Den här veckan har minst sagt varit intensiv på flera olika sätt och än är veckan inte slut. Ni måste förstå mig rätt när jag brukar skriver att jag älskar mitt liv och allt vad det innebär, det är inte för att ni ska tro att allt jämt är en dans på röda rosor för mig och att jag alltid är så jefla glad och positiv. Så är absolut inte fallet. Dagligen brottas jag med olika situationer av tjat, gnäll, maktlöshet, trots, bråk, utanförskap, pms-humör och hopplöshet. När jag skriver "jag älskar mitt liv" betyder det helt enkelt att jag är förbaskat stolt över vad jag har åstadkommit med mitt liv.

Som barn hade jag dyslexi och fick kämpa stenhårt i skolan. Jag grät, kände mig värdelös och ville ge upp många gånger om. Men mina föräldrar kämpade vidare, stöttade mig och dem gav aldrig upp hoppet på mig. Det är jag dem evigt tacksam för. I gymnasiet fick jag stipendium för bästa elev i karaktärsämnen. Tack vare min dyslexi och mina föräldrars kämparglöd så gav dem mig den finaste gåvan en människa kan få "det finns inga genvägar, man måste gå den låååånga vägen för att lyckas och vägen dit är lång, krokig, bråkig, hopplös men har man kämparglöden och viljan så når man dit till slut".

Jag har fått kämpa som ung mamma, blivit utsatt för svek som jag inte ens önskar min värsta fiende (som jag inte tänker gå in på nu). Det är flera tunga händelser i livet som jag tvingats kämpa mig igenom, mer än vad ni kan ana. Men jag gjorde som jag blev lärd som liten och kämpade mig igenom dem "den långa vägen" för att lyckas.

Jag är så förbaskat stolt och lycklig för att jag har lyckas åstadkomma med så mycket bra med mitt liv. Så därför mina vänner älskar jag mitt liv och allt vad det innebär med min familj, min tillvaro, mitt jobb som tl för jag förtjänar att vara det, för jag har gått den långa, sanna och enda vägen till lycka.
Det finns massor av nya funktioner som blogg.se har gjort och måste testa dem alla.

Fett dissad. Ni som har läst här ett tag känner också till att min äldsta son bor med sin pappa. Fast även om han bor där så är jag fast besluten att ha en nära, naturlig och daglig kontakt med honom. Jag ringer han på morgonen och/eller på kvällen, vi snackar om allt och inget. De senaste dagarna har han inte riktigt haft tid för sin gamle mor, mycket nytt med högstadiet och allt vad det innebär. Så våra tidigare långa samtal blir allt mer kortare. Imorse sa jag "men du älskade bajskorv (kärleksfullt smeknamn jag har på alla mina barn), vi gör så här att jag tankar på din mobil och så kan du ringa mig när du har tid, lust och ork". JA, gör de mamma, sa pluttungen i sin härliga tonårsfalsett. Inte förrän jag la fatta jag varför han blev så glad, han kommer ju inte ringa/ smsa mig utan det blir ju till tjejen och kompisar. Snacka om att jag blev fett dissad. Älskade bajskorv! ;-)

Jag har haft huvudvärk från tidig morgon till sen kväll. Det har varit en sån där jobbig värk som inte vill släppa taget om en. Så ikväll får Mike smygrunka på toan om han vill ha nåt. Stackarn, allt får han göra på egen hand.

För övrigt har jag haft sjukt roligt med Yade och hans läxförhör. Vi började med vokalerna, det gick liksom inte in i huvudet. Men mamma-Ramona är påhittig. Gör mjuka rörelse med spagettiarmar och säg sakta "aouå, nu ska vi gååå" bli nu stel som en pinne och säg med arg ton "eiyäö, adjöö!". Sen satte han den varje gång och blev hur lycklig som helst.

Dock brast det för mig när vi övade engelska glosor, han fixade stavningen utan problem. Men sen skulle han läsa ett kap i engelska boken. En mening var "Milk and sugar" men han läste "Milk and sucker". Min lilla sötnöt. Men shit vad läxor dem har i fyran, helt otroligt.

mms_img-98789287 (MMS)

Fixat naglarna. Det blev en enkel fransk manikyr, inge bling bling eller piff för klockan blev alldeles för mycket. Nu sitter jag här och väntar på att nagellacket ska torka så även jag kan få nanna kudde.

mms_img-81456772 (MMS)

Big boobs. Okej, nu ska jag döda alla konstiga rykten om att jag har gjort en bröstförstoring. Det enda jag har gjort är gått upp (lite för mycket) i vikt och införskaffat mig jefla bra bh. När jag går upp i vikt så bara poof så får jag size big boobs, liksom hamsterkinder, degmage och groplår. Så ja, jag ska gå ner i vikt och återfå mina hänglappar igen. Om jag någonsin skulle få möjligheten att hamna under doktorns kniv och rätta till saker så hade första prion varit min mage. En så kallad bukplastik ligger högst upp på önskelistan. Så nu vet ni, jag har bara gått upp i vikt och inget annat.

picsart_13461748 (MMS)

Tisdag hela dagen. Idag har det verkligen varit en tisdag. Körde i hundraåttio på jobbet, mycket att göra och mycket blev gjort. Är jag nöjd med min prestation idag? Japp, hade inte kunnat gjort varken mer eller bättre. Fast tänk om bara kunde klona sig på två, vad mycket bättre det hade varit då. Jobb-Ramona har checkat ut, mamma-Ramona checkar in. Middag, disk, plock, läxförhör står på listan nu.

mms_img-83792857 (MMS)

Snabbaste i historien. Jag och barnen gick till Gekås medans Mike drog till jaktaffären. Kameragubbar svischade förbi både här och där och vi sprang åt andra hållet för dem ville jag inte ha något att göra med. Fördelen med att handla så sent på en vardagskväll är att man faktiskt får plats att kunna gå i fred utan en massa folk som knuffas. Men detta var historiens snabbaste Ullareds besök (dock inte den billigaste), knappa två ynka timmar och då åt vi också.

mms_img195056333 (MMS)

Familjeaktivitet på g. Hela familjen är på väg till Ullared och den enda anledningen som jag får med mig Mike dit är för att det finns en jaktaffär där. När vi kommer dit så ska höstkläder inhandlas till barnen.

En tripp till Jennie. När man är ledig på en vardag så hinner man sånt som man annars inte gör. Jag och Joline har tillbringat hela förmiddagen hos Jennie och lille m. Strålande sol ute och det kan inte bli så mycket bättre. Love

picsart_13459206 (MMS)

Gammal vs ny. Häromdagen råkade Mike ta sönder vårat duschmunstycke a la 62 (sen huset byggdes). Han köpte en ny i deluxe variant med massagestrålar som man kan variera i både styrka och hastighet. Mike säger till mig "den ska inte användas i muffen". Och till svar fick han "du ska inte säga till mig hur jag ska tvätta min muff, jag tvättar den hur intensivt jag vill". Så fyi ikväll så ska jag checka in massage strålarna. Vem vet jag kanske kan få med mig Mike i duschen också som kan justera massagestrålarna. Ha ha ha

När Nelly Outlet hade 50& rabatt så fanns det bara en sak att göra, att åka dit. Med 30 minuters marginal innan jag skulle vara på jobbet idag så hann jag spendera 847 riksdaler där.

Vad fick jag med mig? För en ynka gång skull så var det massor till mig, kanske för att Nelly inriktar sig mest på just för tjejer, brudar, kvinnor och tanter.

Ramona fick: En rosa halsterneck klänning, en svart tight fransklänning, en svart tunnika, en svart långärmad tröja, en svart långärmad tröja med volang, en lila långärmad tunnika, en kort lila bolero-kavaj, en rosa leopard scarfs (märker ni vilka färger jag gillar?), ett halsband, ett par örhängen, ett par skor och en kylbag.

Mike fick:
En ljusblå munktröja

Yade fick:
En puma väska, en specialmugg deluxe

Joline: En specialmugg deluxe

Lilla M: En skjorta, ett set som var en röd långärmad tröja med svart byxa

Är jag nöjd eller är jag nöjd? Jag är very very nöjd med mina inköp och jag tackar gud att jag bara hade 30 minuter på mig att handla, annars hade jag varit många tusenlappar fattigare.

mms_img212288100 (MMS)

I just love my Job. Jag har sagt det innan men de tåls att sägas om om och om igen. Jag älskar mitt jobb, de utmanade arbetsuppgifterna, mina arbetskamrater, min chef och min Goa grupp 6. Att trivas på jobbet handlar bara om en enda sak och det är min egna inställning. Vill man utvecklas så kan man, det gäller bara att vara 110% inställd på jobb när man är på jobbet och ta de svåra, jobbiga och nya arbetsuppgifter som roliga utmaningar. Så ja, jag är jefla stolt över vad jag har lyckas åstadkomma i min personliga utveckling och jag är jefla glad över alla fina människor som har gett mig chansen att visa vad jag går för. Hur häftigt är inte det?

Ingen fosterställning. Jag f*cking klarade det. Istället för att få ett totalt nervsammabrottt, krypa ner i fosterställning i ett hörn på jobbet så stålsatte jag mig till max. Nu kan jag klappa mig själv på axeln för nu har jag fasiken varit jefla duktig. Nu drar jag mig hemåt.

mms_img141292645 (MMS)

Hur tänkte han där? För ett tag sen tömde Mike poolen och la på torkvindan. Det har regnat lite, syns det? Jag är inte människa att få bort den därifrån. Folk måste tro att vi dumma i huvudet som anordnar badplats till fåglarna. Ha ha ha

Saknar mig. Jag tror bestämt att barnen saknar mig när jag jobbar kväll. Varför annars skulle båda vara vakna och bli extas när jag väl kommer hem. Älskade gullungar. Imorgon kommer "eldprovet" på allt nytt jag har lärt mig i veckan för jag då ska jag drifta helt hållet själv. Självklart kommer jag att fixa det, kanske kan jag behöva störa en och annan på sin lediga tid. Men att fixa det är de enda som existerar i mitt huvud.

Effektiv. Efter tre koppar kaffe så var det som att tycka på on knappen (förutom skithålet då'rå). Med Jolines hjälp hann jag storstäda hemma innan jag åkte till jobbet. Plockade undan, diska, dammtorka, städa sovrum, badrum, vardagsrum, hallen och dammsuga. Snacka om effektiv förmiddag.

mms_img675813472 (MMS)

Misshandlad. Eller det var egentligen en olyckshändelse. Joline skulle flytta ett stort glas med blockljus i från ena sidan av bordet till den andra. Hon snubblade till och det där jefla ljuset flög iväg och lyckades landa på min fotknöl. Herregud vad jag skrek för det gjorde sjukt ont. Stackars Joline blev ju livrädd men hon var snabbt framme för att blåsa bort de onda och gav mig sin napp som tröst. Sötunge.

mms_img-33225892 (MMS)

Känslan av lugn. Det finns väl inget bättre än när man kommer hem och man slänger sig i soffan och känner hur dagens stress försvinner ur kroppen. Hjärnkontoret får en välbehövliga vila, en inre lugn tar överhand och man bara är, det finns verkligen inget bättre. Det finns dock en sak som jag grunnat på och det är "varför litar jag inte på min egna förmåga?". Jag fixar ju allt jag åtar mig att göra därför att jag går inför det till mer än 110% men ändå gnager oron inom mig att jag inte ska fixa det. Kanske beror det på att jag har extremt höga krav på mig själv och blir inte nöjd om jag inte får topp resultat. Jag är som en duracell-kanin som bara går, går och går tills mitt mål är uppnått och när det är uppnått så siktar jag ännu högre. Känslan som man får när man lyckas med det "omöjliga" är ett sånt underbart lyckorus för själen och det vill jag att alla ska få uppleva för den är underbar. Kanske är det därför jag aldrig nöjer mig och hela tiden höjer "ribban"? Det är dessa små stunder för mig själv, när jag ligger på sofflocket som jag får mig en tankeställare. Japp, just face it, sån här är jag.

mms_img168826281 (MMS)

Veckopengsregler. Nu när skolan har börjat igen så återinför vi veckopengsregler. Tillsammans har vi kommit fram till dessa regler och alla parter är nöjda.

mms_img262055678 (MMS)

Väldrillade. Det märks tydligt att jag är en sån där jobbig paparazzimorsa. Sen kan det vara så att jag kanske har uppfostrat små linslusar genom att jag dokumenterar allt via korttagning. För mig är detta en win win situation. Vad är det med barn och viljan att rita på allt annat än på papper?

picsart_13456229 (MMS)

Morgonstund i ro. Vilken mysstund vi har, fast att mina ögon går i kors. Även om jag jobbar kväll så måste jag måste upp i ottan iallafall för Joline vaknar sjukt tidigt och Yade ska till skolan. Tur det finns något som heter kaffe.

mms_img-18970176 (MMS)

Sicka grejer. BHC hade en specialkväll på Intersport (mellan 17-18) med specialdeal, 30 % rabatt på ishockey saker. Jag hade lämnat mitt kort hemma och en lista på vad som behövdes handlas eftersom jag jobbade kväll. Mike och Yade drog in till stan. Vilka fina grejer han fick vår lille ishockeypojk och det sötaste av allt var att Mike tog notan. Mike ställer verkligen upp på både mig och barnen, så mycket bättre kan det inte bli.

mms_img-18506971 (MMS)

Driftar. Med en betydligt bättre koll på läget så driftade jag ikväll på jobbet (kort och gott, höll koll på allt och alla). Jag har mycket kvar att lära mig, men med en bra backup i ryggen så hade jag ändå koll på det mesta. Det gäller bara att hålla huvudet på skaft hela tiden. Jag beundrar ordinarie personalen i driften, shit vilket jobb dem gör. Nu är arbetsdagen slut så nu drar jag hem.

Vilken huvudvärk jag drog på mig nu. Känns som hela huvudet ska sprängas i tusen bitar. Så det är väl tur att jag kan inta sängläge typ nu. Jag hann träffa och umgås med Yade en liten stund nu ikväll. Man få ta vara på dem små tillfällena som erbjuds.

Jag överlevde. Det var nätt och jämt att jag fixade detta. Det blev lite kaosartat där ett tag, fast jag hade en räddare i nöden som kunde hjälpa mig som tur var. Snacka om jag var som en kalv på grönbete. Första dagen avverkad och nu återstår det bara sex dagar till.

mms_img-13679408 (MMS)

Kaos i huvudet. Att jobba kväll och samtidigt hinna med all arbete man egentligen skulle ha gjort en vanlig förmiddag på jobbet är lika med kaos. Nu börjar hjärncellerna landa på sin plats igen. Tog en snabb rökpaus för att hinna andas lite. Det här kommer minst sagt bli en intressant vecka. Önskar mig själv lycka till.

mms_img-12605506 (MMS)

Frukost med barnen. Det blir lite avigt nu när jag ska jobba kväll. Det var typ hundra år sen jag jobba kväll sist. Men det här ska jag se till att det fungera också fast att det känns konstigt. Att ta det lugnt och bara umgås med barnen på en vardag är hur mysigt som helst. Det gäller att ta vara på stunderna.

Efter ishockeyn var det som luften gick ur mig. Somnade till en stund, vaknade av att maten var klar (söndagsstek). Efter middagen gick vi en långpromenad fast att jag egentligen inte orkade. Väl hemma igen så tog jag tag i det absoluta måsten så som bada Joline, busa med henne innan läggdags, fixa loggbok till Yade, skriva på hundra papper till skolan, fixa bänkpapper, hjälpte Yade att hitta bilder till kommande projekt i skolan, stryka hans skjorta då dem ska ta skolfoto imorgon. Men allt annat som att plocka undan, diska och städa gav jag bokstavligen fan i för jag orkade inte. Jag är orklös idag och kommande vecka jobbar jag både kväll och helgen. Då är de Mike som håller i ställningarna här hemma.

mms_img-7148242 (MMS)

Här igen. Yes, yes, yes back to iskalla ishallen igen. Nu sitter jag här och kollar hur dem kör en massa övning på olika tekniker. Jag är väldigt imponerad över hur Yade har utvecklas och han börjar bli mer och mer stabil. Från och med nästa helg så ska dem ha fysträning på lördagar, så detta är ingen hobby utan mer en livsstil. Även om jag fryser r*ven av mig här, får slänga ut tusentals kronor, uppbokad varje helg och inte har ett personligt intresse för ishockey så ställer jag alltid upp för mina barn. Dem går före allt annat och dem är min första prioritet. Mitt egna sociala liv kommer jag att få år 2028, då är alla barnen vuxna. Tills dess är det utan tvekan barnen som är prio ett för mig.

mms_img-10082954 (MMS)

Nu har dem åkt. Shit vad tyst det blev i huset nu är alla åkte. Dem skulle ta svängen förbi Ullared innan dem styr kosan till Kalmar igen. Det har varit trevligt att ha dem här. Familjen betyder allt.

picsart_13453106 (MMS)

Minnesstund för Britt-Marie. Göran bjöd över oss och andra i släkten för en minnesstund för Britt-Marie. Han lagade till hennes favoriträtt kolbulle. Det var gudomligt gott och väldigt mättande så jag förstod inte varför han skulle bjuda på smörgåstårta också. Antagligen för att vi skulle rulla hem. Det var himla trevligt och mysigt att vara där.

picsart_13452926 (MMS)

Då var det dags igen. Ishockeysäsongen har börjat och ishallen är kallare än vad jag mindes. Yade är i sjunde himlen och kör stenhårt på isen. Medans jag, pappa, Dolly fryser häcken av oss. Dennon håller sig varm här i kalla ishallen tack vare sitt sällskap, tror han är i sjunde himlen han med.

Dennon, pappa, Dolly, Thomas och My har anlänt. Så hela huset är fullt av nära och kära. Fint väder väntas också och det kan ju inte bli så mycket bättre. Dock så var det någon som lyckades trycka på on knappen på alla tre barn så dem förvandlades till duracellkaniner där ett tag och efter en lång arbetsvecka så kan jag väl erkänna att mitt tålamod var lika med noll. Boysen lyckades jag lura ner till affären och Joline håller jag på att natta just nu. Imorgon har jag fått mer energi och orkar hålla samma steg som barnen och då blir allt mycket lättare.

mms_img713287890 (MMS)

Nervöst. När jag klev upp imorse hade Yade redan vaknat, klätt på sig och var på strålande humör. Han åt frukost snabbare än tåget, borsta tänderna noga och stod en stund med håret. När jag och Joline skulle gå stod Yade klar med ryggsäck och allt, redo för att gå. Sa till han att han fick vänta iallafall en timme till innan han kunde gå. Allt frid och fröjd. På vägen till jobbet så ringde jag hem bara för att nämna att han skulle ta med sig en frukt till skolan. Inget svar, ringde till mobilen, inget svar. Ungen har stuckit till skolan. Nu får han vänta där i över en timme innan dem börjar. Är man glad, pirrig, förväntansfull och nervös då? Ha ha ha

Det blev ingen Pilates för jag blev klar med all storstädning nu som först (med uppehåll när jag nattade Joline). Känner mig så otroligt trött i kroppen så jag låter den få vila upp sig. För övrigt så kommer pappa, Dolly, Thomas, My och lilla Dennon. De kommer bli hur bra som helst. Yade har så svårt att somna, det pirrar nog massor i magen för imorgon början han fyran.

mms_img200486893 (MMS)

Orkar inte. Vid vår promenad för nån dag sen satte sig Joline mitt på vägen. "vad gör du?" frågade jag. Hon svarade "ja oka inte gå". "varför då?" frågade jag då. Hon titta på mig och sa "ja är lat". Ärlighet vara längst.

Idag kommer dagens träningspass bestå av en rejäl storstädning och den kommer att avslutas med lite Pilates. Någon hjälp av Mike kommer jag inte ha för idag är första dagen på Bockjakten. Men jag detta fixar jag på egenhand för det brukar jag ju göra.

Är trött som bara den och jag är i valet och kvalet om jag ska slänga på lite kaffe. Men jag vet att om jag dricker kaffe nu så kommer jag nog inte kunna somna ikväll. Stora i-landsproblem jag har eller hur. Nä, nu kavlar jag upp ärmarna och kör igång.

Lillepatteklämmardagen. Den kom Mike ihåg med råge. Han överraskar en ibland och jag var i sjunde himmelen där ett tag. Vilken förbaskat tur jag har som har min karl.

mms_img168422537 (MMS)

Möra ben. Först lite gräsklippning på en timme. Direkt efter blev det en powerwalk med stavar i 45 minuter som jag kryddade med lite Magövningar när jag väl kom hem. Nu sitter jag nyduschad i soffan och känner mig totalt mörbultad i kroppen. Men för varje sekund, minut, timme och dag som passerar så vet jag att jag kommer närmare mitt mål.

mms_img-12642635 (MMS)

På väg till skolan. Joline är lämnad till dagis, jag och Yade är på väg till skolan nu. Vilket underbart fint väder vi har. Det här kommer bli spännande för lille Yade. Hela morgonen har han fixat iordning sig, min lille modefixerade kille.

Tack Emsi och Mia för era kommentarer. Jag kommer att välja gym nr två som jag själv var lite inne på faktiskt. Detta av två skäl, öppettiderna och de olika passen man kan gå på också. Men innan jag tar mig till ett gym och härjar så måste vi sätta oss ner här hemma och försöka göra något slags schema så alla hjälps åt här hemma. Annars kommer det inte att funka. Jag kommer inte kunna göra allt själv och jag är tok för stolt för att be om hjälp utan biter ihop, fixar det själv och förvandlas till en bitterf*tta istället. Det vill jag ju inte.
Vilken konstig känsla att inte stiga upp i ottan för att dra iväg till jobbet. Det blev en liten sovmorgon för oss, vi har ätit en lugn och mysig frukost tillsammans. Nu tar vi det bara lugnt. Jag har tagit ledigt nu i förmiddag för jag och Yade ska på inför skolan samtal med hans nya fröken. Det kommer bli spännande och se hur hon är som person och jag hoppas att hon är en bra fröken. Mellanstadiet väntar runt hörnet på Yade och helt plötsligt är han hur stor som helst.

mms_img163957139 (MMS)

Gnälliga karlar tål jag inte. En kort (milslång)resumé, Mike gjorde middagsmaten idag (en hemmagjord och extremt god pyttipanna). Uppenbarligen gjorde han alldeles för lite mat, då Joline vägrade äta sin pyttelilla portion och jag åt min lilla nästan pinsamma portion (jag tog en assiett och la maten på den bara för att det skulle se mer ut. Jag äter ju miniportioner numera och måste lura ögat så att den tror att den äter en vanlig portion). Mike åt ingen middag. När Yade kom hem efter fotbollsmatchen så åt han de kvarvarande (en vanlig portion mat). Det vill säga, det fanns inge mat över till lunchlådor imorgon. Mike låg i sängen och gnällde värre än en trotsig bebis "puhu nu får jag gå utan lunch imorgon med, ni tänker bara på er själva jämt". Han tjurar så mycket så han måste lägga upp ett "tyck synd om mig inlägg" på fb. Jag frågar han flera gånger om jag ska laga till en lunchlåda till han och till svar får jag ett surt "nej". Men jag känner mig tjurskalliga Karl så väl, så nu har jag fixat fyra feta mackor med stekt ägg, falukorv och ost till han. Plus att han har frysta piroger i frysen han kan ta med. Han fick ett fint meddelande "älskar dig, envisa bajskorv" på smörpappert jag linda in mackorna med. Vad får jag som tack? Fixa ALL disken, städ, plock, tvätt var eviga dag utan att nån ens besväras sig att fråga om jag vill ha hjälp. Förklara en sak för mig är ni gulliga, hur ska jag hinna träna på gym i tre kvällar i veckan när all markgöra hemma inte blir utfört om jag inte gör det. Hur? Den jävla ekvationen får jag inte ihop, om det nu inte är menat att jag inte ska få någon sömn alls på natten. Jag är ingen robot.

Jaha, på lördag börjar Yades ishockey säsong igen. För mig betyder detta en kall ishall med värmedyna *läs en kvarlämnad tidning* för hemorrojderna, varm kaffe i handen och ett och annat pepp-rop till Yade varje lördag och söndag enda fram till april. Den som säger att jag inte gör allt för mina barn ska få smaka på min dalleriga r*v :P

Jag har kört en PW med det bästa redskapen (Joline i barnvagn) på 45 minuter och sen blev core här hemma. Jag trodde att jag bokstavligen skulle gå av mitt i itu efter det passet.

Nu har jag kollat upp de två gymmen vi har här i "byn" och fortfarande villrådig till
1. Om jag ska börja på gymma komb olika pass
2. Vilken av dessa två jag ska välja för et skiljer bara 30 :-/ mån
3 Den ena erbjuder :gym, vattengympa, personlig tränare ett corepass i veckan, öppet till kl. 20.40 på vardagar och kl 15.40 på helgerna
4. De andra gymmet erbjuder: Gym, personlig tränare, core - spinning -zumba pass, öppet till kl 22 alla dagar (tror jag, det var lite diffust)

Vad hade ni gjort?

(för övrig klappar jag mig själv på axeln för ett väl utfört arbete idag)

Dålig ovana. Det är den tredje tisdagen i rad som jag försover mig på. Vaknar alltid samma tid (6.47) med hjärtat i halsgropen. Vad är det en för en ful ovana jag har lagt till mig? Jag skyller på Joline, hon sov som en gris hon med. Annars ser hon till att jag vaknar. Även om vi hann utan problem så blir det en sån chockartat start på dagen.

Jag har lagt upp en långsiktig plan på hur mitt nya liv ska formas och därmed bli en del av mig. För att jag ska få den här pushningen åt rätt riktning så behöver jag vara stenhård med matintaget nu i början. Det kommer inte att finnas "bara en kaka, bara en extra potatis, bara en macka till, bara...".

Mat:
Jag kommer göra det som passar mig bäst och det blir att minska kaloriintaget per dag (tack vare shape up appen som jag har på mobilen så kommer jag ha bra koll). Jag klarar inte av att gå på speciella dieter "lchf, gi och allt vad det nu heter". I och med detta så kommer de snabba kolhydraterna automatiskt att skäras ner. För mig handlar det om att sluta småäta och istället äta på bestämda tider och mindre portioner. Sen om nån månad eller två så kommer jag att ge mig en belöningsdag i månaden.

Träning:
Detta är min startplan
Powerwalk med stavar tre gånger i veckan alt så hoppar jag upp på cykeln och cyklar en mil.
Pilates två gånger i veckan. (Jag har en stor förkärlek till Pilates och nu har jag lyckas hitta en kombination av zumba och pilates som jag gillar).

Jag har en tanke på att börja på gym men jag vill ha grundkonditionen i bra trim först, sen så får vi se vad som händer därefter.

Mått:
Vågen är djävulens påfund som har visat sitt rätta jag. Fatta att jag bara har gått upp tre ynka kilon men kläderna sitter tightare än tight, stramar åt överallt och magen bara växer värre än en bulldeg. Detta är en stor bekräftelse på att muskler väger mer än fett och min kropp har fått mycket av den sistnämnda varan. Så jag kommer att testa något nytt, måttband.

Detta är min plan och jag startskotten gick när jag slog upp dem blå imorse. Så vill jag även passa på att tacka min älskling som står bakom mig i mitt beslut och jag vet att han kommer stötta mig när jag inte orkar, motivera mig när jag är på väg att ge upp och glädjas åt min resultat som jag kommer att uppnå. Det är det man har varandra till och jag vet att Mike kommer finnas där för mig så som jag finns här för han.






mms_img168571217 (MMS)

Mitt beslut. Känslan över att återfå viljan att återgå till ett mer hälsosammare liv är skön. Nu är mina slappardagar (månader) är nu för alltid över. Det handlar inte om att gå ner i vikt utan det handlar om ett långsiktigt mål om att återfå min muskler igen och ha om sund kontinuerlig träning utan uppehåll. Mina muskler har dessvärre legat vilande alldeles för länge och förvandlas från fit till jelly daller. Så nu är det slut på denna egenmäktiga misshandeln av min kropp och jag ser ljust på framtiden. Jag har redan blivit utsatt av frestelse (som jag givetvis kunde motstå) i form av tårta för jag har viljan igen. Jag är glad över att jag har ett sånt bra stöd här hemma, för det är a och o för att jag ska lyckas. Angående hur min plan till att nå mitt mål kommer i ett senare inlägg.

mms_img-10251750 (MMS)

Full av energi. Istället för att slappa i soffan på sena eftermiddagen så drog jag, Yade och Joline först till fotbollsplanen. Där lirade vi lite boll (så gott jag kunde) och sen besökte vi tre olika lekplatser. Den här söndagen har varit alldeles perfekt, vi alla har varit på topphumör och den har varit fyllt av massor av roligt umgänge tillsammans med barnen. Mina underbara älskade barn.

mms_img-63883634 (MMS)

Att hålla de man lovar. Jag lovade Yade tidigare i veckan att vi skulle till stadsparksbadet idag. Självklart så håller jag det jag lovar så jag och barnen åkte dit. Det var första gången för Joline, hon var helt extas och hon såg alla olika grejer. Yade gjorde volter. Vi tre busade järnet i vattnet och skrattade så vi kiknade. En helt underbar söndagsäventyr. Det här måste vi göra om snart igen.

mms_img753936054 (MMS)

Fy fan. Jag lever med livet och den med mig. Fast nu känner jag mig faktiskt en aningen gammal och vill bara åka hem och typ sätta på min man nu när vi är barnlediga å allt. Det tåls att tänka på...

mms_img-12705983 (MMS)

Egobilder. Klart man måste fixa lite egobilder innan man får lite för mycket inför västen. Så här ser jag ut ikväll och jag är väl typ halvnöjd. Men hur som haver så kommer jag ha hur kul som helst. Och på Mellbladhs begäran så lägger jag ifrån mig mobil och allt bloggande för ikväll.

mms_img762180453 (MMS)

Storkalas. Nu är vi på årets störta fest här i Dalsjöfors. Annelie och Erik firar 55 (25+30 år) års kalas. Här kommer det att bli mat, vuxendricka, trubadur, glada miner och massor av skratt. Det kommer med andra ord bli hur kul som helst. Som man säger på finska "kippis".

Idag fick jag sovmorgon av Mike, den var välbehövlig. Jag har ätit frukost, kanske lite mer än vad jag borde göra. Men vem kan äta bara en rostad macka och sen vara nöjd? Nu står magen ut som om jag vore gravid i femte månaden. Fast på måndag blir det andra bullar, återkommer om det senare.

Nu står jag i valet om jag bara ska slappa och bara vara eller om jag skulle ta mig själv i kragen och städa. Jag har inte bestämt mig ännu. Eller rättare sagt, det beror hur länge jag kan motstå mina egna "måste göra det nu" tankar.

För övrigt så var det en extrem rolig kväll igår. Det är kul att dem i min grupp får lära känna "privat-Ramona" och inte bara "TL-Ramona". Så nu vet dem hur knäpp jag faktiskt är. Nä, nu ska jag skita sen får jag ta tag i städet iaf.

Vilken kväll. Som sagt ikväll var det dags för en afterwork tillsammans med min grupp 6. Vi har en gruppaktivitet tillsammans i hörnan i poolhouse (ja, jag har dålig humor och allt relaterar jag till sex). Det var mycket trevligt, är vad jag kan uttrycka mig i ord. Det är ett härligt gäng med människor som jag har turen att jobba med och det jag gillar mest är att dem bjuder på sig själva och har nära till skratt och humor. Dem är helt i min smak, dem smakar hallon. Ha ha ha... (min dåliga humor igen). Men nu åker gammeltanten hem för hon orkar inte hålla igång hela natten som dem andra som är unga och friska.

Hur dum får jag bli egentligen? Jag och Joline var på långpromenad tidigare ikväll. En mörkhyad man går förbi, varpå Joline fråga " de där?" (översättningen blir vem är det där och detta lärde jag med i efterhand). Jag kollar upp och svarar "en matkasse". Alltså jag såg matkassen han bar på och trodde hon menade den. Sen var det inge mer med det. Dock lite längre ner för backen kommer hans sällskap, den här gången en mörkhyad mycket vacker kvinna. "åh, mamma en till matkasse" ropar Joline. Grejen var att hon hade ingen matkasse. Då fattade jag mitt stora misstag. Jag försökte rädda situationen och sa "nej, en tjej". Joline tittar förbryllat på mig och säger "matkasse?!?". Nej, en tjej svarar jag. Joline lyssnar inte på det örat och säger "hej matkasse" till kvinnan. Kan väl påpeka att kvinnan undrade nog om min unge var helt bakom flötet. Herregud nu tror mitt stackars barn att alla mörkhyade heter matkasse och det var ju verkligen inte min tanke. I min värld är alla lika mycket värda och ska behandlas lika. Jag är för mångkulturen. Hålla, jag är liksom född och uppväxten i en förort med mångkultur som flödade. Vad har jag gjort? Ingen bra dag för mamma Ramona.

Måste säga nej. När det gäller mina barn så ställer jag alltid upp för dem. Hemma är jag 110% mamma och dem får all min uppmärksamhet. Därför kändes det så hårt att säga "nej" till fotbollscupen på söndag (som börjar kl 7.30) till Yade. Anledningen är att vi kommer hem sent på lördagsnatten (det stundar storkalas) och kanske aningens dålig framförhållning av tränarna (fick reda på det igår). Yade blev så förtvivlat ledsen. Med förklaringen att jag faktiskt kommer tillbringa varje lör/sön i en ishall från slutet av augusti till april och den dåliga framförhållningen så går det inte den här gången. Han förstod mig och accepterade mitt nej. Usch jag känner mig som världens sämsta mamma.

mms_img-11157326 (MMS)

Busunge. "Jag kan själv" är Jolines motto numera. Envis som synden själv och viljan starkare än järn. Herre min gud vad hon kan sätta sig på tvären och kämpar enda in i de sista för att få sin vilja igenom. Tur att vi är fler här hemma som kan turas om att sätta gränser för vår lilla madame. Men hon är vår underbara solstråle som förgyller våra dagar med skratt, kärlek, ömhet och massor av bus.

mms_img-13960696 (MMS)

Jag har gjort ett val. Nu går jag från tanke till handling. Jag har fått tillbaka viljan och ska peppa mig själv i mitt beslut. Den här gången är ska det gälla livet ut. Det finns inga pauser eller uppehåll. På måndag börjar jag mitt nya liv och jag avslöjar mitt val då.

Någon som är bra på html koder? Jag tabbade mig rejält nu när jag skulle in och pilla i den förbannade kodmallen. Nu har jag fula prickar framför varje länk och hela den sidan är ju utanför själva ramen.

Vad trött jag blir på mig själv

mms_img619849784 (MMS)

Samma sida. Alla gör det men ingen vill erkänna det. Nu gör jag det iallafall. Jag har nästan alltid samma pose, vinkel, smile och position när jag ska ta kort på mig själv. Jag inbillar mig själv att detta är den bästa sidan av mig. Mina annars stora ballong-kinder blir lite mindre, dubbelhakan blir mindre om jag drar ut hakan lite. Sen får jag inte tokle för då förvandlas mina kinder till en luftballong och ögonen blir små smala sträck. Det har tagit tusentals med bilder innan jag hitta min "it-pose" och numera kör jag bara på den posen för varför ändra på ett vinnande konceptet?

Lite tufft. Snacka om att Yade har vuxit in i rollen som en självständig pojk. Tidigare har han alltid gått och lagt sig tidigare eller samtidigt som mig (när han inte ska upp tidigt dagen efter). Men nu när han fått vara själv hemma på dagarna så har han vuxit upp. Med datorn är på ovanvåningen så säger han "gå du och lägg dig mamma. Jag ska lägga mig strax, men släck inte lampan i köket". Han är stor men liten på samma gång. Jag gick in och la mig, två minuter senare hör jag han tassa in i sitt rum och säger i förbi farten "god natt mamma". Han var extrem stor och la sig efter mig i hela två minuter. Det är en stort steg i hans liv, för han liksom lite rädd för mörker och sånt. Jag är himla stolt över honom. Min älskade pojk.

Detta inlägget skriver jag ifrån datorn, hur länge sen varit inte det? Evigheters evigheter. Vilken lyxkänsla det är att faktiskt ha så nära tillgång till datorn hemma.

Som sagt vissa saker är jag extremt lat på att göra och alldeles för bekväm. som ex att gå ner alla trapporna ner till gästrummet i källaren för att sitta vid datorn. Mitt motto har varit "varför anstränga sig när man har internet i mobilen?"

Men nu är datorn här uppe och nu det blir bara så mycket lättare att slänga iväg ett inlägg. Eller är det bara nyhetens behag? Det återstår att se.

mms_img-14854424 (MMS)

Lyckliga oss. Yade lallar vid datorn. Enda sen vi flyttade till huset (typ 3.5 år sen) så har min önskan att få upp datorn till ovanvåningen istället för att ha den ståendes nere källaren i gästrummet. Idag från ingenstans så började Mike borra i tak, flytta, bära,dra sladd, fixa och dona. Vips så stod datorn här uppe. Vilken klippa han är.

Vann mot latmasken. Ikväll kändes det så mycket skönare att sitta i soffan och glo på tv istället för att diska. Jag gjorde det i hela 15 minuter sen gnagde dåliga samvetet och vann över latmasken. Fasiken jag beundrar dem som bara kan blunda och strunta i att det står disk i diskhon, saker överallt, skit här och där. Jag får sån ångest om jag inte tar itu med det på direkten, då tvingas jag verkligen att kämpa emot för att ta det "sen". Grejen är att det liksom gnager bakhuvudet hela tiden enda tills det är gjort och då som först känner jag en inre ro. Störd? Ja visst, kanske tack vare det saker blir gjorde direkt runt omkring mig. He he, nu jackass 3,5 på tv, dem är ju helt galna.

Inte född igår. Tror du jag är helt bakom flötet? Du måste verkligen tro att jag är född igår och gör du det så tycker jag uppriktigt synd om dig. För när du väl inser ditt misstag så är du som snällt får stå där och skämmas över att du har försökt lura mig. Min tillit, uppskattning, lyhördhet, uppoffring, tid och omvårdnad är inget man leker med lite hur som helst med. Ge mig ärlighet, så ger jag dig mitt allt. Jag har bara en liten sak som jag ska säga dig, det går inte att lura mig. Ingen har lyckas göra det innan och inte du heller. Jag har genomskådat dig direkt men väljer att invänta här i lugnets trygga vrå och när du som minst anar det så krossar jag dig. Mina ord kommer såra dig mer än något annat. Om du är beredd att ta den fighten, så visst Bring it on. Jag kanske inte har dem fetaste musklerna i stan, men jag har något som väger så mycket mer och det är ett jävla starkt psyke och självkänsla som du bara kan drömma om, så mig rubbar man inte så lätt på. Så kryp till korset och be om ursäkt. (vill bara poängtera för er läsare att detta inlägg INTE handlar om mig och Mike)

mms_img-13553558 (MMS)

Min dotter är tjuv. När jag kom hem möttes jag av en glad liten Joline vid dörren. Något var dock annorlunda med henne, snabbt som ögat såg jag att hon hade på sig en kjol jag inte alls kände till. "Vems är den där kjolen? ", frågade jag. Mike trodde att det var Jolines för hon hade på sig den när han hämta henne ifrån dagis. Snacka om nollkoll på hennes kläder, typiskt manligt det där. Oh nej, den kjolen är inte Jolines även om färgen matchade förvånansvärt bra till de andra kläderna. "den är min", säger Joline mycket stolt. Det visar sig sen att den kommer ifrån dockrummet ifrån dagiset. Så den kommer att återlämnas till dagis imorgon. Jag hoppas att hennes snattarkarriär slutar här, annars blir det skamvrån för henne ;-)

mms_img845758946 (MMS)

Sista sommarkänslan. Vattenmelon är bara så mycket sommar och nu njuter barnen av det sista på sommaren. Man kan väl knappt påstå att vi inte har haft någon vidare sommar men minnena är desto mer bättre och finare.

Stora funderingar så här på en söndag. Man har alltid en valmöjlighet om hur man vill att ens liv ska se ut. Just nu är jag på rätt plats i livet. Klart det inte är "sound of music" känsla här hemma hela tiden och hur tråkigt hade det inte varit då? Vi har gnabb, sura miner, vardagstjafs, stress, äckliga fisar som förstör stämningen och vi säger vad vi tycker, tänker och känner på en gång även om den andre inte känner likadant. Men vi ger varandra utrymme till att vara olika, agera olika och förstår varandras "känsloradar". Jag har lärt mig att Mike leker lasso med kläderna som han hänger upp på tork, men å andra sidan har han lärt sig att jag är fixerad av att inte ha grejer utspritt överallt. Jag har lärt mig att han inte kan plocka upp strumporna ifrån golvet men å andra sidan har han lärt sig att jag blir en pms-kossa veckan innan mensen. Jag har lärt mig att han älskar jakt som tar mycket av vår tid ihop men å andra sidan så har han lärt sig att jag älskar att fynda. Vi förstår varandras olikheter även om vi inte alltid gillar det så är det ju det som kallas för äkta kärlek. Bråk uppstår när man vill forma om en annan människa, ibland behöver man ge med sig, ändra sig eller försöka få den andra att förstå fördelarna med ändringen.

Pojkarnas år. Många av mina vänner har eller ska precis dagarna få barn. Den ena efter den andra pojken föds, så här kommer det vara ett överskott av pojkar. Tänk vad skoj för dem att kunna växa upp tillsammans och umgås till vuxen ålder. Stort grattis till er alla som har eller väldigt snart kommer att få sina efterlängtade små bebisar.

picsart_13441193 (MMS)

Min fina guldklimp. Dennon ringde mig ikväll för då hade han tid att prata. Tidigare idag var han fullt upptagen med annat när jag ringde han. Våra samtal är som balsam för själen. Vi har en sån fin kontakt vilket jag vårdar ömt. Min stora fina pojk med ett hjärta av guld.

mms_img-19473780 (MMS)

Min fina kille. Han är inte så liten längre och bevisade detta nu i veckan genom att vara hemma själv på dagarna medans vi jobbade. Han hade fullt upp med att leka med både den ena kompisen efter den andra och har haft kompis som sovit här. Mer omtänksammare pojke än Yade får man leta efter och jag är ofantligt stolt över han.

mms_img102367865 (MMS)

Den som inga byxor har. Lillstumpan bara älskar att gå i andras skor och idag snodde hon Yades shorts. Hur söt som helst. På tal om något helt annat, Joline har hela dagen idag stammat på ordet "jag". Så fort hon ska säga en mening som börjar med ordet "jag" så blir det ja ja ja ja ja jag .... Självklart så låter jag henne få prata klart utan av avbryta henne och hoppas att det bara är någon sorts övergångsperiod. Min fina lilla flicka.

mms_img248179239 (MMS)

Barnvakt åt grannens barn. Vi har ett halvt fotbollslag med barn här hemma. Grannj*veln skulle iväg på galej så hans barn sover över hos oss. Dem har dansat, kollat på tecknat, ätit ostbågar, glass och godis efter att Joline hade lagt sig. Nu sitter jag här segare än segaste efter ha nattat barnen.

mms_img165508635 (MMS)

Ute i de fria. Vilket fint väder vi fick nu då, helt underbart soligt. Då kan man ju inte vara inomhus. Ikväll ska vi vara barnvakt åt T och J. För övrigt så är det här en riktig slappar dag.

mms_img-90341706 (MMS)

Love. Fy fasiken vad jag älskar mitt jobb. Det går från djupa dalar till höga berg i hjärnkontoret för det är inte direkt ett glidarjobb. Massor med saker att hålla koll på, analysera, reflektera, dementera, lyfta upp, försvara, feedbacka, berömma, dokumentera och samtidigt finnas till för dem i min grupp. Jag älskar det och är så oerhört tacksam över chansen som jag har fått. Jag har mål, drömmar och visioner för vår grupp. Med mig i spetsen så vet jag att vi kommer att lyckas för det är en underbar grupp med människor som jag har att göra med. I just love my life.

Jag konstig? Nej, jag är hsp. Nu efter 33 år fick jag min aha-upplevelse och en stor bekräftelse att jag är inte konstig. Utan jag är en hsp-människa. Min kära kusin Saga skickade över en länk till mig via fb och skrev "läs detta". Under jag läste artikeln så småskrattade och nickade jag instämmande. Självklart var jag ju bara tvungen att göra testet. Det var bara två-tre frågor som inte stämde in medans resten var "så jag". Så numera titulerar jag mig som Ramona en hsp-människa. Länk för den nyfikna http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/existentiellt/hogkansliga-pejlar-in-vagor-i-luften_7074009.svd

Jag kan bli rädd för mig själv ibland över vilken extrem bra människorkännare jag är. Jag kan på bara nån minut läsa av en människa för att sen se hur, var och varför den agerar på ett visst sätt. Detta gör jag utan att jag behöver anstränga mig något märkbart. Jag bara är sån och det behöver (oftast) inte vara en fördel men det är absolut en bra egenskap. Utan att gå in på detaljer, så kom Mike och sa "visste du om att x har gjort x och undrar varför det hände?" jag svarade snabbt (utan att analysera sönder ämnet) "ja, men det måste bero på det här, det här och det här och därför blev det så". En stund senare kommer Mike till mig (när han tagit reda på fakta) och frågar "hur f*n visste du det?". (ber om ursäkt att det blir lite diffust men med respekt för x så går jag inte in på detaljer". Imorgon ska jag visa tjejerna på jobbet (pantertanterna som vi kallar oss) vad jag en gång sammanställde om dem efter att jag utbildade dem färdigt. Sen kan vi ju jämföra och se om det stämmer (för då kände jag inte dem som jag gör idag). Sen med deras tillåtelse så kan jag lägga upp det här. Sak samma, det jag ville komma fram till är att du behöver inte säga i klarspråk vad du tänker eller känner för jag vet det redan så därför är det jefla svårt att få mig på villovägar. Däremot visar jag respekt och backar om du inte vill prata. Sån är jag :-

My misstag. En rättelse, vi är inte i Skene utan vi är i Kinna. Det är stor skillnad. Vad söta dem (Fredrik och Therese) är och dem är som gjorda för varandra. Mycket trevligt, fast nu kallar sängen på Joline så det blir hemfärd för oss.

picsart_13439283 (MMS)

På väg till Skene. Jobbet gick kanon idag men å andra sidan så förväntar jag mig inget annat än att göra mitt allra bästa och ge 110 % på jobbet. Det är sån jag är, kanske är det därför jag är där jag är idag också (förutom om att jag är helt enkelt är bäst ha ha ha). Nu är vi på väg till Skene för att hälsa på Fredrik och Therese.

mms_img122504527 (MMS)

Orgasm i munnen. herregud det riktigt kn*llar i munnen nu. Vi äter smörstekta kantareller på rostat bröd. Hur underbart är inte detta då?

mms_img212830459 (MMS)

Skogens guld. Joline är inget fan av att gå själv i skogen, det är liksom inte hennes grej. Så jag fick snällt sätta mig i bilen med henne medan Mike jagade efter skogens guld. Han hittade hur mycket som helst. Trevligt med en liten utflykt så mitt på en vardagskväll.

Ut till skogen. Nu ska vi se om vi lyckas få tag på lite svamp. Jag personligen är ingen hejare på att hitta dem, så det är tur att vi har Mike med oss.

Är man något snabb? Någon hade tagit bort larmet och det gjorde att jag sov riktigt gott idag. Jag sov så gott så vi hade bara sju minuters marginal. Eftersom jag alltid förbereder dagen innan så fixade jag detta lätt som en plätt, det vill säga utan nervösa sammanbrott eller överdriven stress.

mms_img-20521147 (MMS)

En helt vanlig tisdag. Vardagen börjar ta form och sakta men säkert så börjar jag inse att semestern inte kommer tillbaka förrän nästa sommar. Jag måste bara intala mig att ha vett nog att gå till sängs betydligt tidigare än vad jag gör nu. Fast den här sommaren har ju precis inte bjudit på sitt allra vackraste väder.