mer därtill.


Det är bara inse att den här veckan är "försova sig veckan". Även om hinner både till dagis och jobb i tid så blir det i turbofart a la Ramona style. Det går så fort så jag upptäcker på första toalettbesöket på jobbet att jag har mina trosor ut och in. Starkt jobbat. På tal om jobb, Vi lyckades pynta vår våning med långa perfekt symmetriska rader av fina ballonger och vem älskar inte ballonger?


Sen har jag den bästa sambon ever. Han ligger på plus sidan och har gjort det länge nu. Idag plockade han ytterligare ett pluspoäng genom att åka iväg med barnen hem till Lars och Susanne, så jag kunde redigera mitt utkast. Hela sju kapitel klara och nu känner mållinjen komma allt närmre.
Okej, nu har jag lärt mig en sak iallafall och det är att försök inte skriva meddelande samtidigt som du sitter på toa och tar i för kung och fosterland. Stavningen blir värre än vanligt.
Ja, jag vet att det kanske är lite för mycket information för vissa. Men det är min blogg och här får jag skriva precis vad jag vill. Kanske är jag övertrött men jag kan inte sluta skratta åt detta. Försök själva så får ni se.
Mitt undermedvetna tyckte väl att jag inte hade sovit färdigt imorse för jag slog av larmet i sömnen och orsakade en bra försovning. Men Joline hann till frukost på dagis och jag sminkade mig i bilkön på väg till jobbet.


Jobbade in lunchen för jag hade häcken full med arbete. Sweet lordilord tanten var in action från början till slut. Hem för att byta av Mike som i sin tur körde in Y på träningen. Detta har betytt att Joline har fått egentid med mig. Vi har lekt med play-doo.

För er som är intresserade så kan jag meddela att Jolines första natt utan nattblöjan resulterade i en kissfri säng *halleluja* Hoppas den här goda trenden håller i sig.
Alltså den här tanten är fasiken slutkörd och veckan har inte ens börjat *ge mig styrka*. Första vardagen på jobbet är förenat med häcken full med arbete. Rattade Hem, fixa middagsmaten och läxförhör med Y samtidigt som jag lekte med play-doo med Joline.


Sen fick jag läsa typ tusen godnatt sagor till lillfisen tillsammans med en puttrande huvudvärk. Vi påbörjar operation "nu slopar vi nattblöjan" och hoppas att inte olyckorna blir för många.

Jag har redigeringen av utkastet kvar att fixa men just nu har jag varken orken, lusten eller än mindre tiden till det. Det är så jobbigt att vara så rungande nära men ändå så nära slutet.
Dagen började med frukost på sängen. Jag älskar att bli bortskämd av min älskling och uppskattar verkligen han så mycket. Han är mitt allt.


Sen blev det bus och lek med barnen. Roligaste var när vi lekte kurragömma och Joline gömde sig på bästa stället.


Sen bar det iväg till ishallen och idag fick Joline följa med. Lyckan är som gjord för henne. Just nu sitter vi här i ishallen och kollar in Ys träning.