Idag hade jag kunnat låtit bli att kliva upp ur sängen. Det har varit lite för mycket negativitet som har genomsyrat min dag och jag hatar sådana här dagar för jag är egentligen ingen negativ person. Det har varit för mycket av tråkiga besked, beslut och sjukt mycket krav från olika distanser på mig under dagens lopp. Den ena gnäller på det, den andra kräver ditt, den tredje vill ha datt, den fjärde säger ops, den femte lyssnar inte alls osv osv osv och där står jag i mitten och bara känner hopplöshet.

Klart att jag har hanterat alla problem, situationer, krav, måsten, om och men under dagen på mitt vanliga sätt genom att "fokusera på lösningen", men det har inte varit med ett leende på läpparna och det är just det sistnämnda som stör mig allra mest. Men det är inte lätt att ha ett leende på läpparna när jag känner en sån stark otrygghet känsla inombords inom ett visst beslut som har fattats och löjligaste av allt så handlar allt bara om ett papper.

Nåja, man måste väl ha dåliga dagar för att uppskatta de bra dagarna. Allt kan inte vara solsken jämt, fast i min värld så är det oftast solsken för jag gillar att ha fokus på de positiva. Imorgon kommer jag vara världens bästa Ramona, den där Ramona som bara sprudlar av energi, glädje och välmående (för det har jag bestämt).
Så barnsligt enkelt. Vispa ett ägg med lite salt. Tillsätt 1 msk mandelmjöl, blanda om och till sist tillsätt 0,5 msk fiberhusk, rör om. In micron på högsta effekten i två min. Det tog allt som allt 5 minuter!


Yes, mina vänner snart är även denna månaden slut och för mig innebär det en sak "upp till bevis" i form av lite bilder. Ni som inte vill läsa träning, se process- bilder eller inse att jag inte gör detta för inför beachen -13 (utan detta är menat livet ut process) kan sluta läsa nu!



Ni andra kan fortsätta att läsa. Här nedan kommer jag att visa steg 0-1-2 bilder på mig själv (2 januari, 2 februari och nu ikväll). Märk väl hur mina boobs typ krympt till size zero, typiskt! Men om jag får säga det själv "kolla in min rumpa" för den börjar bli tight och fin nu *halleluja*. Rumpan är för övrigt en kroppsdel som är viktig, för det är just rumpan som bär upp mage/rygg.



Dessa bilder är en stor bekräftelse för mig själv, dem visar att det lönar att kämpa oavsett hur tufft och jobbigt det är. Anledningen till att jag lägger ut dem här är för att om jag kan lyckas peppa en människa till att vilja träna för sin egna hälsa skull så är lyckan mer än gjord för mig.






Pigg som en lärka var Joline och ville att vi skulle kliva samtidigt som Mike. Men den lätta gick jag inte på. Hon mår hur bra som helst och idag blir det dagis nästa för hennes del. Jag däremot har fått ont i halsen, något så fruktansvärt ont och jag ska ju inte kunna få ont i halsen då mandlarna är bortopererade. Men ingen snuva eller feber så det blir jobbet nästa för mig. Fast det känns bra konstigt att ha ont i halsen.
Nu har jag hittat min smoothie variant som gör att mina smaklökar slår frivolter. Sjukt enkelt recept. Allt man behöver är 1 dl turkisk yoghurt, 1 dl frysta bär (jag tog blåbär/björnbär), 0,5 dl grädde (mjölk för som inte lchfar) och ett rått ägg. Kör i Blender, klart!!!!



Det var knappt att Mike hann ta av sig skorna innan jag var på väg ut. Joline vinkade glatt till mig och sa "hej då mamma, gå du och träna. Vi syns sen". Nu börjar det bli lite smått löjligt att blogga om framstegen på gymmet, för det blir ju framsteg hela tiden eftersom jag bara starkare och starkare. Min träning är numera en del av mig och så kommer det att förbli livet ut då det bara finns fördelar med träning. Men att lägga ut en bild då och då kommer jag fortsätta att göra. För kanske finns det någon (förutom mig själv) som är nyfiken på min förvandling under resans gång. Åh för övrigt så var den här tanten extremt snäll, hon köpte en choklad "kärlek", kort och trisslott till sin älskade karl innan hon kom hem.
Sitter och läser en bok för Joline med en inlevelse som inte är av denna värld. Stackarn trodde jag grät på riktigt och hämtade papper till mig. För att vara på säkra sidan så linda hon in mig i papper om jag skulle bli blödig, lilla skitunge.


Efter att jag hade plockat undan, dammtorkat, dammsugit och hållt på här hela förmiddagen så kände jag mig nöjd. Men det varade bara i en ynka timme för sen började Joline leva rövare. Jag sa till henne att städa upp medans jag gick på toa och döm om min förvåning när jag såg att det var undanröjt.


I en hel kvart gick jag runt här, stolt som en höna och tänkte "Joline har fått mina städgener". Som sagt det varade i en kvart, tills jag gjorde upptäckten att hon slängt in allt i sovrummet. Jefla skitunge.


Hon är envis som synden själv och att göra som jag ber henne om vore en dödssynd. Så istället för att lyfta upp sakerna tillbaka till lådorna så väljer hon att gå med leksakerna i sovrummet.
Idag vabbar jag till en liten tjej som var så liten, ynklig och febrig igår men idag är sitt rätta jag igen. Hon har ingen feber, förkylning eller ens är snorig. Jag har dock jobbdatorn med mig hem så jag har hunnit med en hel del arbete. Vi har busat, städat och umgåtts massor men imorgon är det back on track igen.
Att dricka Lavendelte är som att dricka lukten av gammelmormors byrålåda. Inget för mig med andra ord och not till mig själv *läs på förpackningen nästa gång på köper te*. För övrigt, jobb, träning och soffhäng. Imorgon blir det dock något lite mer ovanligt för mig då jag faktiskt ska vabba (i vabruari). Nä skämt och sido, vår lilla fialotta har gått och fått feber och mår inte alls bra. Så imorgon blir det till att kolla Shaun the sheep, Kalle anka och "tjejerna" hela långa dagen.
Drog iväg till gymmet och körde slut på mina armar. Det var bara jag där och det faktiskt himla skönt. Kom hem nyss och upptäcker att Joline har varit så himla duktig och nattat Mike.


Jag har tagit oskulden på min nya Blender igenom att göra en hallonsmoothie a la lchf. Enkelt och supergott! Jag blandade 1 dl turkisk yoghurt, 1 dl grädde, 1 dl mjölk och 1 dl hallon.
I godan ro satt jag läste morgontidningen här i ishallen och från ingenstans så hör jag ett skrik. Snacka om att jag hoppade högt men började snabbt småflina för mig själv när jag upptäckte att det var bara vaktmästaren som gick runt och sjöng helt obehindrat och väldigt högt. Det var så falskt att till och med min sångröst hade varit skönsång i jämförelse med hans röst.


För övrigt är det dubbelpass på träningen för Yade, vilket betyder att jag måste sitta här i tre timmar (fast halva tiden har redan passerat).
Alltså, det blev som jag trodde (men inte hoppades på nu i efterhand) att Ralf och Ulrik gick vidare på Mellon. Jag personligen ha faktiskt hoppats på att "Ale Ale Ale habibi" skulle gå vidare till finalen för i min värld så var det verkligen habibi (ett kärvänligt ordalag som man säger till någon man gillar jäkligt skarpt). Men så blev det inte. Men efter ha lyssnat på alla bidrag detta år så vill (bedjar) jag till er att låta Sean banan eller state of drama att vinna hela skiten. Är ni med mig? Jag om någon kan det där med Mello och eurovision, sanna mina ord!
Grannj*veln kom hit med barnen och hade med sig en liten manick som jag aldrig sett innan. Vet ni vad detta är för något?

Ta er funderare på det. Det är inte så lätt som man kan tro och jag fick fundera länge och väl utan att komma fram till svaret. Det är tumrullare. Men åh, så dumt.




På Yades begäran så äter vi tacogratäng (a la lchf) för att han älskar den och jag kan inget annat än att hålla med.

Du behöver


500 g köttfärs


1 burk krossad tomat


1 påse tacokrydda


10 cm purjolök


1 burk Philadelphia ost


1 burk creme fraiche


1 röd hackad paprika


1 dl riven ost





Så här gör du:


Hacka purjolöken. Bryn köttfärs, tillsätt tacokryddan, purjolöken och de krossade tomaterna. Låt det puttra i 20 minuter.

Ta fram en ugnsfast form. Bred ut Philadelphiaosten i botten av formen. När det är klart så brer du ut creme fraichen ovanpå Philadelphiaosten.



Häll över köttfärsrören, strö över paprikan och osten. Gräddas i mitten av ugnen i 200 grader i 20 min.


Servera med grönsallad.



Två flugor i en smäll, barnen behöver ha mat i sina magar och jag testar ett nytt plättrecept. Det blev inte så illa pinkat och ungarna äter med god aptit.


Du behöver: 2 ägg, 2 grädde, 3 msk smält smör, 1 msk fiberhusk och 1 nypa salt. Blanda ihop allt, låt det svälla i fem minuter (inte mer för det tjocknar väldigt fort tack vare fiberhusken). Grädda, klart!
Joline alias skitunge vet inte värdet av en sovmorgon. Så självklart vaknar hon kl sex och tror att jag ska vara super happy *not*.
Ni som har varit här inne och hängt med mig ett tag (typ 7 år) vet hur frälst jag var efter utbildningen jag var på i Karlskoga för typ 1,5 år sen. Det var tack vare deras coachning som jag faktiskt en gång för alla slutade röka den 31 aug -12.



En sak dem lärde mig var "du blir vad du tänker" (Anna skiper varning)å. Luddigt kanske, men för att göra det enkelt för er så sa jag till mig själv igår kväll att "imorgon när du vaknar så kommer du vara glad, hålla fokus och känna ett inre lugn".



Detta sa jag till mig själv 10 gånger innan jag somnade igår kväll. Gissa hur min dag blev idag? Jo, jag vaknade glad, förblev glad hela dagen, hade fokus på det jag gjorde och samtidigt kände jag ett inre lugn.



Det är nästintill lite läskigt när man förstår hur mycket påverkan ditt egna tänkande påverkar ditt framtida liv. Tror du mig inte? Nä men testa själv så får du se. Men för guds skull glöm inte bort att tacka mig sen.




Alltså helt seriöst, på riktigt, helt ärligt oss emellan hur fantastiskt snygg är inte Lena PH för att vara 47 år. Det är så en annan heterosexuell kvinna som jag dreglar över henne. Åh sweet lordilord vilken kvinna, vilken kraft, vilken kropp, vilken vilja och vilken karaktär. Hade jag varit homosexuell så hade hon varit min våta dröm. Hon är min Hero.


Då har denna veliga tanten bestämt sig hur hon ska göra med sin kost. Jag kommer att lämna lchf bakom mig, till en viss del och övergå till att äta räkna kalorier. Det kommer bli större andel protein, mindre del kolhydrater och minskat antal "bra" fetter. Att minska matintaget vore bara dumt för mig då jag inte äter överdrivet stora portioner nu men jag kommer att pröva att äta på fasta tider för att få en stabil förbränning och matsmältning. Jag har tagit mycket lärdom av lchf och det kommer jag bära med mig i min nästa fas. För lchf har varit bra för mig på många sätt men numera kommer jag köra en light version av lchf tills jag har nåt mitt mål. Jag är oerhört tacksam för alla tips, råd och stöd som jag har fått på vägens gång. Ni är för mig en gudagåva.
Jag är villrådig till tusen. Som ni säkert vet så lovade jag mig själv att hålla en strikt LCHF diet i två månader. Jag kan väl uttrycka mig som så här att jag hade förväntat mig mer än vad jag har fått ut av det. De positiva är att jag inte längre har något sockersug och har inte en sån där "uppsvälld-gasmage" längre. Men annars? nja, handen på hjärtat jag är villrådig. Som sagt jag hade förväntat mig mer och det är inte så att jag har vräkt i mig bara en massa fett utan det har varit helt enligt (Kostdoktorn, 56kilo och Katrin Z) LCHF diet. Sen vet jag inte om det beror mycket på att jag tränar så pass mycket som jag gör. Kanske borde jag ge det lite längre tid, för två månader kanske inte är tillräckligt lång tid? Kanske borde jag "gå över" till det som alla andra som styrketränar gör (äta mycket protein och tänka kalorier). Ja ni fattar hur min hjärna surrar med alla dessa tankar. För någonting som jag har är motivation till att träna, det är liksom en del av mig nu. Hjälp, tips och idéer tar jag tacksamt emot.
Jag (tekniska underbarnet) lyckades att ställa in våran router hemma så bara min hade tillgång till nätet. Fråga mig inte hur jag gjorde, jag kallar det för magiska fingrar. Dock så blev resten av familjen mindre glada på mig och det var lugn i helvete att få allt ogjort. Men tekniska underbarnet Ramona plockade fram de magiska fingrarna och lyckades (fråga mig inte hur) fixa till så att resten av familjen nu har tillgång till routern. Jag och teknik går hand i hand (eller inte).
Men titta vad som sakta men säkert börjar ploppa fram nu då, en liten biceps och lite snyggare axlar. Sweet lord, jag är så glad över att det äntligen börjar synas lite (lite som den som är gravid och längtar efter att det ska bli en gravidmage istället för fettomage). Jag har lång väg kvar att vandra men detta är som ett litet bevis på att jag är på väg åt rätt riktning.


Jag är så satans fokuserad nu och det är kanske kan uppfattas som lite maniskt men det är så jag funkar. För mig handlar det om att gå "all in" och när möjligheten finns så tar jag den för det har jag rätten till att göra.
Jag fick till ett underbart och sjukt tufft gympass idag. Vilken personlig utveckling jag har lyckas åstadkomma under den här korta tiden. Jag har fått en mycket bättre och mer uthållig kondition och har ökat i vikter väldigt bra. Så ja, jag är lite stolt över mig själv och skryter gärna lite om det också (även om det bara är små delmål).



Nu har den här tanten varit himla duktig och bakat lite LCHF bröd. Jag gillar när det är enkelt och gott. Nu inväntar jag bara att Mike ska komma hem så jag kan dra till gymmet.


Kollar in Yade när han tränar, men mitt i alltihop så bajsade dockan ;-) blöjbyte på dockan med hjälp av en servett. Tur att det bara är dockan och inte Joline för hon har ingen blöja på sig alls, min stora tjej.

Söndagsfrukost i ishallen och lilla Joline är med (för Mike jagar). Så är iallafall inte sysslolösa denna söndagsmorgonen.



Mello levererade ingenting ikväll, en stor besvikelse. Så nu går jag raka vägen till sängen utan att passera gå för imorgon är det en tidig uppstigning som gäller. Jag ska agera chaufför åt Yade som ska till ishallen.
Nu laddar vi inför kvällens Mello, boan ska plockas fram, glitterhatten, bling bling knapparna och fram med den stora analytiska förmågan att syna artisterna enda in i sömmarna. Jag är redo.


Jag och mina små huliganer gick bort till Jennie för att fika, snacka skit och umgås. En mycket trevlig förmiddag har vi haft.


Eftermiddagen och kvällen blir lugnare än lugn, lite god mat, lite Mello och tidigt i säng för imorgon är det hockey.
Ingen inplanerad ishockey idag (antar att det är för att dem hade uppvisningsmatch i veckan). Imorgon däremot är det upp i ottan som gäller igen. Jag tror det är lättare för de föräldrarna som verkligen brinner för ishockey för jag är inte så jefla happy att kliva upp kl sex på en söndag men jag gör det för Yade (och hans framtida NHL karriär, he he he). Nästa säsong blir det bättre för då kommer dem att träna på vardagar och då blir inte alla helger uppbokade iallafall.
Joline är så extremt morgonpigg, lite för mycket morgonpigg. "Vaken mamma, god morgon mamma" säger hon kl för mycket för tidigt på dygnet. Så är det att vara morsa och åh vad jag ska ge igen när hon är tonåring, då ska jag dammsuga jättetidigt på morgon.


Aldrig någonsin hade jag trott att lilla jag skulle få uppleva "den stora kärleken". Hela mitt liv har nöjt mig med de näst bästa och accepterat att man leker min mina känslor som en liten nickedocka "Det Ramona inte vet har hon inte ont av" eller som jag levde väldigt länge "det jag inte har bevis för har aldrig hänt".

Vem mindre än lilla jag kunde ha anat att jag lilla skulle få uppleva "true love" helt utan "det Ramona inte vet har hon inte ont av eller det jag inte har bevis för har aldrig hänt"? Uppenbarligen så finns det en gud där uppe i himlen som ser till mig som liten är.

Uppenbarligen så hade denne gud någon konstig outgrundlig mening med allt som har hänt mig i mitt tidigare liv. För hade det inte hänt så så hade jag inte uppskattat mitt liv lika mycket som jag gör idag. Jag har en fantastik karl vid min sida, en karl som ser till mitt bästa och älskar mig för den jag är.

Jag har en karl som är en del av min familj, som funnits vid min sida i vått och torrt i snart 6 år. Han ger mycket mer än bara kärlek, han ger mig ett liv att vilja leva och som jag faktiskt är berättigad till att få leva utan lögner och svek. Det jag egentligen vill ha sagt är att "man måste vandra den svåra vägen för att uppskatta livets goda ting".

Mike, du är och förblir min bästa vän, min stora kärlek och min framtid. Med dig vill jag leva tills döden skiljer oss åt. I djupet av mitt hjärta, jag älskar dig och jag är dig evigt tacksam över att just vi är ett par (sen är det stort plus att du är en hingst sängen och lyckas få mig att nå de njutbara höjderna som folk bara skulle bli gröna av avund av).

Nyfunnen (för mig) är dessa underbara tvillingar, deras sångröster, musik och inlevelse får den här tanten att rysa både en och två gånger om. Sweet lordilord vilka underbart sköna tjejer. Först ut Gangnam style. Och till sist "You raise me up"

Åhh, sweet lord vilka underbara röster dem har och vilken underbar sound dem lyckas få till det på sina covers. Jag kan nästan påstå att dem är bättre än orginalet. Jag är helt salig.
Varför kan inte mina fina meloner tuttar få vara i samma size fast att jag gymar, äter lchf och tänker på min hälsa? Det måste var guds hån mot mig. Antingen en tjockis med jätte bomber eller en halv "tuinnis" (fladder finns fortfarande men jag kämpar järnet att detta ska försvinna helt) med små tunna halvliters påsar. Hade jag haft pengar så hade jag lagt mig under farbror doktors kniv och fixat till dem, men denna tanten har inte dem pengarna så jag får vara glad över det lilla jag har. F*ck it, livet är orättvist. FÖRE:
EFTER:
Vad säger man? Shit happens, bättre en fit kropp än stora boobs (det är iallafall vad jag intalar mig själv och om det finns någon vänlig själ där ute som läser min blogg och vill sänka mig sisådär 60 000 kr så är jag mer än villig att lämna ut mitt bank kontonr eller jag kan till och med tänka mig att ta emot ett litet presentkort ifrån farbror doktorn också. Som du märker så är jag inte så himla shinkigt).
När man har en position som jag har så är det ingen annan som gör ens jobb när man är ledig (om man inte är långledig vill säga). Så ikväll har jag suttit här och fixat lite arbetrelaterade saker, tur man har en jobbdator som man kan ta med sig hem. Detta är något som jag gör på eget bevåg av den enkla anledningen att jag inte vill komma till jobbet och känna att jag har tusen saker att ta hand om, det räcker liksom med 500 (ha ha ha).

Förutom det så är gratängerna (potatisgratäng till de andra och blomkålsgratäng till mig) i ugnen, fläskfilén på grillen och musiken strålar igenom högtalarna. Kan det bli bättre? Jo, lite snusk med gubben måste jag ha för det pirrar till lite där nere och eftersom jag har en sån fantastik karl här hemma så måste jag ju utnyttja han till max också. He he he.

En annan helt sak, imorse fick jag ett meddelande som fick mig bokstavligt talat att ramla av stolen. Jag blev så chockad och funderade för en stund om det var ett fult prank riktad mot mig. Ja ja, kan väl inget annat än känna mig smickard. Ta hand om varandra och visa varandra kärlek, för livet blir så mycket roligare att leva då. Love <3
Vi är inne i stan och gör den osäker. Handlar lite åt grannj*veln för dem har magsjukan på besök. Nu tar vi en välbehövlig paus innan vi drar vidare.


Japp, tre långa timmar senare stinker jag svett efter storstädningen. Men hemmet doftar rent och det bara älskar jag. Nu ska jag hoppa in i duschen och sen ska vi ratta in till stan. Skit roligt inlägg, not ha ha ha!!!
Känslan av att vakna på morgonen och veta att man är ledig fast att det är fredag är oslagbar. Joline åkte på någon släng av förkylning, hon har hållt mig vaken halva natten men nu hon är aspigg och det enda jag känner mig är halvdöd. Jag tvingade Yade att fixa kaffe till mig och komma med det till sängen. Eftersom Yade svävar på moln just nu så gjorde han det mer än gärna (och ja, självklart utnyttjar situationen).
Jag må vara en tant som älskar citat, både välkända citat eller egna påhittade citat och här kommer några stycken som berör mig väldigt mycket:
"sparka inte på den som ligger utan att den får förklara sig först" eller "anta inte saker utan fråga först". Sist men absolut inte minst


Jag älskar citat då de är så starka och har en tänkvärd mening som gror bakom budskapet. En riktig tankeställare som faktiskt kan beröra dig på ett sätt som ingen annan kan. Ta hand om varandra, värna om varandra och visa varandra respekt.
Det kan väl knappast undgått någon vad det är för dag idag, alla hjärtansdag. Imorse fick alla mina älsklingar öppna sina presenter ifrån mig och jag tror att dem uppskattades väldigt mycket. När jag kom hem så väntade ett fint litet paket på mig. Åh, vad lycklig jag blev. Min fina älskling hade köpt parfym, love u.


Ja, jag vet att mina inlägg kan ha en tendens att likna varandra just nu. Men det är så mitt liv ser ut just nu "jobb, familj och gym". Ikväll hade Yade uppvisningsmatch i ishallen vilket gjorde att jag stannade kvar på jobbet 1,5 timme och sweet lord vad jag fick gjort grejer. Arbetsmyra och kombinationen kontrollfreak gör att inget blir ogjort. Kom hem och där väntade ett paket på mig ifrån min moster Anne. Tusen tack för sportbh (och chokladen till barnen). Den passar perfekt.


Jag har fixat disken, förberett matlåda, plockat undan, lagt fram alla hjärtansdag presenter till mina älsklingar. Dennon kommer få en överraskning imorgon han också, för jag glömmer inte bort han bara för att han inte bor här. Det finns dock en sak som jag inte har gjort och det är slängt ut sopporna (kolla bilden ovan så ser ni två finfina väldoftande sopp påsar). He he, nä nu ska tanten lägga sig för hon är astrött.


Idag har jag varit som en duracellkanin på jobbet och fick massor gjort av den enkla anledningen att jag valde att sitta hos min ordinarie grupp stora delar av kvällen. Totalt 136 "dokument" dokumenterade där dem ska dokumenteras. Ingen rast och ingen ro med andra ord. Kom hem och fick göra snabbmat a la lchf (fitnessnudlar, 85% korv, broccoli, spenat, frön, grädde och ost) och det riktigt nulla i munnen.


Nu ska jag förbereda en liten extra födelsedagspresent till min älskade karl som fyller år imorgon. Ha en fin kväll allihopa.
När andra gottar sig med semlor på denna fettisdag så får jag käka kokt ägg eller piffa till det lite extra med en advokado. Sug på den du, avis? Åh, jag vill också kunna synda och äta en semla men min karaktär är större. Vill man vara fin får man lida pin.


Joline har kommit i en fas där hon är rädd för allting och inatt gav hon både mig och Mike en mildare hjärtattack med sitt skrik. Hon hade mardröm och det tog en evighet innan vi alla somnade om. Så idag krävs det mycket kaffe och två tandpetare. Snart dags för utvecklingssamtal på dagis.
Rivstart på den här veckan men det är så det är i mitt hektiska liv. Började med att "hit the gym" bland alla sköna pensionärer och därefter sladdade jag vidare till jobbet. Jag är knappast påstå att jag är sysslolös på jobbet utan det är mer än tvärtom. Det gäller bara att hålla fokus på det man gör och ha full fokus. Sladdade hem, åt middag i min ensamhet och nu har jag slängt mig i soffan. Fast även om jag lever ett hektiskt liv så är det ett liv som jag har valt, som jag har format och som jag älskar att leva för jag har så fina underbara människor omkring mig. Sen att jag har blivit bortprioriterad av några är inte min förlust (även om det gör ont i själen) fast så länge jag har min älskade fina familj som jag vårdar ömt så min lycka gjord.


Det blev en långpromenad ner till dalsjön med barnen. Tyvärr gick det inte att åka skridskor på sjön för det var för mycket snö på isen. Fast vi hade väldigt roligt iallafall. Sen försökte vi göra en snögubbe här hemma men det var inte rätt sorts snö, det gick ju inte ens att göra en snöboll. Vi gav upp och gick istället.


Det är skönt att ligga på soffan i sin onepice och inte göra någonting. Vi har suttit och kollat på Melodifestivalen via svt.play bara för att se hur vissa uppträdanden såg ut på tv. Det är en jättestor skillnad att se de live. Joline min lilla sötnöt satte på sig sina stövlar, tog sin rosa panga och sa att hon ville ut till skogen.


Vilken faktiskt kväll jag och Yade har haft. Detta blir ett fint minne att bära med sig resten av våra liv och allt tack vare vår älskade Mike. Jag är fortfarande helt överväldigad över att han överraskade mig med detta. Min superfina karl, jag älskar dig Mike.

Vi hitta våra platser som var kanonbra.

Danny och Gina hälsar oss välkomna, dregel.

Andreas Lundstedt satt framför oss och vilken lycka.

Danny springer förbi, åh massor av dregel.

Bert kom förbi och givetvis ville jag ha ett kort på oss.

Sean banan intar scenen. Vilket framträdande. wow wow.

Hemkomna, glada, lyckliga och fortfarande i extas. Allt detta fick Yade. Gratis är gott!

Vi har kommit in och hittat våra platser och lordilord vad nära vi sitter. Vilken extas, vilken lycka vilken underbar upplevelse.












Vi är framme, gått bort till korsvägen för att hitta hållplatsen vi ska hoppa på sen ikväll. Nu sitter vi på donken, lite svårt att tänka LCHF här men jag tog en Mcfeast och tog bort brödet. As Nice har vi.




Vi är ett steg närmare Melodifestivalen för nu sitter vi på bussen till Göteborg. Det är dubbdäckare och vi sitter uppe och längst fram. Shit vad läskigt för det svajar.


Nu är vi bra laddade här hemma för snart ska vi åka till Gbg, sweet lord vad roligt vi kommer ha det. Melodifestivalen here we come!!!!



Åh, den här dagen kunde ju inte börja bättre än den gjorde nu. Sovmorgon och frukost på sängen. Oh, jag har ett sånt härligt pirr i hela kroppen (och nej fick ingen snopp inatt) för idag ska vi till GBG och kolla på Melodifestivalen på RAD 14. Tack älskling



Jag kommenterade en bild på min fb och ego som jag är så tyckte jag att det var ett jefla bra budskap till alla där ute som läser min blogg. Allt handlar egentligen om att man ska ge varandra egentid när man är en familj. Och det absolut viktigaste av allt, att båda vuxna får lika mycket egentid.
Detta var min kommentar på fb:
Jag älskar min karl Mikael Linden och om jag lyckas ge han något som värmer han i hans andra hem "skogen" med en specialdesignad termos så är lyckan gjord för mig. För handen på hjärtat, vi alla har våra hobbys och allt handlar om att vi tillåter varandra att ha dem, vi pushar varandra och visar varandra att det är helt okej till egentid. Mike älskar jakt, skogen och gryt (vilket i min värld är helt sjukt att man självmant vill kliva upp kl 4 på en lördag morgon för att springa i skogen men det är hans intresse vilket jag respekterar). Medans jag älskar gym, att tränar mkt (minst fyra gånger i veckan) och äta LCHF. Allt handlar om att vi faktiskt ger varandra utrymme till våra intressen och utrymme till egen tid (fast att vi är en familj med massa barn sin tid av uppmärksamhet av oss vuxna) vilket jag handen på hjärtat är svaret på äkta, sann och evig kärlek.
Idag på gympan fick Yade sin allra första blåklocka ever. Stackars pojk, ont måste det ha gjort att få en armbåge i ögat och jobbigt samtidigt. Stackars älskade pojk, hela ögat börjar svullna igen riktigt ordentligt nu och hans ser ut som om han gått en MMA-match. Min enda tanke är "vad f*n ska folk tänka imorgon när vi kommer till GBG?". Jag undrar helt ärligt nu om jag kan sminka över hans blåtira. Handen på hjärtat, kan jag göra det?Snacka vilken ångest och dåligt samvete hans klasskamrat måste ha haft under gympatimmen idag och stackars stackars Yade som fått sin allra första blåklocka ever!


Kolla riktigt noga på denna bilden på mina älsklingar som jag tog nu ikväll så kan du se Yade finfina blåklocka han fick av x på gympatimmen idag.
Vi kommer (på Yades begäran) heja på Sean Banan (som sägs ha 20 klädbyten i sin show) imorgon när vi är på Melodifestivalen. Ser ni dessa skyltar på rad 14 så kommer ni att se oss. Vi är så redo inför morgondagen. Nu ska vi äta middag med grannj*veln hemma hos oss (för vi bryter inte traditioner).


Jag hämtade ut Mikes födelsedagspresent och givetvis kunde jag inte hålla mig tills när han fyller år. Han fick den nu och jag tror att han blev glad med tanke på ansiktsuttrycket.


Han fick en specialdesignad termos där det står Mike storjägaren och en bild på han när han håller i sin tolvtaggaren.


Han är värd allt guld i världen men jag hade bara råd med en specialdesignad ståltermos. Min älskade karl.
Nu tog jag tag i den där (Ikea)kassen med strumpor. Jag verkligen hatar att sortera strumpor, det tar liksom aldrig slut och det tar en evighet att hitta den rätta makan. En hel kasse med omaka par och/eller trasiga strumpor har jag lyckas kastat och de andra ligger nu fint i lådorna. Duktiga mig.
Jobb och sen raka vägen till gymmet. Blev mäkta imponerad av två gamla lagom runda tanter (runt 70 års åldern) som var där. Den ena tanten till den andra "det är aldrig försent att börja", varpå den andre svarar "nä, nu kör vi crossfiten i tio minuter till". Kom hem och kände doften av en ljuvlig middag. Mike hade gjort en LCHF tacogratäng och det riktigt nulla i munnen. Min bäste karl.


Den som trodde att onepice är en nymodighet får tänka om. Redan 1938 så fanns detta plagg, fast då med lite mer sofistikerad med pressveck.


Hämtade ut mitt efterlängtade paket ifrån fitnessguru. Sweet lord vilken burk, här snackar vi mycket för pengarna (159 kr). Med lite efterfrågad hjälp ifrån S så vet jag nu hur och när jag ska inta shaken. Perfekt att här shaken är inom ramen av kolhydrater per 100 gram.
Shake that body, he he.


Jag är fortfarande i ett sånt härligt lyckorus. Mike är utöver det vanliga, han är min gudagåva som jag är så evigt tacksam över att ha vid min sida. Vi kompletterar varandra så otroligt bra och vi har hittat vår egna väg för att få vardagen, fritiden och egentiden att fungera som bäst för våran familj. Det bästa av allt, vi har hittat vår egna sätt att hantera tjafs/bråk utan att såra den andra. Jag älskar dig Mike. Du är mannen med det stora Met för mig.



Det här är min lyckodag, min karl ringer till mig när jag var på jobbet och undrar vad vi ska göra på lördag. Min första tanke är "shit vad har jag glömt nu?". Aldrig i mitt liv tänkte jag på att han skulle kläcka ur sig "men det vet jag". Han kan leverera överraskningar.


Jo men visst sörrö, han har gått och köpt biljetter till Melodifestivalen som går i Göteborg nu i helgen. Jag fattade inte att de va sant. Skicka sms till Mike "om du driver med mig så får du inge sex på ett helt år. Men om det är sant så förtjänar du en rejäl avsugning"


Hem kommer han med biljetterna och fickpengar. Jag är fortfarande i chocktillstånd och kan inte sluta att le. Jag har sagt det innan men det tåls att säga igen "min karl är den tamefan bäste".


Fattar ni hur nära vi kommer att sitta! Så nära så jag kommer känna doften av Dannys nervositetsvett. Jag kommer ta med mig Yade för J kunde inte följa och sweet lord vad skoj vi kommer att ha.
Vilken underbar helg jag har haft med mina fina familj (bara D som fattas). Dem är mitt allt, dem är som balsam för min själ och dem är de enda jag behöver ha för att vara lycklig. Älskar er, härifrån till månen och tillbaka.


Vi pälsade på oss en massa kläder och gick ner till dalsjön. Vi har haft en underbart iskall dag vid den frusna sjön, grillat korv, druckit varm choklad och haft en riktigt mysig kvalitetstid med varandra.






Så nu sover både ungar och gubbe vilket betyder att jag kan ta fram toarullen och snyfta lite till p.s. i love you ! En perfekt avslutning på denna kvällen. Jag måste bara få säga en liten sak innan jag lämnar er ifred, jag har den perfekta familjen för mig. Dem är mitt liv och passar mig som handen i handsken och jag skulle inte vilja vara utan dom för en sekund. Min familj är mitt allt och utan dom är jag ingenting. kärlek <3
Då var delfinal ett klar och jag tackar mina huliganungar och mamma för sällskapet. Melodifestivalen är och förblir något hederligt för mig. Kan jag föra denna traditionen vidare så har jag gjort mitt och som det verkar just nu så har jag lyckas jefla bra.


NU BÖRJAR DET OCH VI ÄR REDO FÖR MELODIFESTIVALEN.




I flera år har jag inte fattat varför banken alltid dragit dubbla avgifter för internetbanken. Nu fick jag tummen ur arslet och skrev till deras kundservice. Då visar det sig att jag har betalat exets internetbanks avgift alla år. Jo, jag tackar men nu är det slut med det.

Laddar inför för mello, älsklingen har tänt grillen och den rosa boan är framplockad. Melodifestivalen för mig är som en vm fotbollsmatch för karlar (och vissa kvinnor som gillar det). Med andra ord, detta är min BIG BIG moment på året.

Lite ledsen i ögat är jag för jag missade biljetterna till både melodifestivalen och eurovision. I år får jag snällt bänka mig framför tv soffan som en vanlig svensson. Men det funkar det också.
Vaknade sjukt tidigt men inte av mig själv utan av en tös som sa "god morgon mamma". Efter lite mysfrukost så blev storstädning (skönt) och fika hos svärföräldrarna. Nu sitter man i ishallen och tittar på Yade som spelar, fasiken vad grym han har blivit. Ikväll blir det Melodifestivalen *yeeaah*.
Som vanligt så är det väldigt ovanligt att jag får vara själv på toa och idag var det inget undantag. Medans jag gjorde nr 2 tjattrade Joline med mig inne i toa (mitt bajs luktar hallon) och helt plötsligt från ingenstans så *trumvirvel* sa hon "jag vill bajsa pottan". Sagt och gjort, detta mina ickeföräldrar-läsare är ett STORT steg i utvecklingen och självklart firade vi det med att dansa vår ascoola bajsdans och gjorde high five!


Och som den sanna paparazzimorsa kontra bloggnörd så vill jag verkligen föreviga denna fina moment och även visa er denna fina bajskorven som är så perfekt placerad i pottan. He he!
Om man äter LCHF så ska ni testa detta bröd (som grannj*veln bjöd mig på). Det kan man ha till hamburgare eller äta som vanliga smörgåsar. Sjukt gott!



1 ägg, 1 dl vatten, 1 dl riven ost, 1 dl porfiber, 1 msk fiberhusk, 1/2 tsk bakpulver och salt. Blanda ihop allt i en röra, låt stå i 20 minuter. Forma till två bröd och strö på sesamfrön. Grädda i ugnen i 200 grader i 20 minuter! Klart! Gott som f*n.


Fredagsmys med vår familj och grannj*veln med ungar. Det är lite av en tradition som vi har. Ikväll stack vi ner till han och lordilord vilken mat han bjöd på. Hemmagjord hamburgare på högrev med två olika sorters ostar och annat gottit på. Åh så var han ju så underbart söt som tänkte på mig och hade gjort hemmagjorda LCHF-bröd. Är han inte den bästa grannj*veln ever.