Jo för att "försvara" min kycklingmamma nervositet, så är det faktiskt första gången D (vår förstfödde skit) är ute på något så här stort. Kalmar kommun har verkligen gjort en storsatsning på ungdomarna och tänkt ut en väldigt bra event för just ungdomar en dag som denna och min tanke går direkt vidare till alla andra av landets kommuner som faktiskt borde apa efter. Men när det är första gången så är det stort för alla inblandade och då får man fasiken bli lite nojig. Man lär väl sig handskas med sådana situationer också om man låter ha tiden an (hoppas jag) för man vill ju kunna lita på sina barn. Men sen kommer man till det här tankesättet "jag litar på mitt barn men litar jag på mitt barns umgänge"? Jag har på känn att jag har många många många år av vaknade nätter framför mig och ni säger att småbarnsåldern är tuff, skitsnack säger jag!
Så nu kan denna kycklingmamman andas ut igen *phuu*. Jefla unge, han hade lagt mobilen i sin jacka (som han i sin tur hade hängt av sig i garderoben vid ingången). Tack A för att du ringde mig så fort du fick tag på vår lilla tonåring. Sweet lord är det så här det ska vara nu enda till mina ungar uppnår vuxen ålder? Hur i hela friden har ni alla andra föräldrar kunnat hålla sinnesnärvaron i schack? På riktigt alltså? Och tack gode gud för att det inte har hänt min älskade dyrbara skatt något illa, amen för det!
Idag av alla kvällar så får jag känna på hur det är att vara en extremt nervös tonårsförälder. Jefla skitunge och inte svara i mobilen, varken på samtal eller sms. Kycklingmamma med den värsta tänkbara fantasin ever som jag faktiskt råkar vara flippar ju totalt när jag vet att D är ute på "fullt ös". Tänk om det har hänt han något och så är jag så många mil bort, denna tanken "tänk om" får mig att spy av illamående. Tur att jag har en sån nära kontakt med hans pappa (som minst sagt är lika orolig som jag). Jefla unge!!!!
Denna arbetsdagen blev något längre än vad jag hade förväntat mig och nu äntligen är jag hemma och inväntar maten. Härliga valborg.


En total lycka infann sig hos mig när jag hittade Lokas strawberry Ice Cream. Åh, det är helt klart den bästa bästa smaken ever. Jag har på känn att detta kommer bli min stora last.


En helt vanlig måndag enda som skilde denna måndagen mot de andra var att jag inte snoozade idag. High five till mig. Jobbet gick kanon, lika så gymmet (känner träningsvärken komma krypandes).

För övrigt så har jag tänkt mycket på ett gammalt ordspråk "en bild säger mer än tusen ord" och kom fram till att det egentligen är "tystnaden som säger mer än tusen ord".
Det är skönt att vara lite barnledig ibland men det finns inge bättre än när man får hem dem igen. Mina barn är mitt allt och jag är ingenting utan dem.


Så nu har vi huvudet uppåt och fötterna ner (även om det är knappt efter denna långa dagen i skogen). Fy fan vad roligt vi har.


Det är inte varje dag som vi föräldrar i lilla dalsjöfornien är barnlediga och självklart så måste vi gå all in. hepp hepp blygläpp
Mike och jag har egentid ute i skogen (barnen är hos farmor och farfar) eller egentid är lite väl att ta i för vi är ett helt jefla gäng som går på toarpakampen. Vi har haft solsken, hagel och regnrusk men humöret är det inge fel på iallafall.












Yes box, då har man ätit en lyxig fredagsmiddag (stekt tjocke korv med keso till mig och tjocke korv med makaroner till de andra). Nu har jag plockat fram och förberett inför morgondagens bravader. Barnens saker är packade (dem ska sova hos farmor och farfar) och våra saker är packade och klara. För imorgon ska vi gå toarpakampen och äntligen gör Mike och jag något ihop utan barn (det var verkligen inte igår). Vi ska gå i dalsjöforniens djupaste skogar tillsammans med resten av de vuxna i samhället, ha riktigt jefla skoj och även bli "lite lagom" runda om fötterna.
Det är något speciellt med fredagar och denna fredagen är inget undantag. Jag fullkomligt älskar fredagar för alla är så glada, uppåt och positiva. För övrigt en väldigt effektiv dag med jobb (med underbara kollegor, jag älskar dem), följt av storhandel av förnödenheter, sen hem till en väntande storstädning och nu knallfall i soffläge. Min tanke var att fuskstäda idag. men min städgen sa ifrån så det blev all in för tyvärr den här tanten kan inte göra saker halvdant. Det finns inte i min värld, även om jag försöker lura mig själv då och då. Nu njuter jag av ett välstädat, väldoftande och underbart hem.


Det är inte lätt att vara mamma och blyg att bajsa ensam. Toalettbesök i min ensamhet har inte hänt sen jag var tonåring. Kanske är det väl därför jag även skiter med öppen dörr när jag är hemma. För gud nåde mig om jag skulle få för mig att stänga dörren och gud nåde mig om jag skulle få för mig att låsa dörren. Då skulle helvetet braka lös här hemma. Så ja, jag sprider min hallondoftande odör i hela hemmet och ja det är därför jag jävlas tillbaka med att stå och hänga på låset. Får jag ingen ensamtid på toa så ska ingen av mina barn heller ha det. kallas väl för "hämnden är ljuv"
Vår lilla envisa "jag är inte trött men övertrött" tjej har äntligen somnat och det firar jag med egentid i soffan under en filt, en påse nötter och slötittande på tv. Egentligen borde jag köra veckostädningen men de springer inte ifrån mig så jag tar det imorgon.


Sweet lord vad jag kämpade på gymmet med mina armar. Jag köttade sönder dem totalt för idag var det roligt att träna. Sen jag blev sjuk och fick ett ofrivilligt avbrott i träningen så har jag haft svårt att hitta glöden igen, även om jag varit på gymmet och gjort det jag ska. Ja, ni fattar men nu är jag back on track igen. På tal om annat, den här lokan är så god.


Jag fick mitt efterlängtade fynd idag, en midjekort skinnjacka och jag är bara så nöjd med den. Alltså jag kan det där med att fynda. 60 kr betalade jag för denna skönheten.


Mike, min fina karl hade gjort hemmagjord kycklingsallad. Den var så god så det riktigt nulla i munnen. Nu ska jag natta en övertrött och lite lätt bångstyrig tjej på snart tre år.
Vilken överraskning jag fick av älsklingen. Han har under största hemlighet modifierat om vårt tidigare vardagsrumsbord så att den passar in till vår soffa. Precis så som jag ville, sweet lordilord vad duktig han är.


Ikväll försökte jag mig på en så kallad proteinfluff. Jag tinade lite hallon, hällde i proteinpulver (vit chockad och jordgubbar) tillsammans med en skvätt vatten. Sen vispade jag allt till fluff.


Det föll inte mig i smaken alls utan kräkreflexerna fick sig ett träningspass. Fy fan vad vidrigt, urk! Nä tacka vet jag vanlig hederlig proteinshake.
Jag förfinar inte vardagen men överlag så har jag det förbaskat bra och det är för att jag skiter i att älta saker, skiter i att grubbla och jag skiter i att hålla skit inom mig. Blir jag irriterad så tillåter jag mig själv att bli det likaså gäller det när jag blir arg men jag blir det här och nu och inte om sex månader. Hellre vara rak på sak än att tippa på tå och må dåligt inombords bara för att det inte sker någon förändring. Är man rak på sak och talar i klarspråk så slipper man bli en exploderande bomb, man slipper tippa på tå och framför så slipper man känna "det är mitt fel" när det inte är det. Så tjejer, tuffa till er, var mer rak på sak ni måste sluta ha allt inom er. Ut med skiten som trycker er en gång och få ett liv med en harmoni och lycka.


Det började i bilen på väg till gymmet. Medans jag körde, snackade med lillsyrran (ja, jag kör bil och pratar i telefon samtidigt för det är då jag hinner ringa mina nära och kära) då släppte jag en sån rökare i bilen så jag höll bokstavligen nästan spy av stanken. Nog för att jag kan vara rutten i magen (typ en gång om året) men det här slog rekord. Sen den rökaren så har det kommit ett tiotal till och dem luktar som en blandning av ruttna ägg och död grävling. Och nej jag är inte bajsnödig utan bara lite rutten i prutten (tur jag är hemma).
Alltså vad är det för fel på mig och väckarklockan? Vi är inte alls synkade och jag snoozar mer än vad som är tillåtet? Innan har jag haft 20 minuter på mig men nu är jag nere på elva. Tur jag har barn som inte bråkar (vågar knappt skriva vet för då blir det väl tvärtom imorgon). Jag vill hitta tillbaka till mina 20 minuter igen men jag är bara så olidligt trött på morgonen.
I väntan på att komma ut på isen så dreglar smågrabbarna och kollar in småtjejerna som tränar sin isdans. Det är precis som sig bör i vår stereotypa värld, det vill säga tjejerna fnittrar och grabbarna visar musklerna. Ha ha ha, sötnötar.


Jag hann faktiskt med en powerwalk på 30 minuter som kompensation för kanelbullen. Det är match i stan och det kryllar av Elfsborgare överallt. Så nu ljuder det hårdrock i högtalarna istället för Justin bäver vilket betyder ishockeymatch.
Lite avslutningsfika på ishockeyn och tyvärr mina kära vänner men jag kunde inte motstå kanelbullen som bjöds till kaffet. Skyller på att jag är helt fucking vrålhungrig, så det blir att dra åt svångremmen på lördag istället. Usch och fy för min bristande karaktär.


Det har även blivit lite diplomutdelning och nu har vi ännu ett diplom att hänga upp på väggen. Nu byter dem om och snart blir det match (föräldrarna mot barnen) och nej den här tanten är inte med för hon har inte stått på ett par skridskor sen hon var tio.


Vilken rivstart det var på denna veckan. Först ut så snoozade jag lite för många gånger, hann med fyra minuters marginal till jobbet (jag är kung på att hinna i tid). Sen vid tio rattade jag tillbaka till Dalsjöfornien, plockade upp Yade och iväg till tandspecialisten.


Väl tillbaka till jobbet så var jag så utomordentligt smart och slängde min fulla snusdosa istället för den tomma. Till råga på allt så hann städerskan komma och tömma papperskorgarna. Bra där.


Och efter lite övertid på jobbet rattade jag till ishallen. Det är (halleluja) avslutning på ishockeyn idag. Sen ska jag fira att denna säsongen är avgjord och klappa Yade på axeln för ett väl utfört arbete.


Nu när solen tittar fram och värmer så gott så längtar jag lite extra till semestern. Istället för "hit the gym" valde jag att stanna hemma och kratta löv i två timmar *svettigt*. Efteråt så åt vi grillat ute på altanen och det var underbart. Sen blev det bad med översvämning tillsammans med fröken "kan själv", nattning av henne och förberedelser inför imorgon. Några timmar framför jobbdatorn har jag också lyckas avverka, så det blev verkligen en effektiv söndag. Nu lite honey boo boo.


Då har man lyckas fynda lite utomhusmöbler och det känns fantastiskt härligt. Allt jag behöver göra är att måla om dem, dock har jag inte bestämt mig för vilken färg.


Vi ska grilla och äta här ute på altanen. Vad jag älskar när sommaren är på intågande och hela jag lever upp. Prisa vare solen, amen.
Oh, som jag har skitigt idag. Springer fram och tillbaka till toan hela tiden och arslet svider. Det känns att magen är i kaos efter gårdagens så kallade cheatdays på socker/ kolhydratintag. Idag är jag tillbaka till det normala igen och aldrig har ett ägg smakat så gott som idag.

Snart ska vi (hela la familia) iväg på lite äventyr och vädret är verkligen med oss idag också. Det kan inte bli så mycket bättre än så här.

Faktiskt helt ärligt, det kommer bara bli en cheatdays i månaden. För så här dåligt som jag mår just nu i både kropp och själ är fan inte värt att må en gång i veckan. Man säger "skjortan står rakt ut men för mig är det magen står rakt ut". Mitt socker/kolhydrat intag idag har varit all in och tyvärr känner jag hur min kropp skriker "nej!!!! vad gör du, nu mår jag jefla dåligt och du får fan lida pin". Så cheatdays en gång i veckan kommer jag personligen inte att klara av även om hjärnan vill det men kroppen min kommer sätta stopp för det innan jag hinner säga "nu kör vi all in". Jag mår så satans dåligt just nu och flåsar värre än en floko, sweet lordilord låt mig slippa denna illamående jag själv har skapat på min cheatdays. Aldrig fucking mer vill jag vara så här illamående. Aldrig mer!
Idag har jag verkligen gått "all in" på min cheatdays och det har tyvärr bara resulterat i uppsvälld mage, illamående och tjockiskänsla. Cheatdays har både för och nackdelar. Fördelen är att man är noga med att inte fuska de andra dagarna och nackdelen är att man "överäter" när det väl är tillåtet. Jag tror att man kanske borde ha en cheatdays en gång varannan helg eller en gång i månaden. För att ha det en gång i veckan känns som overkill, för så här äckligt illamående och överjäst som jag känner mig nu är bara äckligt. Tror f*n tanten har gått upp minst 5 kilo bara idag, om inte annat så känner jag mig äckligt jävla uppsvälld och nu förstår jag vad socker och kolhydrater gör mot kroppen. sweet lordilord ta mig härifrån!!!


Alltså jag har glömt bort hur underbara lördagar kan vara när man slipper vara i ishallen. Efter att jag svurit mig gul o blå för att hasparna i fönsterna krånglade så är mina fönster numera rena och fina. Sen tog jag och ungarna en långpromenad, lekte på alla lekplatser som kom i vår väg och bara nöjt av det fina vädret. Sweet lord vad jag blir lycklig av lite sol, värme och vår. Love it!


Jag och barnen har haft en dag på stan. Jag som älskar att fynda och lyckades med att köpa tre par skor för ynka 173 kr tack vare att jag är stamkund och fick finfina rabatter. Stövlar till Joline, tygskor till Yade och mig. Detta firade vi med Donken.


Vi har även inhandlat middagsmaten (tacos på Yades beställning) och diskmedel för jag ska putsa fönster idag. Men först blir det lite kaffe med chokladboll. Herregud, jag känner hur magen verkligen står rakt ut av alla kolhydrater och socker som jag stoppat i mig idag.


Det får bli en pw ikväll om jag får tummen ur arslet vill säga.
Min kära älskling har gjort nåt fattigare riddare humbug a la dansk sak som jag inte har en aning om vad det heter osv. Men denna lilla gåva slank ner fortare än jag hann blinka. Så jefla gott, åh!!! Fatta SOCKER och kanel (eller ja stevia) alltså jag dör vad gott.
Fatta den vad så god så jag hann inte ens ta kort på den.
sweet lordilord jag vaknade av att solen bländade mig. Fasiken vad underbart att solen är här tillsammans med lite värme. Det får mig att älska livet så mycket för jag har ett underbart liv. Idag är det min cheatday så idag får jag äta vad vill och jag vill äta så mycket så jag vet inte vilken ende jag ska börja på.
Jag erkänner att jag blir bitterf*tta nummer ett när jag är hungrig. Detta kan jag inte rå för då min kropp kräver mat inom viss ex antal timmar. Att tvingas vänta närmare två timmar på maten får mitt humör att svämma över. Tyvärr men sån är jag, face it or live it! Har precis tryckt i mig lite nötter för att stilla den värsta hungern i väntan på att maten ska bli klar (ja för Mike ville fixa maten själv idag och jag får snällt vänta tills det är klart). Ge mig mat nu, snälla för den här tantens humör är inte att leka med (sorry alla inblandade).
Det är ju helt sinnessjukt vad tiden har gått fort. Idag är det exakt ett år sen jag fick reda på att jag fick tjänsten som TL (gruppchef). Sweet lordilord detta arbetsår har givit mig så mycket (nyttig och bra) erfarenhet och även en stor fet bekräftelse på att jag är så jefla bra på det jag gör och även när jag har gjort några omedvetet misstag så har jag tagit lärdom av dem. Jag tar hatten av och klappar mig själv på axeln för ett väl utfört arbete. Nyckeln till personlig utveckling är att ha tron på sig själv, att inse att man kan om man vill och våga utmana sig själv fast att det är på okänd mark och fatta egna beslut som kommer ifrån magkänslan. High five på den, high five till mig själv!


Torsdagar är städardagar för mig (oftast iallafall). Torsdagar är perfekt till städ, för hur skönt är det inte att komma hem på fredag eftermiddag till ett nystädat hem och sen att det är lika stökigt igen på lördag förmiddag kanske är mindre roligt.
Åh, sweet lordilord vad jag tog i dagens armpass. Tog i så pass mycket så jag släppte mig en liten fis. Ja då kanske ni fattar. Jag är ingen lallare på gymmet utan det ska vara pampampam.


Nu jäklar ska jag få resultat, den här tanten ska bli fit. Sorry, men nu är jag frisk så kommer det trilla in träningsinlägg, matsnack och spännisbilder.
Yes, för den nyfikna så kan jag meddela hur min tanke är på kostupplägget. Här kommer en förenklad förklaring: mycket protein, mindre kolhydrater (men mer än vid LCHF tiden) och mindre fett (och då bara rena fetter). Strikt ska det va, lika strikt som en militär på högvakten med en cheatday i veckan (lördagar har jag bestämt). Nu jävlar ska det bli ordning på torpet och nu ska jag se till att få dem resultaten som jag vill ha.


Vilken tur i oturen att jag dubbelkollade tiden till Yades utvecklingssamtal sent igår kväll. För hade jag inte gjort det så hade jag och Yade stått som dumma fån vid skolan imorse och jag hade fått gått med skämshuvudet därifrån. Utvecklingssamtalet är inte förrän nästa tisdag.


Dagen på jobbet började med givande "utvecklingssamtal", sen flöt det på med sedvanliga arbetsuppgifter och slutade med ett glädjetjut. Det ska vara grupp 6 (!) till det.

Direkt efter jobbet blev det raka vägen till gymmet. Ett grymt benpass kördes och den här tanten blev tokslut. Nu sitter jag här med spagettiben, har precis ätit middag, läst saga för Joline och lyssnat på Yades händelserika dag. Summa av dagen=bästa tisdagen på länge länge länge.


HEJ ÄLSKADE GYM, TANTEN HAR SAKNAT DIG OCH NU ÄR HON TILLBAKA. Med enbart lite hosta kvar så rattade jag ner till gymmet och körde lite mage/rygg och som jag har längtat efter att få ta i, svettas , känna musklerna jobba och få blodsmak i munnen. Alltså shit aldrig hade jag kunnat tro att gymmet kunde vara så beroendeframkallande och jag bara älskar det. Ett nytt kostupplägg har jag också så nu är det bara att tuta och köra.


Idag blev det första kaffet utomhus. Men inte vilket kaffe som helst utan "låtsaskaffe" som Joline fixade åt mig. Jag älskar den där tösen så otroligt mycket. Hon är en egen liten individ som är full av kärlek, värme och envishet. Hon är den som knyter ihop säcken.






Helt plötsligt blev jag sjukt sugen på att stå i köket lite mer. Tillsammans med barnen gjorde vi våfflor till familjen och proteinpannkakor till mig. Detta serverade vispad grädde blandat med mosade jordgubbar. Sweet lordilord, här snackar vi foodporn.


Det var inte alls svårt att göra proteinpannkakor och jag förstår inte varför jag inte gjort det tidigare. Nu ska jag se till att denna kropp blir frisk så jag får återgå till det normala igen.


Jag hittade till spisen och det händer inte allt för ofta när man har en karl i huset som gillar att laga mat. Idag bjuder jag familjen Gunnarsson/Lindén på wok a la Ramona. Gott sörrö.


Nu har den här envisa förkylningen bott hos mig i snart två veckor. Tror bestämt att det är den mest långdragna förkylningen som jag har åkt på. Jag har ju kommit av mig i både träning och mitt sunda tänk vid matintag. Så jag kan lugnt säga att det blir en rejäl uppförsbacke för mig när jag väl blir frisk igen. Jefla förkylning nu kan du flytta ut för du är en oinbjuden gäst som våldgästat mig alldeles för länge.
Yade är helt hooked on Berts dagbok. Vi avlöser den ena avsnittet efter den andra (Mike och Joline har tröttnat så dem sover som små grisar). Yade insuper varje liten scen, varje liten detalj och varje liten erfarenhet till raggningsreplik. Jag tror bestämt att Bert är hans nya stora idol.


Tänk att Bert fortfarande kan leverera efter 22 år, det är fasiken inte illa pinkat. Min älskade pojk.
Här sitter vi och kollar på Berts dagbok och jag började berätta för Yade att när jag var liten så läste jag just böckerna "Berts dagbok" och gissa vem som vill till bibblan imorgon. Allt för att jag sa är tusen gånger bättre än serien, just för att man skapar en egen fantasivärld som är tusen gånger bättre än det som visas på film. Åh, ett poäng till mig. För det finns väl inget bättre än barn som självmant vill läsa böcker.


Hela familjen ligger i soffan och kollar på "Berts dagbok". Jag ser direkt vart Mike har fått sina dansmoves (intro till Bert). Innan dess har Joline lagat mat på sin spis och Mike på den vanliga. Med andra ord en lugn, skön och slappar lördag hos familjen Gunnarsson/Lindén. Jo, en sak måste jag ta upp. Grannj*veln har manipulerat Joline. Imorse sa hon "mamma blir du ledsen när jag säger heja Elfsborg?" Det självklara svaret blev "ja, det blir jag". Varpå hon säger "men jag älskar Elfsborg nu". Jefla unge och dubbel jefla grannj*veln. Jag blir så himla ledsen, min familj är och förblir Aik:are och klart som f*n det svider i hjärtat när någon annan kommer och förstör mina barn på det här viset. Det gör faktiskt jefligt ont, på riktigt alltså.
Medans Mike höll på i garaget så rattade jag tillsammans med barnen in till stan. Vi mötte upp Maria och hennes dotter utanför kidzmässan. Det var ingen direkt wow känsla där men vi fick kolla på teater, träffa bamse, springa runt en bana, måla djur och kolla in de olika utställarnas produkter. En trevlig avbrott i lördagsbestyren.






Kanske en dags för en uppdatering på hur mitt hem ser ut (om det är någon som är lika nyfiken i strut som jag).



Vi börjar med hallen i alla vinklar.








Så kör vi sovrummet, Yades rum och badrum. Inga större wow.






Vardagsrum, datahörna och matsalsdel går i en öppen planlösning (typ som bokstaven L)














Till sist har vi köket som vi precis har gjort iordning (bara det sista sista kvar att göra innan det är 100 klart). Köket finns i anslutning till matsalsdelen och även hallen.






Så här det ser det ut hemma hos oss. Ja om det nu var någon som var nyfiken.
Jag, Maria och Sasha har tagit mindre lunch en längre tid bara för att kunna ta en långlunch idag. För just den här dagen har vi planerat in länge länge länge. Och vad är det som är så speciellt med denna dagen då, kan man undra. Jo, idag var stora husvisningsdagen. Dagen vi åkte runt till varandras hem. Vi visade upp det vi var stolta över, våra skämsområden och berättade även om det vi planerar att göra. Det var så otroligt roligt, dels för att man målar upp en bild i huvudet som inte alls stämmer överens med verkligheten och att vi hade tre helt totalt olika hem. Alla hem var fantastiskt fina, charmen, prägel och personligheten har verkligen satt prägel i varje hem. Jag är så oerhört glad över att jag har kommit så nära dessa tjejer för vi kompletterar varandra så himla bra. Våra olikheter för oss samman och gemenskapen är oslagbar. Med respekt för deras hem och familj så tog jag bara kort på dem vid deras dörr.
Imorgon ska vi (tre brudar på jobbet) ha en husvisning i varandras hem. Varför tror ni jag städade källaren igår? Varför tror ni jag städade lite extra noggrant här uppe i min sedvanliga veckostädning? För man vill ju stå och skämmas. Men vi ska visa varandra våra "skäms ställen" och där inne (klädkammaren) har jag inte gjort ett skit. För tanken är ju att jag skämmas, he he. Kommer in till sovrummet och möts av att Joline håller om Mike. Dem ser så underbart söta ut, det är kärlek på hög nivå.


Dag tre i kampen "låta Joline gå själv från bilen till dagis" fortsätter. Idag sa Joline "har du ont i ryggen mamma"?. Mitt vanliga svar blev "ja". Här kontrar min smarta unge mig med "Då kan jag plåstra din rygg". Bad for her att hon att vi inte hade plåster i bilen så hon fick snällt gå och det gick hur bra som helst.


Är inte hundra frisk än men kör en kort resumé av dagen. Snoozade fyra gånger (en gång för mycket och det betyder 9 min mindre tid i min tighta tidsplan). Som tur var så vaknade Joline på rätt sida. På väg till dagis frågar hon mig "mamma har du ont i ryggen?", ja blev mitt svar och varpå hon svarar "då kan jag gå själv" (vi två bråkar om jag alltid måste bära henne in till dagis, igår så gav jag inte efter och jag hade en Joline som skrek i falsett hela vägen). Idag höll hon så fint i handen och trippade fram som en ballerina. *halleluja moment*.





Jobbet gick som en dans och lagom mycket att göra. Tanten har koll på sina grejer och det går som smort just nu. Självklart kändes det som en *halleluja moment*





Rattade in bilen på garageuppfarten och åt en lyxig middag (en tonfisk burk med aromat på) medans det andra moffa pizza. Sen stack jag ner till källaren. 3 finfina timmar senare och fyra sopsäckar fulla med skit så var jag klar. *halleluja moment*





Fixade lite inför morgondagen bla lunchlåda och frukost till mig själv. Gick ner för att hänga upp tvätten. Mike kommer ner till torkrummet och det blev en *halleluja moment*.
Alltså på riktigt, hur jävla länge ska denna förkylning from hell sitta i? Jag lever på Alvedon, näsdukar och hostmedicin. Nu har det gått så långt så jag får höra "hur mår du egentligen", "shit vad du ser deppig ut" och i min värld är det "herregud människa, att du ens har mage att kliva ut ur dörren så som du ser ut". Ja ja, man kan ju inte vara sjuk för evigt (hoppas jag) men just så ser det inte ljust ut.


Jag lovar att positiva Ramona kommer tillbaka, ge henne bara lite tid. Tänk positivt, ni slipper mina spännisbilder nu iallafall. Ni slipper mitt "åh vad jag är lycklig över mitt liv och jag kan inte ha det bättre inlägg". Så till dess kör jag en liten blogg paus och vilar upp mig.
Alltså nu har jag ändå tuffat till mig rejält. Tanten kollar på den nya serien Hannibal, alltså jag är tuff nu. Hoppas jag kan somna sen.
Tror jag fått ett "bakslag" i förkylningen/influensan för jag mådde ju bättre igår men inte idag. Jag har levt på Alvedon, hostmedicin och en jävlar i mamma vilja. Det värsta av allt, jag bara gnäller och gnäller och varje liten ansträngning tröttar ut mig totalt. F*tta, så här brukar jag ju jag inte vara. Nej, nu vill jag faktiskt återgå till mitt normala liv med bra mat, träning, håll igång och massor av positiv anda. Imorgon kommer jag vakna frisk, kry och back to life igen. För det har jag bestämt nu, Kapisch!!!
Oj då, det kommer visst bli stora förändringar för kommande säsong. Kanske lite mer än vad jag trott ifrån början. Yade borde kyssa både mina och Mikes fötter för nu snackar vi åtagandet i detta ishockey lir som andra skulle svimma när dem hörde. Jo, om någon känner sig manad till sponsra en slant till medlemsavgiften så tas det tacksamt emot. Annars så får jag hoppas på en fet lottovinst. För nästa säsong då blir det dyyyrt. *hjälp*
Utcheckad ifrån jobbet (som för övrigt gick bra även om det var snorigt). Precis incheckad på ett föräldramöte på ishockeyn. Vi är i konferensenslokalen på Borås arena och Ramona lyckades villa bort sig totalt som tillslut hamnade mitt i en fotografscenario med några Elfsborgsspelare. Bra gjort! Men till slut hittade jag rätt.
Inget slår söndagar (när man inte behöver kliva upp i ottan pga ishockey).


Joline matchar mattan, ganska så mycket. Hon somnade på mattan och lyckligtvis tillsammans med sin svartvita klänning. Vad är matta, vad är klänning och vad är Joline? ha ha ha


Jag bad Joline städa upp sina leksaker varpå hon säger "åhh, jag kan inte". Självklart så var jag tvungen att fråga henne varför och hon svarar "jag har ont i ryggen". Hm, en tjej på 2 år och 9 månader har ont i ryggen. Luktar undanflykter.
Säg mig en sak, varför ska jag köpa lördagsgodis till familjen när dem ändå äter upp mina nötter? Först ut var Mike som åt upp nästan hela pistagenötter påsen (han lämnade kvar åtta stycken) och sen kom både Joline och Yade över mina torr rostade mandlar. Så i fortsättningen så blir det inge mer chips, ostbågar eller godis utan ett hav med nötter istället.




Dem är mina sötnötar.
Ingen feber idag (tackar) och även om snuvan fortfarande hänger kvar så känns det bättre idag. Upp och iväg till ishallen. Medans Yade tränade så passade jag och Joline på att hälsa på Maria på jobbet .

Yade körde stenhårt på isen idag och det var riktigt roligt att se. Nu är det inte många veckor kvar innan det blir säsongsuppehåll på ishockey *halleluja*.


Sen gjorde jag något som egentligen är livrädd för att göra. Vi tvättade bilen i en tvätt tunnel och jag var ju tvungen att agera cool lugn för jag hade ungarna med mig men inombords var jag sjukt rädd.


Grannj*veln kom förbi en snabbis. Jag målade Ts naglar och fixade hennes hår för hon ska gå på kalas. Nu ska jag ta mig an klädkammaren *Gud ge mig styrka*
Revben från sexdrega tillsammans med broccoligratäng var gudomligt underbart god. Guds gåva till folket.

Sen bjöd även grannj*veln på efterrätt som var (mäktigt) god. Vår grannj*veln kan det får med att bjuda på middag.


Dessvärre fick vi tacka för oss lite tidigare än vanligt eftersom jag inte mår helt hundra och vi alla ska upp tidigt imorgon. Tack bästa grannj*veln för allt.
Jag lever även om det är knappt. Nu ska jag hoppa ur min onepice och slänga på mig tjock koftan, slänga upp håret i en knut och dra ner till grannj*veln för lite mat. Ska bara vänta in min karl som är i duschen.
Grannj*veln var förbi en snabbis för att plocka upp sin dotter och Yade. Dem ska iväg för att köpa revbensspjäll ifrån sexdrega som han ska bjuda oss på ikväll. Han tog med sig Joline också så att jag kan få sova. Är han inte underbar grannj*vel. Nu en dunder Alvedon, nässpray och hostmedicin och sen ska jag sova en stund.
Alla borde ha en Yade i sitt hushåll. Nu kom han hem, fixar kaffe och serverar mig det. Sitt egna rum har han också städat och sen tar han med sig Joline och T in till sitt rum med orden "kom nu låter vi mamma vara så hon får vila och bli frisk". Allt detta har han gjort helt utan att jag ens har bett om det. Bästa Yade.


Från ingenstans så börjar hon städa upp sina leksaker helt utan order ifrån mig. Inte alla leksaker men några stycken iallafall. Så det kanske blir något av henne ändå.

Okej, jag har dåligt samvete för att jag ligger i soffan och är sjuk och därmed inte kan göra det som förväntas av mig. Hatar att ha dåligt samvete.

Hon kan hon och hon gör det väldigt bra. Jag försöker blunda för att slippa se all skit. Jag ber henne plocka upp sina leksaker så snäser hon som en spottkobra "jag vill inte". Gud ge mig kraft eller ännu bättre gör mig frisk för f*n.


Här ligger man i soffan, däckad av förkylningen from hell och tycker riktigt synd om sig själv. Yade smet iväg med grannj*veln och hans barn till simhallen. Joline är i slutet av sin förkylning för hon är piggare än pigg. Hon är som en tornado här hemma, river ner allt som kommer i hennes väg och allt jag orkar att göra är att titta på när hemmet förvandlas till en rövakula. Men hej, städningen springer inte ifrån mig så jag hinner städa.
Ledig imorgon och det innebär att jag ska bara ta det lugnt. Hoppas på att kunna kurera mig riktigt ordentligt så denna förkylningen försvinner ut ur min kropp. För finns det något som jag verkligen hatar så är det att vara sjuk, det går liksom inte ihop med mitt aktiva liv. Tur i oturen att jag är ledig imorgon för även Joline är sjuk och då kan vi ju vara sjuka tillsammans.

Jag överlevde dagen på jobbet tack vare Alvedon och hostmedicin. Fick en utskällning idag och det kändes väl lite sisådär roligt. Det var till viss del befogat men jag fick inte chans till att för förklara mig (vilket hade varit lönlöst iallafall). Det är inte direkt som så att jag gör misstag för att jävlas. Det var inte själva utskällningen utan känslan av att tro att jag är en slapp slarver som skiter i vilket och det är f*n det sista jag är. Jag tar mitt jobb på 110% allvar, är perfektionist, har stenhård koll på alla mina arbetsuppgifter (och massa därtill) och lyckades ändå missa x. Det där är inte jag och det är totalt obegripligt hur jag kunde missa den viktiga detaljen. Skit samma, skönt att få ur sig skiten och jag har lärt mig av mitt misstag.
Jag har precis upplevt min värsta natt på länge. Den här hostan är inte att leka med och det kände som om mina lungor skulle spränga. Som ett litet vrak klev jag upp och är på jobbet sen några timmar (inget fel på min arbetsmoral iallafall). Skönt att man är ledig imorgon, då ska jag bara ligga på soffan och slappa.
Alltså vi är så där olidligt nära mål nu. Vi är så nära så vi kan riktigt känna segerdoften vid mållinjen.
Ser ni skillnaden mellan dessa två vita nyanserna? Nu passar "de gamla skåpen in mycket bättre till de nya".




Bara små detaljer kvar och sen är vi done med renoveringen av köket och då lovar jag komma med det slutgiltiga bilderna på hur köket blev.


Snart kan vi klappa oss själva på axeln för ett väl utfört arbete. Ett steg åt rätt riktning och det bästa av allt är att vi gör det tillsammans.
Här ska man försöka natta sin lilla tös (som för övrigt har ett nytt inneord "men mamma") och så hostar man upp lungorna var och varannan sekund. Då klappar Joline mig på kinden och viskar i mitt öra "så så det blir bra ska du se, Joline är här". Sweet lordilord vad får hon allt ifrån, min underbara lilla skitunge?


En stor fet men konstig förkylning är på gång *tack som fan för det*. Jag och Joline hostar ikapp men vi varken snorar eller har feber. Det har sats sig på luftrören och tack gode gud för att man inte är rökare längre för då hade jag hostat ut lungorna för länge sedan. Tyvärr innebär detta att jag inte vågar mig iväg till gymmet och det stör mig som mer än själva förkylningen. Känns som en ond cirkel, varför kan jag inte få komma över till nästa platå?. Men för övrigt så blev det jag som stod vid spisen och det hör inte till vanligheterna (längre). Istället för gym så passade jag på att måla om skåpluckorna. Äntligen fick jag tag på rätt nyans.


Den här veckan har Yade ishockeyträning inte en eller två utan tre gånger. Första träningen håller på just nu, mycket träning blir det. Jag passade även på att handla ny vit färg för jag måste måla om de skåpluckorna jag målade igår. Hoppas den här vita matchar den vita färgen vi har på luckorna, annars så skjuter jag sönder luckorna i småbitar.
Sweet lordilord vad jag blev chockad över att (äntligen) få läsa något positivt om AIKs hejarklack. Tack BT för ett bra reportage.


Till och med polisens presstalesman säger "sammantaget så gick det otroligt bra. Över förväntan faktiskt". Så face it allt är inte som det var förr.
Imorgon blir det att återgå till det normala igen, bra matintag och träning. För dem två (viktiga) detaljerna i mitt liv har legat på is nu under påsken och det har jag tillåtit mig själv. Men som sagt imorgon är det back to business igen. Nu ska jag försöka sova, även om jag är hur pigg som helst. god natt!
Målningen av tak är klart, spackling är klart, slipning är klart, tapetsering är klart och städningen är klart. Klappar mig själv på axeln för ett väl utfört arbete, jag kan om jag vill och jag både ville och kunde alldeles själv. Nu är jag fucking slut och ska alldeles strax hoppa in i sängen för imorgon är det en vanlig arbetsdag.




Okej det blev 2-2 men sanna mina ord, det kommer att vara Aik som står som slutsegrare även om vi har en stor fet svikare bland oss. Nu ska jag ta mig an köket igen, det ska tapetseras klart innan jag går och lägger mig.


Sen efter tapetseringen så blir hopp in i duschen och nanna sängen för imorgon är det jobb som gäller.

Jag tog en paus i köksrenoveringen och ratta in till stan för att träffa mina kära kusiner som jag inte har träffat på sex år (dem är här för att kolla på matchen mellan Elfsborg och Aik). Väl hemma igen så blev det lite mer spackling, målning och slipning. Nu har jag tagit en paus för att kolla på fotbollsmatchen på tv. Vi sitter på varsin sida av soffan och jag är jefla glad över att Joline håller på rätt lag.