Det känns som om jag kör på samma spår hela tiden och det känns som om det ALDRIG händer något nytt i mitt liv. Men det är just då som bloggen är en "aha-även-om--livet-rullar-på-så-den-är-fylld-med-dagliga-äventyr-varje-dag". Den 31 augusit i sex år tillbaka ser inte alls likadana ut.

31 augusti 2010: Joline har skrikfest hela långa dagen och jag känner mig så otroligt maktlös. Jag försöker sminka mig, amma och betala räkningar samtidigt.

31 augusti 2009: Mike har inget bättre för sig så han sitter i soffan och kollar på söndagsfilmen iklädd endast i min BH.

31 augusti 2008: Jag lyckas hitta till Rångedalas marknad alldeles på själv och känner mig mäkta stolt och samtidigt inser jag hur bortskämda mina älskade boys är.

31 augusti 2007: Balkongen håller måttet fortfarande fast att det är kallare ute. Jag och några vänner sitter där ute med en massa filtar. Vi fikar och umgås som bara vi kan på min älskade balkong (i Kalmar)

31 augusti 2006: Dennon sitter och väntar otåligt vid sin egna dator. Han suckar högt och säger uppgivet "pappa lär mig MSN". Han visste knappt var det var men han ville lära sig det iallafall

31 augusti 2005: Yade berättar att han orkar minsann äta X äpplen, X päron och X bananer och sen kommer han att bajsa ut en fruktsallad som man inte kan äta.

Ja mitt liv är full med härliga minnen. Man skapar ju minnen varje dag även om det ibland känns som om man bara går i samma spår dag ut och dag in.
Det blev "hela havet stormar" i lillskitens mage också för efter halva portionen av gröten gjorde hon en kaskad spya utan dess like över mig och vardagsrumsmattan. Kul, det hade räckt med att hon sagt att hon inte gillade mattan! Det var bara börja att försöka städa. Men hur jag gör med mattan vet jag inte för det är sådana där med långa skinnremsor. Åhh, skitunge!!!


Nu har hon fått äta resten av gröten och lite välling och inge mer spya så det måste varit allt vatten hon drack när hon badade. Antingen är Joline överjävlig eller så har jag förträngt att boysen var så busiga när dem var små? Minnet är bra men kort, kanske därför man skaffar fler än ett barn? Nää inte då, dem är alldeles härligt underbara små skitungar hela bunten.
En väldigt effektiv eftermiddag har jag haft. Målat brädor till blivande hyllor, fixat en stor hög med tvätt, gjort mat och diskat. Just nu i skrivande stund kollar jag på när lillskiten badar och leker "hela havet stormar". Jag hade två alternativ, antingen slänga på mig regnkläderna eller sitta vid dörröppningen till badrummet. Jag valde det sista alternativet.

Nu har mina "vinster" som jag budade på Tradera till Joline kommit hem. En vinteroverall och ett regnställ (Didriksons) så nu kan hon börja dagis utan att varken behöva frysa eller bli blöt. Yade har också fått sitt (en termobyxa, en vinterjacka, en Didriksons vinterjacka och en höstjacka) men det får han när han fyller år (bild kommer senare). Jag är mycket nöjd med mina fin fina vinster.

Hur underbart är det inte att vakna och se hur tidningen är inhämtad, kaffe är förberett och allt jag behövde göra var att trycka på on-knappen. Det här är kärlek på hög nivå, tack älskling.

På försök tre så lyckades jag pricka in rätt dag och tid för att träffa chefen. Nu har jag fått mitt schema för september månad och det känns mer påtagligt att jag faktiskt ska börja jobba snart. Jag har sagt det förr men säger det igen "tiden går alldeles för fort, jag hänger inte med i svängarna".
Jag känner att det bästa jag kan göra är att hålla igång annars blir jag total däckad. Så fönster nr 2 är klar. Det som jag blev mest impad av är hur fina mina afrikagubbar blev.

Något som kan få mig ur balans är sjuka barn. Joline är sjuk och vi har haft en extremt tuff natt igen med minimalt av sömn. Så idag på förmiddagen blir det att göra minsta möjliga för annars kommer jag inte orkar att hålla igång i eftermiddag när Yade är hemma.. Det enda jag hoppas på är att hon hinner bli frisk innan torsdag för det är då det är första dagen på dagis.

Joline har gått och blivit förkyld och är på "jag-är-faktiskt-sjuk-så-inget-duger-mer-än-att-vara-uppe-i-mammas-famn-humör" och nu på tordag börjar inskolningen på dagis för henne om hon är frisk till dess.

För övrigt så är den här regniga måndagen bara tråkig. Jag är orklös, orkar inte städa, fixa, dona, piffa för det känns så meninglöst.
Hela dagen har gått i halvfart som en riktig söndag. Men sen blev det fart på oss för Yade skulle iväg på fotbollsmatch i Länghem. Vi samlades på parkeringen och eftersom jag aldrig varit i Länghems fotbollsplan så skulle jag åka bakom ledarna. Men vem följer man när den ena svänger höger och den andra vänster? Tur att Mange bor i Länghem så han fick guida oss rätt i via telefonen. Nu hoppas jag på vinst.

Lina var förbi tidigare idag och gav mig ursnygga kuddar, tusen tack. Visst är dem snygga. Idag har jag fixat till mina ramar till den stora tavlan och det blev okej. En liten extra bling är det med mina hemmagjorda hjärtan av ståltråd och pärlor.

Nu har vi kräftkalas hemma hos "grannjäveln" (internt skämt). Det är riktigt trevligt och sällskapet bestående av vuxna och en drös med ungar (varav två är mina) är det bästa ever. Kräftorna är fiskade i Dalsjön så här snackar vi närproducerat. Bättre kräftkalas får man leta efter.


Jag hittade (ur)gamla silkes dukar ifrån tanten som bodde här innan hade lämnat till oss. Inga skitgrejer som är köpta på ÖoB direkt. Dem har legat i skåpet för jag har inte haft användning av dem, tills nu då jag håller på med mig home make over. Den här gången blev jag riktigt nöjd.

Först sprayade jag om mina stora krukor till antikvit.


Därefter tejpade jag på sidorna av duken och tryckte fast den på krukan


Och så här blev slutresultatet på två av krukorna
Lillskiten har nog tänder på gång för fy fasiken vad hon bajsar löst. Det är för mig helt obegripligt hur mycket bajs som finns i hennes kropp. Nyss fick jag byta en äckel bajsblöja där hon hade löst skit enda upp till nacken. Det blev duschen för lillskiten och den här gången besparar jag er bildbevis för det var till och med så att jag nästan spydde.
Nu ska vi kolla på film, det blir "Hur många lingon finns det i världen". Jag har hört att den ska vara asbra. Till detta blir det en massa gottis till och så ska jag knapra på mina efterlängtade turknötter och få så där härligt svullna botox läppar när kvällen lider mot sitt slut och då kanske jag kan suga på en annan pinne med mina fylliga läppar, ha ha ha.

Det "enda" jag har hunnit med idag är att ta hand om Joline och hålla koll ( och varit med) Yade och alla hans kompisar som varit här hemma hela dagen tills nu. Varför leka med en kompis när man kan leka med tre? Dem har haft disco i vardagsrummet, lekt krig i skogen, ätit mat och annat gott för det är ju liksom fredag, hoppat på studsmattan, lekt med bilar och pärlat kompis armband. Upperbarligen måste jag vara jätte rolig för dem vill att jag ska vara med hela tiden. Frågan är om dem tycker jag är lika rolig när dem är 15 år???

Jag har haft mardrömmar om min "home make over". Då kanske ni förstår hur inbiten jag är i "mörk inredning". Klart det är skoj att testa nytt men det är svårt att tänka "tvärtom" så jag är tacksam för ärliga svar om vad ni tycker om väggampeln. Är den okej? Eller ser den förjävlig ut och vad kan jag i så fall ändra om?


Jag började med att spraya den med antikvit färg



Sen så gjorde jag ett eget hjärta med av sakerna jag köpte i pyntbutiken


Till sist snörde jag runt en "boll-spets" på ampeln och satte dit hjärtat.



Våran härliga rektor Julio har gjort karnevalsparaden med sambabrudar och trummpojkar till en bra tradition. I år gick jag och Joline med Yades klass. Hur Joline lyckades somna i allt oväsen är för mig en olöst gåta, men det gjorde hon. Det hela avslutades med en massa uppträdanden och mat nere i ett gigantiskt (extremt varmt) tält. Hur kul som helst.


Den här dagen har gått i ett och det är nu som först jag sitter ner. För den nyfikna så har dagen sätt ut så här:

Kl. 07.00: Pratade med Dennon
Kl. 07.15 Väckte barnen, fixade frukost till Yade och kaffe till mig.
Kl. 07.30 Fixade i ordning Joline, sen morgonmys med barnen
Kl. 08.15 Följde med Yade till skolan, därefter en långpromenad
Kl  09.00 Fixa frukost till mig, fixa i ordning mig och lek med Joline
Kl  09.45 Jag och Joline åkte in till Knalleland för att handla
Kl. 12.45 Kom hem, packa upp alla varor, matade Joline  (pratade med mamma)
Kl. 14.00 Hämtade Yade och vi åkte till Gånghester till en pyntbutik
Kl. 15.00 Kom hem och började med maten (ärtsoppa och pannkakor)
Kl. 16.00 Mike kom hem, vi alla äter middag, Marcus med barn tittar förbi
Kl. 17.00 Storstädning med allt vad det innebär och ta hand om barn
Kl. 19.15 Gav Joline kvällsmat och nattar henne

och kvällen är inte slut än för då ska jag förhöra Yade på läsläxan, hjälpa han med det sista på hans mössa och därefter börja måla lite grejer och börja ändra om lite smått i vardagsrummet. Så jag har knappast långtråkigt.

Bra kommentar om före bilder, det hade jag inte haft en tanke på. Så nu har jag tagit lite före bilder.



Beslutångest utan dess like är mitt förnamn. Men nu har jag (nog) bestämt mig för att ändra om min inredning från svart till vitt. Alla som tycker att det är fel beslut hojtar till nu, imorgon är det försent för då kör jag vitt.

Med min FETA mammapeng så kan jag inte riva ut allt och köpa nytt utan måste använda fantasiknölarna och det material jag har hemma för att kunna styla om vårt hem från svart till vitt. En utmaning som heter duga.
Jag har målat några krukor och väntar med dem andra för jag tror jag behöver betänketid och kanske vänja ögat lite. Jag har haft mörk (svart) inredning i flera år och blev sugen på att göra tvärtom nu. Frågan är om jag ångrar mig?

Dem är snabba dem små liven. Joline var med mig på toa medans jag sminkade mig. På en nanosekund hade hon lyft toalocket och slängt sin napp i toastolen. Tror hon blev helt förundrad över att det var vatten där i.

Jag fick en bild av mamma för ett tag sen. Det var innan det blev öppna sår på huden. Då kanske ni förstår hur ont hon måste ha på grund av sjukdomen SLE DLE. Det känns skönt att hon är på sjukhuset och får den hjälp hon behöver.


(Kunde tyvärr inte vända på bilden i min mobil)
Joline kunde inte motså frestelsen och därmed förvandlades hon till en liten tjuv och snodde en ostskiva ifrån Yades macka. Det gäller att ha koll på sina saker när hon är i närheten.

Ganska skönt när strömen inte är igång för det fick mig att tag i krukorna i matsalsdelen. Av det gamla spets örngotten som legat i garderoben i en evighet använde jag till att ändra om krukorna. Ett gammalt halsband från tonåren blev utsmyckning till en av krukorna. Det duger tills vidare...

Sicken otur jag har idag för strömmen har gått och vet inte om det bara är hos oss (typ att huvudproppen har gått) eller om det är strömlöst hos grannarna också. Hur ser man om huvudproppen har gått, allt ser ju likdant ut i proppskåpet?

Fördel med att strömmen har gått är att jag slipper städa.

Nackdel med att strömmen har gått är att jag inte kan koka kaffe.
Vi har försökt att få Joline att gå genom att hålla henne i händerna, men det har inte hon tyckt varit ok och därmed fixat spagetti-ben vid varje försök. Även om hon är en hejjare på att klättra, gå runt möbler så har det här med att gå själv inte funnits i hennes intresse.

Idag fick hon prova gå med en lära gå vagn. Först var det nog otäckt för det blev väldigt vingligt men sen fattade hon galoppen och tyckte nog att det var riktigt skoj. Vi väntar med spänning på att hon ska ta sina första staplande steg men en känsla säger att vi lär få vänta.

Ett tips som är både bra, billigt och har ett miljötänkande. Ni som har skolbarn vet att deras skolböcker ska kläs om med bokomslagspapper.Istället för dyra bokomslags papper som ändå inte håller så kan man istället använda sig av snygga plastpåsar som man fått när man har handlat ex kläder. Det håller böckerna torra och snyggt blir det.

Reserv Bosse har anlänt till sitt nya hem. Och nu har lille söte W två likadana snuttisar att snutta på. Alltid bra att ha en i reserv så det inte blir "rädda Bosse död eller levande" för det är ingen rolig händelse att vara med om.

Min mamma har blivit inlagd på sjukhuset på grund av hennes sjukdom SLE som har blossat upp och blivit värre än värst. Jag hoppas att dem kan lindra smärtan, hjälpa henne och göra henne frisk. Mina tankar finns hos dig mamma även om det är 30 mil emellan oss. Älskar dig som en böld i röven, härifrån till månen.
Det stora mörka ringarna under ögongen vittnar om att jag hade en skit natt med tandj*veln, kanske borde göra något åt den. Åkte in till jobbet för att kolla schemat med chefen, men han jobbar kväll så jag missade han idag med. Skrev en lapp till han och passade på att snacka lite skit med de andra jobbarkompisarna istället.

Schemat idag är fullspäckad med hämta Yade, hjälpa han med läxorna, laga mat, följa med han till fotbollsträningen och där emellan och under tiden så ska jag ta hand om lillskiten. Så det är knappats en långtråkig dag idag. Nu kaffe och lite tradera.
Den här lilla elaka tandj*veln vill nog bli utdragen eller få en rotfyllning ganska så omågående. Den här lilla tandj*veln har gett mig en tandvärk from hell och jag vet inte om jag ska skratta, gråta, stå, ligga, prata eller vara tyst.

Hade det jag inte varit så förbaskat rädd för tandläkaren så hade jag åkt och dragit ut skiten.
Idag är jag inte alls mig själv, ligger i sängen och försöker ladda om batterierna innan jag ska hämta hem min älskade barn. MC festen var så otroligt rolig, lyckad på alla sätt och toppen band som spelade hela kvällen. Det roligast var nog mixen med människor, mc-knuttar, dykare, brats, raggarbrudar, raggare, fina i kanten människor och drägg. Lovely

Barnen är lämnade till mina älskade svärföräldrar. Därefter väntade lite bubbelbad hos Jennie och Daniel. Dessvärre så satt vi i badet alldeles för länge och insåg att vi bara hade 20 minuter på att fixa i ordning oss, men vi hann precis. Nu är gamlingen Ramona på förfest hos värmlänningen Peter och snart bär det av till en grym MC fest på Hurricane. Nu ikväll är jag inte Mamma Ramona utan bara Ramona som slår klackarna i taket som om det inte fanns någon återvändo, Hörde jag Skål!!!



Det var evigheter sen vi åt tacos, det har bara varit grillat, grillat och åter grillat i sommar. Så nu ikväll så åt vi faktiskt tacos och det var otroligt gott och mysgt. Efter det gick vi ner till grannen för att kolla på hans altan bygge. Jennie och Daniel kom också dit och nu har vi alla hamnat här hemma hos oss igen. Det är en helt perfekt och underbar fredag med dem bästa.

Den som uppfann självscaningen är en gud i mina ögon. Det är lyx att scanna sina varor och framför allt  slippa alla köerna. Jag har självscaningskort på det flesta större matbutikerna för jag är en som handlar där det lockar mig mest.

Efter handlingen och fikat så postade vi iväg en "reserv-Bosse" till W som är son till mina kära vänner Emmelie och Rickard. Reserv-Bosse kommer till en som behöver den mer än Joline (för hon har dissat den som gossefilt-snuttis)

Den här extremt regniga fredags förmiddagen har jag ägnat mig åt att byta lite gardiner och bytt lampor i vardagsrummet och matsalsdelen. Lamporna fick vi av Jennie och Daniel (tackar), dem piffade jag till med en spets nertill och jag är nöjd med resultatet.


Vi har även tagit bort biljardbordet ifrån vardagsrummet och ersatt det med ett databord. Så detta medförde en ny energi för mig att vilja ändra om i vårt hem. Men det får jag ta sen för just nu måste jag ner och hämta Yade och sen ska vi handla mat inne i stan.

Hur kommer det sig att Jolines favvoleksak är en fyrhjuling som hon fått låna av Yade? Hon ska inte bli någon pojk-flicka som leker med bilar, brottas eller bygger kojor i skogen. Nej, det går jag inte med på för nu har jag redan två älskade pojkar som gör sånt. Så nu vill jag ha en flicka som älskar prinsessor, dockor, klänningar, toffsar, rosa och  plutti nutt nutt saker.


Nä vet ni vad hon får bli precis hur hon vill för jag tänker inte sätta henne i "ett fack" bara för att. Jag har inte gjort det med Dennon och inte med Yade och kommer inte göra det med Joline heller. Vill jag snacka kläder, mode och sånt så kan jag göra det med Yade för han gillar sånt så kan Joline leka med sina bilar, brottas i leran och bygga koja om hon så vill.
Lite sent ute men först hade jag inte tänkt att blogga om att tronföljden är säkrad eller nåt sånt. Nå ja, stort grattis till de blivande barnet som för övrigt kommer att vara en tös.

Enda sen jag var liten så fanns det inte i min värld att kungen, drottningen eller dess barn går på toa, fiser, petar sig i näsan än mindre att dem har sex och det här tänket sitter kvar.

Yades kompisar har avlöst varandra här hemma idag. Just nu i skrivande stund är söte N här och leker krig. Hans mamma kom över med en stor kassa med kläder till Joline, allt var verkligen superfint och mycket uppskattat. Så tack så mycket söta Josefine.

Idag har jag storstädat som aldrig förr och det tog mig hela dagen. Just nu är jag med Yade när han nu knackar dörr och försöker sälja jultidningar. Dessvärre är dem lite svårflörtade men skam den som ger sig.

Herregud vad snabbt man kommer in i det "vanliga" rutinerna. En promenad blev det efter att vi hade lämnat lillkillen på skolan. Sommarlovet gick förbi i rasande fart lika fort så försvann min kondition, det märks att man väger 4 kg mer än när sommaren började.

När klockan ringde lite tidigare så var jag förvånadsvärt pigg men desto piggare var Yade. Idag börjar han tredje klass, min lille pojk.

Nu har jag en ivrig liten säljare här hemma. Alla jultidningarna damp ner i brevlådan idag och han valde Bra Förlag (precis som förra året). Imorgon ska jag följa med honom så han får sälja bland grannarna i området (för feg som jag är så vill jag inte att han ska gå själv).
Jag och barnen åkt en sväng in till mitt jobb för att kolla mitt schema. Men "som vanligt" så lyckas jag alltid pricka in de dagar då min chef inte är där. Fast det var skoj att träffa lite jobbarkompisar så det kändes inte som att vi åkte in i onödan.

Just nu bakar jag bröd och väntar itåligt på att se om jag lyckas vinna ett bud på Tradera (hoppas det). Ja så ser en helt vanlig dag ut i min vardag. Ikväll är de fotbollsträning för lillkillen och tidigt i säng för oss alla så vi orkar upp imorgon.
Jag läste en statusuppdatering på FB angående en bortglömd sommarläxa och någonstans långt där bak i huvudet hörde jag det eka "sommarläxa, sommarläxa". Med en liten lätt panik så började jag leta efter Yades sommarläxa och tillslut hittade vi  pappret. Nu ska han bara färglägga gubben och ta med något från "förr" och så är läxan gjord i sista sekund.

Något som är extremt beroendeframkallande är Tradera. Herregud vad jag budar, tror jag måste lugna ner mig lite och ha lite is i magen. Ja ja, jag hoppas jag får några saker som jag budat på annars så var det väl inte meningen att jag skulle ha det från början eller att jag är för snål.
Någorlunda fint väder gjorde att vi inte kunde stanna inomhus och slappa en dag till. Utan vi gick till en "nyfunnen" lekplats här i byhålan. Den optimala lekplatsen för mindre barn och lyckan är total. Dock tror jag att Joline kommer ha mer glädje av lekplatsen när hon väl kan gå.


Snart är det dags, det kan brevet på posten intyga. Det var ett litet vykort till Joline där hennes fröknar välkomnade henne för inskolning den 1 september. Hua mig vad tiden går fort, jag hinner liksom inte med i svängarna.

Den 16 augusti är en stor dag för alla jägare, bockjakten börjar. Tidigt i ottan ska Mike sätta sig i skogen och hoppas på att få skjuta en bock. Joline ville gärna följa med så hon testade om hon fick plats i pappas ryggsäck. Hon kanske är en blivande jägare.

Då har jag och barnen besökt polishuset här i Borås för första gången. Jag skulle skriva på papper så att Dennon får ett pass. Det gick smärtfritt och bra. Väl hemma igen har vi ätit lunch, bakat bröd och nu intar vi ryggläge en stund.

Nu är det bara 4 dagar kvar sen är denna sommarlov över och med det menas även att både rutiner och vardag återgår till det normala. Jag kommer sakna sommarlovet men något som inte kommer sakna sommarlovet är mitt midjemått. 4 kg upp denna sommaren är *not nice*.
Visst är man lat om man är hungrig men inte orkar laga mat. Men hur lat är jag om jag inte orkar laga mat eller gå ner för källartrappan och be Mike laga maten utan skickar han ett SMS istället och frågar om han kan laga mat? Då är man jätte lat, eller? He he he...
Vi slapp regnet iallafall och det var skönt. Dem förlorade matcherna dock var det mycket väl kämpat av dem då motståndarna var både ett år äldre, ett huvud längre och dubbelt så breda. Bättre lycka nästa gång.

Nu är vi precis framkomna till Sexdrega och det är tur jag känner mig själv så väl för imorse var jag rena dödens och då tackade jag mig själv att allt redan var fixat till dagens äventyr. Det är molnigt och det blåser kallt. Men som dem fotbollsföräldrana vi är så får vi ställa upp för vårt barn. Nu kör vi, hejja hejja hejja.

Spabad är rena rama lyxen, säger bara wow vad underbart. Det har varit supermysigt ikväll. Vi är hemkomna sen en timme tillbaka, alla sover (sedan länge) utom jag för jag har förberett allt till imorgon så man slipper stressen så tidigt på morgonen. Men nu säger jag god natt och hoppas att jag somnar fort, natti natt.

Snart är det dags för premiärbad hos Jennie och Daniel i deras Spabad. Vi ska bada, umgås, och grilla lite gottis mat. Det blir lugna puckor för övrigt eftersom Yades fotbollscup börjar redan kl 7.45 imorgon.

Tidigare i våras köpte jag en Brio sulky på barnloppis, den har fått hänga med i bilen för den är så liten och smidig. Dock var den lite sliten och såg ledsen ut. Idag har jag fräschat upp den, bytt klädsel från grårutig till svart-grå, fixat med suffletten så den passade mer in till vagnen och den har fått ett fem punkts bälte. Nu är jag nöjd.
På söndag är det Sexdrega cup för lilla Yade. Eftersom det har varit uppehåll med träning i sommar så beslutade vi att gå ner till fotbollsplanen för att träna lite. Joline var väldigt intressad av fotbollen och kröp efter den hela tiden så det var inte lätt att skjuta skott på Yade. Vi hade riktigt skoj.


Tydligen har Mike hittat den perfekta presenten till mig. Han var så ivrig med att visa mig den så han skicka en bild till mig. Trevligt, eller vad säger ni?

Som jag har längtat efter den här stunden idag då det är dags för Joline att nanna kudde. För gnälligare skitunge får man leta efter. Ingenting har varit bra, bara gnäll gnäll och åter gnäll. Till och med Jennie undrade vad det var som hade hänt med henne när vi var där borta och fikade.

Så visst är sanningen som så att allt är inte dans på rosor med barn. Mitt tålamod har testas till den yttersta gränsen och även denna gången har jag lyckas hålla humöret uppe fast att jag egentligen har velat lägga mig ner på golvet och skrika "jag vill inte mer". Men jag älskar dem ändå.


Mike var förbi hemma hos sina föräldrar och hämtade upp vår stora utekruka. Dem har planterat massor av blommor och pyntat den. Den blev så underbart fint, tusen tack Susanne och Lars.

Då har Jolines garderob fått sig en omgång av mig. Alla för små kläder är urplockade, klänningar upphängda och resten av kläderna vikta och sorterade. Herregud vad barn växer fort och det är helt otroligt. Senare (läs en annan dag) så ska min och Mikes garderob också få sig en omgång av rensning.

Nu har jag tagit tag i det som jag har skjutit upp alldeles för länge, nämligen att rensa ur för små kläder i Yades garderob. Det blev totalt tre papperskassar med för små kläder. Nu råder det återigen ordning och reda i hans garderob och nu är det Jolines tur att få sina kläder utrensade. Fy fasiken vad duktig jag är...

Det är kyliga vindar som piskar där ute. Himlen är som ett enda stort grå-vitt moln och det är endast 11 grader. För en vecka sedan så badade vi hela långa dagen ute vid Hofsnäs och nu idag är hösten här. Det är fusk, det är orättvist och surt. Lite mer sommar hade inte skadat för vintern lär väl bli oändligt lång, kall och fruktansvärd (i år igen).
Vi har varit hos svärföräldrana för lite fika och prat. Jag har en sån himla tur att jag har så fina och goa svärföräldrar, det betyder mycket för mig. När vi skulle åka hem så fick vi med oss egen odlad gurka och tomat (dem är bara såååå goda).

Yade fick även en paprika planta med tre stycken snackspaprikor som han ska sköta om innan det är dags för skörd. Det är nästan (bara nästan) så att jag själv skulle vilja ha ett växthus men innerst inne så vet jag att jag inte skulle klara av det.

Jag vet inte om det är de finska eller de danska blodet (eller kombinationen) som finns i Jolines gener som gör henne så förbaskat bestämd. Hon har upptäckt det här med att äta själv och numera är det lögn i hel*ete att mata henne. Fördelen är att hon kommer få i sig mat på dagis och nackdelen är att det blir SÅ mycket städ för mig efter att hon har ätit klart.

Åldern tar ut sin rätt *va f*n*. Jag fått rynkor runt ögonen, riktiga grova äckliga rynkor som syns när jag skrattar och det känns som om dem kom över en natt. Jag håller på att förfalla och jag inser att jag är gammal. HJÄLP! Synd att jag är rädd för sprutor för annars hade det blivit botox nästa. Fast nu blir det plan B istället, jag får sluta skratta helt enkelt.

Det gick bra hos tandläkaren fast väldigt onödigt i min mening för hon sa inget som jag inte redan visste om. Joline var som en söt liten duracell kanin där och det var så roligt att se hur nyfiken hon var på allt nytt.


Väl hemma så kokade jag gröt till frukost. Vi åt och sen började Joline bli gnällig, testa att lägga henne och hon tokslocknade och Yade halvsover på soffan. Hur ska det bli om en vecka när allt kör igång igen?

Väckarklockan väckte mig idag för idag (kl 7.30) ska Joline till tandläkaren. Själva huvudpersonen ifråga är en riktig sjusovare idag och är så där lagom segstartad. Så himla onödigt att gå till tandläkaren med en 1-åring, men plikten kallar så det finns inga alternativ.

Fick ett SMS av grannen, han(s kompis) var akut behov av en skjorta och helst innan kl 20. Jag tog en av Mikes skjortor gav den till Yade och bad han cykla backen ner och lämna den till dem då jag själv höll på att natta Joline.


Hem kommer Yade med 100 kr för "besväret", snacka om skyhög timpenning min pojk har. Hur eller hur nu har jag en överlycklig pojk här hemma. Min älskade grannj*vel (internt skämt oss emellan) är galen.
Yade måste vara en av dem finaste storebröderna som finns (Dennon med så klart). Helt självmant kan han sätta sig ner och leka med Joline. Medans jag gjorde laxlasange så gjorde dem det samma fast med Jolines lilla leksaks spis. Det finns så mycket gott i den pojken så jag blir alldeles rörd.

Jag förstår men ändå inte, jag vill förstå men det går inte. I slutändan är det jag som får trösta ett ledset barn, ett barn som vet att "nästa gång" kan vara evighet innan det händer. Mitt barn känner sig så fruktansvärt utanför och om jag kunde bära mitt barns smärta så skulle jag göra det utan tvekan för jag vill inte se den så här sårad.

Vissa stunder är man totalt maktlös som mamma och just nu är det en sådan stund. Det gör så satans j*vla ont i mig och inget kan jag göra mer än att trösta, försöka förklara på bästa sätt och berätta att mitt barn är älskad av oss alla. Men hur mycket jag än försöker så känns det som om det är försent och det gör så satans j*vla ont i mig.
Just nu i skrivande stund så har Yade sin första fotbollsträning för den här säsongen. Det märks att killarna är ett år äldre för träningen är tuffare och dem har mer teknik och taktiksnack.

Då har jag, Yade och Joline varit iväg hela förmiddagen på "mammaträff". Det känns skönt att det inte är bara jag som har ångest inför "de nya livet" som kommer med stormsteg.

I eftermiddag har Yade sin första fotbollsträning och då kan man riktigt känna att hösten är på intågande. Nästa vecka börjar skolan igen och jag undrar "vart tog tiden vägen"?
Mike som sprungit i skogen hela långa dagen hittade skogens guld "kantareller" som han passade på att plocka. Eftersom han inte hade någon påse eller dylikt att lägga dem i fick han offra sin keps. Väl hemma stekte han upp svampen, la dem på smörgås och gav mig, Yade och Joline. Han själv blev utan. Det var väl givmilt av han (eller så han har spetsat svamparna med lite arsenik?) Gott var det iallafall.

Det har varit en fruktansvärt seg söndag. Det har blvit lite städ, lite matlagning, lite kaffe och massor av lek med barnen. Handen på hjärtat så hade jag gärna stannat under täcket hela dagen men plikten som mamma är man i tjänst i 24 timmar. Nu blir det gone in 60 seconds. Ohh jag bara älskar den filmen med Mr. Cage och alla fiiina bilar, det är nästan som om det plaskar till i trosan.

Söndagen har knappt börjat men redan nu kan jag känna hur seg den kommer att bli. Tror bestämt att det beror på vädret, att Yade fortfarande sover, att Dennon inte är här och att Mike jagar. Den enda som inte känner att det är en seg söndag är nog lillskiten för hon håller låda som vanligt.

Vi anlände till Hofnäs herrgård strax innan kl 14. Vi gick mot platsen där vigsel skulle äga rum och som tur var så försvann de tunga regnmolnen och solen tittade fram. Platsen för utomhus vigseln var fantastikt vackert.


Brudparet anlände kl 14, dem var så otroligt vackra. Själva vigseln var väldigt fin och soloartisten sjöng som en gudinna. Det var en helt perfekt vigsel cermoni och man kunde riktigt känna kärleken mellan brudparet.


Efter vigseln blåste vi såpbubblor på dem och skålade i champange för dem som nygifta. Medans brudparet tog kort så fick vi andra gå på en liten tipspromenad innan vi satte oss till bords.


När vi satte oss till bords så fick vi först sjunga lite allsång och det tyckte Joline var himla kul för oj vad hon klappade händerna och diggade till vår vackra stämma. Hon var sagolikt snäll tjej.


Efter maten (som fick topp tio av tio möjliga) så var det lite mera lek och åt vi bröllopstårta. Sen blev det en liten paus i schemat och då passade Yade på att bada lite i sjön, mitt lilla sjödjur.


Brudparet öppnade alla sina presenter och dem fick vad dem önskade. Därefter så var det dags för ett upprädande, en eldslukare/dansare. Det var häftigt att se när han "lekte" med elden.


Efter detta så lät vi Yade få leka av sig med sina nyfunna kompisar (som var några år yngre) och som avgudade Yade för han kunde knyta skosnören, tror Yade kände sig som kungen själv. Sen tacka vi för oss. Ett helt perfekt och underbart vackert bröllop.
Mike är iväg och lämnar Dennon till Jönköping där han ska möta upp sin pappa. Yade är med för att säga "hej". Det är alltid lika jobbigt när Dennon åker härifrån och jag undrar om det någonsin kommer att bli lättare? Tror inte det.

Själv försöker jag natta Joline så hon har sovit ut innan vi ska iväg på bröllop. Roligare med pigga barn än övertrötta barn. Sen är det dags för mig att försöka fixa till mig så jag ser något så där anständig ut i allafall.
Jag och boysen har haft en riktigt rolig kväll framför datorn. Youtube har verkligen allt och vi har lyssnat på den ena knasigare låten än den andra. Nu blir det lite "Den där Mary" och sen hopp i säng som gäller för oss.
Det här är en klassiker, riktigt bra en.
Jag kan tyvärr inte skriva vem jag tillängar denna låten till, men du vet vem du är och jag hoppas att du läser texten. Jag kan inte ge dig råd för du måste själv göra dina egna val men jag kommer alltid att finnas här för dig, alltid.


Imorgon kommer min älskade Dennon att åka med sin pappa och bonusmamma upp till lappland och därmed kommer han att lämna oss *snyft*. Det är alltid lika jobbigt när han åker, riktigt obehagligt äckligt jobbigt. Tur i oturen så ska vi faktiskt iväg på bröllop imorgon så då hinner jag inte tycka synd om mig själv.

Jag vet vad jag vill och jag kommer att fullföja mitt beslut för jag tänker inte tillåta mig själv att tvingas tänka "tänk om" eller "varför vågade jag inte" när jag en dag (hoppas jag) sitter som gammal och tänker tillbaka på mitt liv. Kalla mig vad ni vill men jag är jag och det här är mitt liv med mina ord.
Nu har jag och boysen varit på biopremiär för Cars 2 i 3D. Det var så sjukt häftigt att titta i 3D, det kändes som man sögs in i filmen och helt klart en häftig upplevelse. Så i fortsättningen när vi går på bio så blir det 3D filmer. Filmen i sig var riktigt bra och den var mer inriktad för den "äldre" gruppen av barn så den passade boysen alldeles ypperligt.

Någon mer än jag som har haft problem att den så kallade "suppen" åker ut lika fort som den kommer in i rumpan? Visste ni att  det är den "platta" delen som ska in först, för den spetsiga delen gör att det sluter ihop och då slipper man plugga hålet genom att trycka ihop skinkorna i en evighet.


Detta fick jag reda på för bara några veckor sen på en mammaträff. Givetvis så var jag tvungen att kolla bipacksedeln när jag kom hem och såg att det stämde. Så i alla dessa år som mamma har jag vänt suppen åt fel håll. Alltid lär man sig något nytt men jag känner mig som en dumfåne.
Oavsett hur trött jag själv var så ville jag göra något med boysen. Så efter att jag hade nattat Joline åkte jag och boysen in till Borås sommartorsdag. Först blev det en titt in på BR och Gamesport innan vi gick till torget för att se Rydell o Quick.



På vägen tillbaka bilen köpte vi varsin glass och gick igenom parken. Där hade svensk kyrkan ett kapell så vi passade på att tända varsitt ljus till Sara och farfar. Det kändes som en bra avslutning på en alldeles underbar kväll.

Våran händelserika campingäventyr med hjälp av lite bilder som jag tog under resans gång.

Vi börjar med när vi kom till Hofsnäs 1-dygnscamping, då skulle alla tält resas upp. Jag och barnen i den stora (Mike fick inte plats för vi hade med oss Jolines resesäng så han skulle dela tält med Marcus (det blåa) och Jennie och Daniel i den vita tältet. .



Därefter gick vi ner till Hofsnäs Herrgård, först badade barnen på en fin badstrand och sen började vi alla fiska mört. Boysen blev så glada när dem fick napp. Det var så fridfullt, stillsamt och underbart på samma gång.




Tillbaka på campingen så vi gjorde upp en brasa, grillade korv och umgicks. Vid skymningen var det dags att fiska gös med båt (jag och Joline stannade i land). Det måste ha varit ett riktigt häftigt äventyr för boysen.



Dem släppte av boysen och då gick vi tillbaka för att sova medans de andra fiskade vidare. Boysen slocknade direkt, Joline som redan somnat i sin vagn var det bara att lyfta över till sin säng och hon sov så gott tills hennes pappa kom och skrämde skiten ur henne och då somnade hon inte förräns kl. 5

Idag har vi varit nere vid Hofsnäs badstrand från tidig förmiddag till sen eftermiddag. En härlig dag på stranden har vi haft. Dock har jag inga bilder på det för batteriet tog slut.
Nu loggar jag ut för nu är hela bilen fullpackad och vi ska dra iväg och utforska tältlivet. Det här ska bli väldigt intressant och roligt. Ha det gott alla för det ska vi ha, bye bye...

Efter att Joline hade somnat så hjälpte även jag till att måla hundhuset. Och den blev tusen gånger snyggare som röd än fisblå. En strykning till och sen är det klart. Tusen tack Marcus för all hjälp, allt annat och för sällskapet idag.

Jag ville överraska boysen med en biopremiär "cars 2" på fredag så vi åkte in till stan för att fixa biljetter vid 12-tiden. Det spöregnade och vi blev genomvåta när vi spang längs gatorna. När vi kom fram stod det att kassan öppnar kl 16. Så vi fick åka hem igen.

I väntan på att kunna åka tillbaka till stan så tittade jag på när Mike och Marcus målade om hundhuset och alla barnen lekte ute på trädgården. Därefter åkte vi in till stan och fixade det där sabla biljetterna och vi kom hem lagom till att middagen stod klar "grillat".

Imorgon tar vi vårt pick och pack för att dra iväg att campa här i närheten. Det ska bli väldigt intressant och tälta med en ett åring, två boys och en karl. Jag som inte har tältat sen jag var 15 år undrar hur det här ska sluta. Alldeles perfekt är min inställning.
Joline växer så det knakar. Hon är nu hela 84,5 cm lång och väger 12,6 kg. Sprutorna som hon fick var ingen favorit, som hon skrek och det skriket skar rakt in i mitt moders hjärta. Nu får vi hoppas att vi slipper några biverkningar av sprutorna. Våran älskade lilla skitunge.


Känns som om jag (vi) är uppe med tuppen fast att klockan redan är åtta, med det kanske är för att vi ska iväg snart. Alldeles strax ska jag och Joline gå till BVC. Hon ska vägas, mätas och få en spruta.

Hjälp vilken ångest jag har för om en ynka pynka månad så börjar Joline dagis och efter inskolningen så börjar jag att jobba igen. Det har varit så underbart skönt att vara en så kallad "hemma-mamma" och snart över den härliga perioden över. Det är ångest på hög nivå.

Klart jag ska vara tacksam över att jag har ett jobb att återgå till men jag vet ju inte vad jag kommer tillbaka till. Med största sannorlikhet så får jag börja om från början vilket är blä och vilka av mina arbetskompisar finns kvar? Tiden har gått alldeles för fort.
Vi gjorde en favorit i repris och gick ner till Dalsjön med badkläder och fikakorg. Boysen hoppade i vattnet direkt. Sen hände något som inte hänt på flera år och det var att även jag badade (med Joline i famnen). Det var väldigt kallt men svalkande skönt. Vilket kanonväder vi har, det är helt otroligt.

Igår gick jag och barnen ner till Dalsjön för att svalka av oss i hettan. Vi hade med oss fika och det var riktigt trevligt för barnen var så där härligt goa som dem bara kan vara och då blir jag så där löjligt lycklig enda in i hjärteroten.


Här kommer lite bilder på Jolines kalas. Här öppnar hon sina presenter och ger pappret till Malin. Hon fick bra kläm på hur man öppnar paket och gillade alla sina presenter hon fick av alla goa släkt och vänner.



Sen var det dags att äta tårta och Joline fick alldeles egen tårta som hon kladdade med. Vi har som tradition att trycka ner huvudet i deras egna tårta på ett årsdagen, men det fixade Joline så fint alldeles själv.


Joline hann provsmaka vår tårta också innan det blev ett bad för henne. Sen fick hon mer presenter att öppna, först trodde jag att dem hade köpt hårfärgsmedel men paketet innehöll dock en haj-hand-docka.


Tusen tack för den fina gratulationer, uppvaktningen och presnter som Joline fick på sin ett årsdag (och även på FB samt kalaset i Kalmar).Nu är Joline ingen bebis längre utan en liten envis och glad ett-åring.