Hur kommer det sig att extremt övertrötta barn får någon form av överskotts energi så fort dem hamnar i sängen? Samma visa varje gång. Joline snurrar runt värre än en propeller i sängen, pratar och hela sängen gungar sjukt mycket (tack vare vyssan lull fötterna). Efter ca 30 minuter så lugnar hon ner sig och somnar. Rastlösheten sitter i generna :).

Rastlösheten måste gå i arv för oj vad långtråkigt lillkillen hade tidigare. Så jag beslutade att vi skulle gå till fotbollsplan och sparka lite boll. Sagt och gjort. Joline satt i sin vagn och hejjade på som en galning. Jag levde mig in i spelet lite för mycket för min sko gick sönder, fast dem var rätt så slitna sen tidigare.


Denna valborg kommer att gå i lugnets tecken. Det enda som står på schemat är grillning och mys med min älskade familj. Brasan skiter vi i år för att dem tänder den så sent (21) och det är en bit att köra.
Jag och barnen tog en tripp till Gällstad. Där hade dem prylmarknad för barn. Snacka om att vi lyckades fynda rejält och ingen mindre än jag kan vara lyckligare just nu.

För 400 kr fick vi följande:
* En mindre vagn (Brio) och en gåstol till Joline
* 3 stycken klänningar till Joline
* 1 par shorts med t-shirt och 1 par byxor till Joline
* 2 stycken solhattar, 1 par vårvantar och en badrock till Joline
* 6 par med strumpbyxor i olika färger till Joline
* 1 par allvädersbyxor till Yade
* Didrikson vårjacka till Yade
* 1 par shorts till Yade
* 1 par jeans till Yade
* 1 par fotbollsskor till Yade

Vår lilltös blir idag 9 månader. Liggandes på mage eller sittandes har Joline haft lek på sin filt sen kl. 7 idag. Att krypa finns fortfarande inte på världskartan och frågan är om hon någonsin kommer att krypa. Hon har inte bråttom med att vilja lära sig det iallafall, vår lilltös.


Stort grattis vår älskade tös på 9 månadersdagen.
För att vara en svensk pojk (med finskt, polskt och judiskt bold i sig) på 8.5 år så är det inte lätt att skriva på engelska när man aldrig gjort det innan, så då stavar man precis som det låter. Min underbara lillkillen lånade min mobil och ritade en bild och skrev ordet: tajtenik överst. Ni får själva lista ut vad det kan vara.



Frågan är hur han skulle stava sitt egna namn om han aldrig sett stavelsen på sitt egna namn innan. För hans namn har en väldigt speciell stavelse "Yade" som vi kommer att ändra stavningen till "Jade" bara för att underlätta för honom i framtiden. Jade är lättare att utläsa "rätt" än Yade.
Det blev ett bättre avslut på denna långtråkiga dag. När Yades kompis åkte hem, Joline hade somnat och så landade vi alla på soffan fram dumburken. Vi kollade på Talang(jakt?) och moffade i oss chips.Olw så klart, annars hade det inte varit en riktig fredagsmys.

Min älskade lillasyster ringde till mig och vi pratade i nästan en timme. Hon är en stark och envis, det har hon varit enda sen hon var en liten bebis fast ibland behöver hon få storasysters råd och omtanke. Jag blev riktigt glad att hon ringde mig. Nu kallar kudden på mig.
Vilken oändligt långtråkig dag det har varit och det verkar fortsätta i det tecknet. Jag har inte gjort någonting alls mer än underhållt en övergnällig Joline (fixat middagen, plockat undan och en maskin tvätt är bara småsaker som inte räknas). Lillkillen leker med en kompis.

Det har varit extremt ensamt och långtråkigt. Jag måste ha något att göra hela tiden för att inte känna efter hur sjukt ensamt det faktiskt kan vara när man är mammaledig. Och nu när älsklingen kom hem så har han en massa annat att göra än att umgås med mig, så himla typiskt.
Jag fick nästan bröllopskyssen på bild. Men dem var lite snabba på att pussa, det var lite av en snabbis än en långtradare. Så himla söta dem är och vad lyckliga dem såg ut att vara. Må lycka och välgång vara med dem resten av deras liv. Nu återgår jag till vardagen igen.

När det vankas bröllop oavsett om jag känner brudparet eller inte så blir jag så otroligt blödig. Det är vackert och underbart med bröllop. Det kommer att vara många glädjetårar som kommer att strömma ner på många kinder idag. Även jag kommer att fälla en och annan tår.

Det är fredag, fint väder och jag är på strålande humör. Jag har på mig mina skinny jeans och självförtroendet är på topp. Det kan inte bli bättre än så här eller jo några miljoner på kontot hade inte suttit fel.

Då vill jag en gång för alla klargöra en sak angående min kommande sterilisering. Jag och Mike har pratat om det och han står bakom vårt gemensamma beslut. Han har ett biologiskt barn och två bonusbarn om man nu måste sätta namn på barn. Vi är lyckligt lottade över att ha friska, fina och underbara barn och för oss räcker det med det vi har idag.

Om nu Mike vill ha fler biologiska barn i framtiden så får han byta ut mig mot någon annan fertil höna. Bara han säger till mig innan så vi kan göra slut först. Förstår ni ironin i det hela? Att jag ens ska behöva klargöra en sån här sak får mig att gå i taket. Det här är inget man bara gör utan att ha tänkt igenom sitt beslut mer än en gång. Punkt slut.
Jag fick muta lillkillen med en glass på Tårpilen för att han skulle följa med mig (och Joline) på en lång promenad. Vi gick även förbi "hopp-parken" så lillkillen fick hoppa lite med cykeln. Det var behagligt väder att gå en långpromenad och det var mysigt att ha med sig barnen fast att jag fick muta den ena lite.

Middagen var serverad och som vanligt började jag mata Joline. Tror inte det var riktigt hennes favoritmat (kinesisk laxwok med nudlar). Varannan sked åt hon och varannan spottade hon ut över hela köksbordet. Jag gav upp, hon fick äta själv vilket hon också gjorde. När hon inte ville ha mer kastade hon tallriken på golvet. Det ska börjas i tid med kladdet.

Nog ska det alltid finnas något som får ner en på jorden igen. Mike besiktade min bil, det blev dyra tvåor. Det skulle kosta mer att laga dem än vad själva bilen är värd. Så nu går lilla röda bettan till graven och jag blir utan bil. Är det inte de ena så är tame tusan de andra. Någon vänlig själv som vill skänka mig lite pengar?
En litet stick i fingret och blodtrycktest och sen en evig väntan på läkaren (45 min). När jag väl fick prata med läkaren så tog samtalet fem minuter därefter var det två papper som skulle fyllas i och sen var det klart. En kallelse till sterilisering kommer i slutet av juni. Me so happy.

Efter en lång betänketid så är jag fast besluten på att jag faktiskt ska sterilisera mig. Idag ska jag till läkaren för första mötet, det blir bara prat och utvärdering. Det är en spännande och befriande känsla. Man får tycka och tänka vad man vill om detta beslut, men det är mitt beslut och min kropp.
Det var lite halvkyligt ute när jag lämnade lillkillen på skolan. Jag bestämde mig för att gå en promenad och vid macken såg jag en man som skulle tanka sin sportbil. I vanliga fall hade detta gått mig obemärkt förbi om inte mannen hade hulkat så kraftigt och ljudligt.

Sportbilens bagagelucka var öppen och när mannen böjde sig ner i för att titta i bagageluckan började han hulka ännu mer. Det är här min fantasi börjar spinna igång. I min fantasi så låg hans döda fru i bagageluckan och han var tvungen att vädra ut den stanken.

Från ett totalt lyckorus på grund av det fina vädret, banankakan, mina nya kläder, promenaden med Joline och lillkillens fina målvakts bedrifter på fotbollsträningen så blev det nu totalt plattfall.

Det är inte mitt fel att Mike tvättade sin mobil i tvättmaskinen. Tur att Yade hade en extra mobil som Mike kan låna. Det är inte (bara) mitt fel att vi fick världens saftigaste äckligaste elräkning.

Det är inte mitt fel att han inte håller koll på sina ägg så att dem får diskmaskinsvatten på sig bara för att dem låg i vasken för avkylning. Han muttrar för sig själv värre än en gammal surgubbe.
Min söta plutt Jennie handlade (igen) åt mig när hon och hennes syster var på Gina rean för V.I,P. kunder. Den här gången fick jag massor (som jag önskade) av linnen, en klänning, en kjol, strumpbyxor, trosor, BH, benvärmare och en sjal.

tröja som det står heart breaker 1979. Året då jag är född :)


Totalt 17 plagg för 340 kr. Tusen tack min älskade Jennie för att du handlar åt mig. Du är guld värd och jag är dig evigt tacksam för detta gör att jag kan skämma bort mig själv med kläder till mig som jag annars aldrig skulle ha gjort.
Då var det dags för lillkillen att ha fotbollsträning igen efter vinter uppehåll. Han är fortfarande helt inne på att han vill vara målvakt. Med nya fotbollshandskar (som han fick av min mamma) så är han redo. Så länge han tycker det är kul så ställer jag upp på han till 110 procent.

Jag gillar lätta recept som inte kräver allt för mycket finess. Banankaka är ett sånt recept. Detta recept är för en stor långpanna.

Ingredienser
75 g smält smör
6 st ägg
4,5 dl socker
6 dl vetemjöl
4,5 tsk bakpulver
6 stk bananer
1, 5 dl mjölk

Tillagning
1. Vispa ägg och socker vitt och pösigt
2. Skala om mosa bananerna. Rör ner dem i smeten
3. Rör ner mjölet och bakpulvret
4. Tillsätt de smälta smöret och mjölken
5. Häll smeten i en smord och bröad långpanna
6. Grädda i mitten av ugnen i ca 35 mnuter i 175 grader

Med massor av ägg i kylskåpet sen påskhelgen så ska jag göra ugnspannkaka. Det kommer bli supergott.

Recept för den nyfikne:

Ingredienser (4 portioner)
4 ägg
8 dl mjölk
2 krm salt
40 gram smält smör
1 pkt tärnad bacon

Tillagning
1. Sätt på ugnen på 225 grader
2. Vispa mjöl, salt och hälften av mjölken till en slät smet
3. Tillsätt äggen och resten av mjölken
4  Vispa till en jämn smet
5. Smält smöret och rör ner det i smeten
6. Häll i allt i en smord långpanna
7. Strö över bacontärningen
8. Grädda i ca. 20-25 minuter


Det tar på krafterna och leka med sin bebiskompisar. Nu har Joline sovit i snart 1,5 timme och det hör till ovanligheterna nu förtiden. Vilka framsteg alla bebisar har gjort, wow säger jag. Det var riktigt roligt att få träffa alla ifrån mammagruppen och fikat var underbart gott.

Tror du att du är den personen som skulle tycka det vore roligt att vara en Buzzador, och få chansen att pröva spännande produkter och tjänster, och diskutera dessa med sina vänner?

Inför våren är det många spännande företag som är intresserade av att göra kampanjer med Buzzador. Just bebis- och småbarnsföräldrar är alltid en eftertraktad målgrupp - dels för att vi har många kunder inom just barnsegmentet, och dels för att bebisar tenderar att sluta vara bebisar efter ett (alldeles för kort) tag och vi därför behöver ständig "påfyllning". Ju fler vi är inom målgruppen desto fler, större och roligare kampanjer för småknoddar kan vi ta oss an!


Om du är intresserad så klicka på länken här
Jag är lite sugen på lite mer ljusa slingor i håret men frågan är om jag ska våga mig på det. Minns så väl hur det blev förra gången. Det blev bra till slut men vägen dit var lång och jag vill inte bli helblond utan bara lite slingor. Vi får se.

Snart ska jag och Joline gå på mammaträff, det var en evighet sen vi var där. Sjukdommar, kalmarresa, besök har varit "ivägen". Ska bli roligt att träffa alla mammor och barn igen.
Eftermiddagen stod jag i köket, gjorde banankaka, tigerkaka och värsta omletten. Allt för att göra av med lite ägg. Nu har vi "bara" 30 ägg kvar. Så kan det gå när vi missar att berätta för den andra att båda hade handlat ägg (40stk var) till påsk-knytkalaset.

Sen besökte vi svärföräldrana. Vi var där några timmar, hann med både fika och promenad. Nu till något helt annat, inte en enda har kommenterat min nya frilla och då har jag ändå träffat en hel del folk idag, så tydligen så syns det inte att jag klippt av 15 cm av mitt hår.
Eftersom min läkartid blev ändrad till torsdag då läkaren var sjuk så åkte mamma och Dennon hem redan på förmiddagen istället för eftermiddagen. Då passade jag på att storstäda, det behövdes en grovrengörning som heter duga. Nu är jag vid skolan och ska plocka upp Yade.


Jag som korthårig.

Då är det vardag igen, lite halvtråkigt faktiskt. Vet att det är många som rynkar på pannan nu och tänker "mää, hon är ju mammaledig". Må så vara, men även jag har en vardag med alla bestyr för jag har faktiskt fler än ett barn.
Mamma skulle bara klippa topparna på mitt hår, men det blev inte alls snyggt på grund av min tidigare frisyr hade växt ut för mycket. Så efter ett snabbt beslut bad jag mamma klippa av mitt långa hår så numera är jag lagom korthårig. Tack mamma för att du står ut med mig. Bild kommer imorgon.
Lillkillens påsklov är snart till sin enda och imorgon börjar vardagsrutinerna igen. Det har varit otroligt skönt att slippa alla måsten som att kliva upp tidigt, läxor, hämta och lämna, aktiviteter osv. Det här blev en bra försmak om vad som komma skall "sommarlovet". Då ska jag njuta varenda dag.

Från tidig förmiddag till sen eftermiddag så har det donats ute i trädgården, trottoaren och garageuppfarten. Det var en hel del att göra och jag fick hjälp av mamma medan Mike tog hand om lilltösen. Att pula i trädgården är inte riktigt min grej med det är skönt nu när det är klart. Tyvärr har soleksemen börjat ploppa upp på bröstet, typiskt.

Nu i veckan har jag missat BB då mamma inte har TV11, med det verkade inte som jag hade missat något speciellt när jag kollade på veckofinalen idag.

Men att Rodney åkte ut ikväll osar, säkert är det redaktionen som tok SMS:at för att få ut han. Att det skiljer bara en röst är väl så töntigt, så lättlurade är vi inte.

Dem ville helt enkelt inte ha han kvar, dem autonominerade han och med "en" röst åkte han ut *big time bullshit*. Jag gillade inte han, men rätt ska va rätt.
Det blev en kvällspromenad (med mamma och barnen). Vi tog ett stopp och köpte lite glass. En härlig vårkväll med varma vindar. Eftersom mamma och Dennon inte gillar våra backar här så försökte vi hitta en väg hem utan en "mördarbacke" men det visade sig vara väldigt svårt.


Jag är så glad över att ha mamma här hos mig och jag älskar henne så mycket. Hon hjälper mig med så mycket och det utan att jag behöver be om det. Det är dem här stunderna som jag verkligen känner hur ensamt det blir att bo här utan att ha den självklara närheten till släkten.
Medans Joline blev kvar hemma med Mike åkte jag, mamma och boysen till knalleland. Vi finkammade varenda affär och lyckades därmed hitta fynd. Yade köpte en luvtröja och kallingar, Dennon en glaslampa och godis, mamma hittade långärmade tröjor och jag hitta två stycken solhattar till Joline och et linne till mig.

Däremellan tog vi en matpaus på Donken, Det har varit en alldeles underbar dag, ingen gnäll, inge tjat utan bara glada härliga miner och det gör att dagen blir än mer minnesvärd och härlig.

Vilken underbar dag vi har haft idag. Först drog vi ris till brasan, sen fikade vi, åt påskmiddag och till sist tände vi brasan och smällde påskraketer. En lyckad kväll som slutade med att jag, mamma och mina barn fick en härlig kvällspromenad hem. Vad duktiga dem är boysen som orkade gå så långt utan gnäll. Nu ska vi mysa med påskmust och chips framför TV.



Vår tradionella påskafton friande hos Lena har börjat. Ett stort gemensamt knytknalas väntar ikväll. Men nu drar vi skräp till påskbrasan som ska eldas ikväll. Vi är ett stort härligt gäng och det kommer bli riktigt roligt. Väderts gudar är med oss för det är klarblå himmel, strålande sol och varmt.


(Mamma och Dennon gillar inte våra backar i Dalsjöfors).
Med pirr i magen sprang boysen runt som yra höns och letade efter sina påskägg. Joline var med och letade, drog lite i gardiner och tog upp all papper ifrån pappersinsamlingen. Efter bra tag hittade dem alla påskägg och fick öppna dem. Jag tror dem blev nöjda

Vi har som tradition (som jag är uppväxt med) att gömma påskägg och på påskdagen får barnen leta efter dem. Yade inte äter godis i vanliga fall men han har fått dispans under påsk då hans pappa och morfar glömt bort detta och köpt påskägg med godis, men jag vill inte ge han godis.

Förra året fick dem ett varsitt jätte stort påskägg med sjuk mycket godis i.I år får dem istället sex stycken påskägg var som innehåller kläder, leksaker, pengar och lite gott som inte klassas som godis. Det är lite roligt, för dem förväntar sig inte detta så det kommer att bli en överraskning. 


(Även Joline är inräknad och får massor av påskägg men hennes bröder får hjälpa henne att leta upp dem)
Efter en härlig frukost och en lugn förmiddag hemma hos mamma så bar det av hemåt till Dalsjöfors. Resan hem gick jättebra förutom att mamma körde lite fel två gånger (he he). Väl hemma så kom Marcus och barnen över hem till hos oss. Vi har grillat och nu är vi ute i trädgården och spelar fotboll. Riktigt mysigt faktiskt.


Efter CityGross gick vi till modehuset. Där hittade vi lite påskpresenter som vi ska lägga in i påskäggen. Pojkarna får kläder och leksaker och Joline fick en vårjacka och kläder. Jackan fick hon i förskott.

Sen plockade vi upp boysen och åkte till pappa och Dolly för att fika och ta igen missad tid. Det var himla trevligt. Nu ska vi grilla ute, umgås och imorgon blir det avfärd hemåt till Dalsjöfors igen.


Det var meningen att vi skulle hälsa på en barndomsvän till mig på vägen in till Kalmar, men hon hade glömt bort att vi skulle komma. Fast mamma, jag och Joline åkte till Ikea istället och fyndade. Nu tar vi vår inköpslista till City Gross och där ska lämna kvar listan i kundvagnen när vi är klara.

Allt fikande har gjort så att min mage gör uppror. Jag vill kunna göra en rejäl tarmtömning men det kommer bara ut högljudda pruttar. Tydligen trivs bajset så bra i tarmen för den vill inte släppa greppet om mig.

Magen är så uppblåst på mig så man hade kunnat tro att jag är på tjocken. Men bebisfabriken är stängd här så det är bara en himla massa bajs som gör att magen har svällt. Åhh, där kom en brakskit igen *suck*.
Snart är vi på sista anhalten för dagen och det är hem till mamma. Det har varit en lång dag och det börjas kännas ordentligt, speciellt för magen för den är sprängfylld med fika. Det har varit en mycket bra dag och det var riktigt roligt att träffa lite nära och kära här nere i lilla Småland.

Tredje anhalten var hemma hos Thomas och My, äntligen fick jag se deras superfina hem. Även dem bjöd på fika och vi tackade inte nej. Det var så otroligt gott och det var trevligt. Det var bara Joline som inte riktigt orkade vara med längre. Sen åkte vi förbi Coop och jag "råkade" släppa en fjärt som lät så högt så taket nästan lyfte. Lite för mycket fika än vad min mage tål.

En vända hem till mamma, vi fick i oss lite mat och gick en välbehövlig promenad. Nu är vi på väg till Fredrik och Tina som bor lite utanför Nybro vilket blir andra anhalten. Där kommer vi att fika (igen) och ta igen all missad tid. Vi har vädret med oss och det känns riktigt bra.

Då har vi varit hos Fredrik, Tina och alla barnen och fikat. Med all det här fikandet som det blir här nere i Småland så får jag gå minst 100 mil för att avverka alla kalorierna som jag stoppat i mig idag. Men å andra sidan så har jag inte semester speciellt ofta (tur det).

Nu har vi kommit till den första anhalten för dagen, Jessica i trekanten. Här ska vi fika, ta igen allt missat och sen bär det av till Smedby.

Jag kan knappast påstå att denna semestern här nere i Småland kommer att gå lugnets tecknet snarare i turbo stil. vila får jag göra hemma.



Jag har glömt hur blåsigt Kalmar är, typiskt att jag glömde jackan hemma. Mamma plockade upp oss och vi åkte till Emmelie, Richard och deras lilla charmtroll. Dennon kom dit och då passade jag på att ge han massor av kramar.


Nu är vi hemma hos mamma och med tanke på hur lite Joline har sovit idag (20 min) så är det ett under att hon orkade hålla uppe sina små söta blå tills kl 20.00. Nu blir det slapp framför TV för mer avancerat än så blir det inte.
20 minuter kvar innan vi är i Kalmar då somnar Joline. Tjejen som sitter bredvid oss tycker nog att detta har varit hennes mardrömsresa medans jag är stolt över att det har gått ganska så bra iallafall. Snacka om att leva i förnekelse. Stressmoment tre, själva avstigningen är mer en befrielse än stress.



Jag är stolt över mina barn, lite gnäll och skrik visar bara bitterf*ttorna här på tåget att SJ är till för alla. Snacka om att jag njuter av att se deras miner och suckar. Bara för att jävlas lite extra så gick jag runt med min övertrötta tösbit. He he he.
Just nu tillhör jag den kategori av människor man INTE vill ha sittandes bredvid sig på tåget. Joline är övertrött, ena stunden jätteglad (som nu) och andra stunden kör hon en skrik i falsett.

Hon har redan lyckats hälla ut en passagerares läsk över hela henne och hunden. Yade låtsas som om han inte känner oss. Jag ler och låtsas som om det regnar.Bara halva vägen kvar.

Nu har vi anlänt till Borås tågstation med god tidsmarginal då vi fick anpassa oss efter Mikes arbetstider. Snart är det dags för stressmoment ett av tre och det är kliva på tåget med barn, barnvagn, bilbarnstol och väskor.


Stressmoment två är själva tågresan och stressmoment tre är avstigningen i Kalmar. Det kommer att gå jättebra det här, annars gör jag aldrig mer om det. Glömde min jacka hemma, typiskt och komma på det nu.

Jag hoppas att det bara var ett tillfälligt bugg på SIM-kortet. Helt plötsligt så stod det "inget SIM-kort" på mobilen. Jag fick en lättare panik, provade SIM-kortet i annan lur osv. Hur kan jag åka till Kalmar utan min mobil, det funkar inte.

Men som tur var så funkade SIM-kortet efter tionde omstarten, kanske dags att skaffa nytt SIM-kort. Hua, åter till frberdelserna inför den stundande tågresan till kkkkaaaaaallllmmmmaaaa(rrrrr).
Joline ser till att jag tvingas kliva upp tidigare än tuppen. När jag väl är uppe, intagit mitt morgonkaffe och är pigg för att leka med busfröt då bestämmer hon sig för att ta powernap. Vad är det för stil, så gör man väl inte?

Idag ska jag åka tåg med två förkylda barn till Kalmar, vi får väl se hur det går. Det blir väl ett under av världsklass att bara komma med tåget med all vår packning som vi har.

Joline har nog en omedveten resfeber för hon bestämde sig att vara vaken två timmar inatt och var trotts detta jättepigg kl. 6.45. Det här kommer bli en lång dag med äventyr.

Idag var det avslutning på träningen. Jag och Jennie trodde att det skulle vara en stenhård träning eftersom det var just sista gången. Vilket skämt, zumba i en halvtimme. Nu i fortsättningen ska vi köra på egen hand. Det gäller att ha järnvilja så fixar vi detta galant.

Jag hatar mig själv för att jag rökte ciggen men jag ska verkligen försöka att  fixa min sluta-röka-kampanj. Nu gör jag det för min egen skull och inte för ett dumt ögonblick. Kan jag ha järnvilja när det gäller träningen så ska jag kunna ha det med att inte röka mer.
Mike köpte ett paket cig till mig och sa "hellre en glad kärring som röker än en surkärring som inte röker". Så nu är en cig tagen och den var gudomlig (fy vilken dålig stil av mig). Jag är en värdelös varelse så enkelt är det. Fast jag ska skärpa mig ordentligt nu för ciggen ska inte vinna över mig för jag är bättre än så. Jag har ju klarat det innan.
Om ni kan så håll er borta ifrån mig just nu för jag är värre än en bitterf*tta. Mitt tålamod är lika med noll och jag har egentligen för mycket saker jag ska hinna med men det får vara för tillfället. Dumma dumma idiotiska ögonblick, varför gick jag med på det här? Åhhhhh.
Den första solningen för i år pågår just nu. Min vinterbleka kropp blir chockad av solstrålarnas brännande hetta och det är så härligt underbart. Välkommen solen, du är så efterlängtad.

En långpromenad i sommarhettan är averkad, det var underbart skönt. Lite brödbak (och pizzabullar) och sen blir det att lata sig på trädgården och lapa sol. Nu är det alldeles perfekt att vara mammaledig.

Snart har jag varit rökfri i ett dygn, det går bättre än förväntat. MEN jag måste hålla mig undan ifrån skafferiet annars blir jag ett fetto och det vill jag inte. Fick ett jätte trevligt samtal tidigare, jag blev så himla glad.
Vi har sol, vi har värme och det är så underbart härligt. Joline tog sovmorgon så då fick jag också sova lite längre. Yade har påsklov så våra vanliga måndags rutiner är bortraderade, men vad gör det.

Idag ska det packas inför morgondagen resa till Kalmar. Jag måste planera dagarna som vi är i Kalmar så ni som vill träffa mig (och barnen) hör av er till mig så jag kan försöka pussla ihop ett schema.
Jag är så himla dum som gick med på att sluta röka utan betänketid eller förberdelser. Dumma Mike som lyckades övertala mig att sluta röka. Han lyckades fånga mitt svaga ögonblick och tog det till sin fördel. Så dumt av mig att gå med på något sånt här dumt.

Men så kom jag på att jag sa aldrig att jag skulle sluta för evigt, he he. Nä det är lika bra och att inte börja igen för det finns inga fördelar med att röka. Nu måste jag bli stenhård att inte småäta för någon rökfri elefant vill jag inte bli. Hua, nu blev det jobbigt.
I ett svagt ögonblick i fredagskväll så hade jag och Mike ett samtal angående om rökning. Jag hävdade bestämt att jag kunde sluta röka "när som helst" för det har jag gjort innan. "Bra, då slutar du efter detta paketet", sa Mike. "Jaaa, inga problem alls" svarade jag väldigt kaxigt.

Sista ciggen tog jag kl. 18.30. Hur kunde jag vara så himla dum och gå med på en sån här sak. Nu måste jag sluta röka bara för att bevisa för Mike att jag kan. Tur att jag har lite fusk att ta till iallafall, mina nikotintuggisar. Åh, hur kunde jag gå på den här niten? Smart drag av Mike.

Det var en ny upplevelse att fira St Georgesdagen (som tydligen var en riddare) och uttagning av de nya scouterna (bla Yade). Inte visste jag att scouterna var ett kristet samförbund, vi sjöng psalmer, bad böner och fick välsignelse av prästen. Tur jag hade på mig soglasögonen och att dem inte var tänkeläsare för då hade dem upptäckt hur uttråkad jag var. Yade är nöjd och det är huvudsaken.


Då är jag och Yade nere i scoutstugan för att fira St. Georgshögtiden och han ska få sin nya grej till scarfsen och bli en värdig scout. Jag hade helt glömt bort detta men Yade var inte sen på att påminna mig. Ramona har checkat ut och mammarollen är intagen igen och med andra ord så är ordningen återställd.

DECEMBER














NOVEMBER







OKTOBER









SEPTEMBER



















AUGUSTI






























JULI
















































JUNI



























MAJ

















APRIL




tröja som det står heart breaker 1979. Året då jag är född :)
























Men vad dem ljuger. Jag kollar på nyheter och vädret så säger dem att det ska vara strålande solsken och upp mot 14 grader varmt här. Fast när jag tittar ut nu så är det grått, disigt och 6 grader. Vart gick det fel?
Som jag har sovit inatt och det är lyxigt för en småbarnsmamma. Från kl 21.00 till kl 8.00. Det konstiga är att jag faktiskt fortfarande känner mig trött. Nu ska jag fortsätta slappa för sen blir det full rulle då barnen kommer hem igen.
Sen mer än tre immar tillbaka ligger jag i min underbart sköna säng, tack gode gud amen för det. Att ha med sig en drös extremt pratglada karlar på toarpakampen gör att man kommer sist in i mål. Och jag trodde fruntimmer var tjatiga men det är ingenting om man jämför med de tre karlarna vi hade i laget.

Fast fy fasiken vad sjukt kul jag har haft och så mycket människor jag har träffat (och som jag faktiskt känner). Jag tror nog jag kan klassas som en dalsjöforsare nu. Jag tror John Blund väntar på mig nu och det ska bli så underbart härligt skönt att få sova hela natten och morgonen, det mina vänner det är lyx.


Nu har vi gått en tredjedel av vägen, så fort brukar vi inte gå men det är så satans kallt. En alkoholhaltig dryck är intagen tillsammans med frukosten. Nu ska vi tävla och vinna varje liten gren, eller vi kan iallafall låtsas.


Lars och Susanne kom vid kl. 18.30 och dem hade med sig en förlovningspresent till oss och det var en vit-lila orkide i en lila glaskruka. Bästa blomman enligt mig för dem lyckas jag faktiskt att hålla i liv och dem är så vackra. Vi fikade och hade en mycket trevlig pratstund om allt.

Så söta svärföräldrar jag har, här kommer dem och ger oss presenter och tar med sig barnen hem över helgen. Jag gillar nä rättare sagt jag älskar mina svärföräldrar så himla mycket. Yade kommer att vara i himmelriket när han kommer dit för Lars har fixat däck till lådbilen dem har byggt.

Wow, vilken fredag det har varit. Full fart utan stopp och jag har hunnit med massor fast att det bara har gått halva dan.

Gett barnen frukost, pratat med Dennon och lämnat Yade på skolan
Storstädat med Jolines hjälp
Satt på mig ansiktet och fixat håret
Tvättat tvätt och hängt ut det på tork, vikt och lagt in i garderoberna (wow)
Pratat med mamma i 1,5 timme (medans jag storstädade)
Gått en promenad
Hämtat Yade ifrån skolan
Handlat
Hälsat på mike på jobbet
Bakat kladdkaka
Fixat barnens kläder och tillbehör för övernattning hos Lars och Susanne
Fått i mig två kannor med kaffe

Och där emellan och under tiden har jag tagit hand om Joline. Snacka om att energin sprudlar och synd att inte alla dagar är så här härligt underbara. Faskien vad jag älskar mitt liv.

Tänk så knas det blir i huvudet ibland. Allt som har kretsat i mitt huvud den senaste tiden är min onda arm och jag har totalt glömt bort att vi faktiskt blir barnlediga i helgen (vilket inte har inträffat sen gud vet när). Det är den årliga Toarpakampen* på lördag så innebär det att vi kommer bli barnlediga från imorgon kväll till söndag förmiddag. Wow.

*Toarpakampen är sjukt populärt. Man är ett lag (max 7 pers/lag) som går runt i Dalsjöfors skogar och man utför flera olika tävlingsgrenar längs vägen. Det är 18 års gräns för att delta så alkoholintaget (för de flesta) blir något större än vad man är van vid. Vårat lag startar kl. 7.20.
I över en timme har jag gått powerwalk. Att gå i min ensamhet med Ipod var otroligt befriande tills batteriet i Ipoden dog. Så då fick jag ta fram mobilen och gå ut på internetradio, hittade en tysk radiokanal med bara trancemusik och den fick ännu mer fart på fläsket.

Tack älskling för att du är så go och tog hand om barnen så jag fick "egen tid". Det bästa av allt är du nekar aldrig mig utan pushar mig att ta "egen tid". Du är min själsfrände och jag är så tacksam över att just våra vägar korsades. Du är mannen i mitt liv.

Slänger på mig mina joggingskor, tar med mig ipod med massa härlig musik och sen drar jag på en powerwalk. För det är inge fel på mina ben, bara min höger arm. Hade tänkt att jag skulle gå själv och för att jag ska få göra det så måste jag vänta tills att Mike har bytt till sommardäck på sin bil.

Gick en promenad nu innan jag plockade upp lillkillen ifrån skolan. Vid banvallen ser jag långt fram att det står två djur på vägen. Eftersom jag är närsynt (och stadsråtta) så kunde jag inte urskilja vad det var för slags djur. Längre fram såg jag att det var två stycken rådjur.

20 meter framför mig började jag undra när dem skulle springa in till skogs. 10 meter framför mig började jag bli lite harig, så började jag skrika och hoppa. När dem fortfarande stod kvar så valde jag att ringa Mike. Han sa till mig att gå mot dem så skulle dem springa.

Med ett hårt bultande hjärta gjorde jag som Mike sa. 5 meter kvar till dem så tittade dem lite snett på mig och lunkade sakta in mot skogen. Jesus, vad rädd jag var. Mike skrattade jättemycket åt mig och tyckte jag var urlöjlig. Ja, ja den bjuder jag på. 
Ibland förvånar jag mig själv över hur fruktansvärt bra jag är. Inget fel på självförtroendet idag för jag har lyckats baka pizzabullar med enbart vänster arm, det är inte illa.

Recept för den nyfikna (24 stk pizzabullar)

Till degen:
50 g jäst
50 g smör
4 dl mjölk
1 tsk salt
10 dl mjöl

Fyllning:
tomatsås eller ketchup
skinka
ost
oregano
1 ägg till pensling

Gör så här:
1. Smula jästen i en bunke och strö över saltet.
2. Smält smör och häll i mjölken. När vätskan är 37 grader så häll i den i bunken.
3. Tillsätt mjöl i bunken. Arbeta till en smidig deg. Låt degen jäsa i 30 min.
4. Sätt på ugnen på 225 grader, ta fram en plåt och ställ ut 24 stk bullformar.
5. Ta ut degen ifrån bunken. Kalva ut degen till en rektangulär form
6. Häll på tomatsås, ost, skinka och oregano (ev. lite vitlökspulver och svartpeppar).
7. Rull försiktigt till en rulle och skär ut 24 stk bitar. Lägg en rullbit i varje bullform.
8. Pensla bullarna med ett uppvispat ägg och strö på lite oregano.
9. Ställ in plåten i ugnen och låt bullarna i ca 8-10 minuter, ta ut dem och låt svalna.

Smärtan i axeln och armen har blivit mindre påtaglig och nu kommer bara smärtan vid vissa rörelser. Så jag som inte gillar läkare såg min chans att hoppa över tiden till sjukgymnast. Jag menar vad kan dem göra? Be mig ta det ugnt, inte belasta armen, ge mig vissa förbyggande övningar med andra ord sånt som jag redan gör nu.


Tågbiljetterna kom med posten idag. Så på tisdag blir det avfärd mot kalmar för mig och barnen. Men vi måste se till att komma i tid då SJ eftersträvar punklighet genom att stänga tågdörrarna 30 sekunder innan avresa. Tillåt mig att skratta åt det skämtet.

För första gången i hela hennes liv så har hon somnat på mage. Hon lekte, gnälla lite, la ner huvudet och tvärslocknade. Två nätter med brist på sömn tär nog på lilla snuttan så som det har gjort på mig.

Smärtan i armen har lättat lite, nu kan jag böja armen utan att det gör ont och jag kan lyfta armen lite. Vem av alla uppe i himlen ska jag tacka för att mina böner har blivit hörda halvt om halvt? Hoppas att all smärta är borta helt till imorgon för då slipper jag gå till sjukgymnasten.

Lite lätt illamående är jag och det beror nog på jag att proppade i mig ALLA gele/ chokladhallon. Magen gör lite uppror nu och fick sig rejäl chock. Vet ni hur mycket bara ett gelehjärta sväller i vatten, den blir gigantisk och jag trök i mig hela asken som om det fanns någon återvändo.
De gamla ordspråket "vill man va fin får man lida pin" är något som vrkligen har haft ett kraftigt genomslag här hemma idag. Att sminka sig med vänster arm var inte det lättaste, de blev bara lite ögonbryn, mascara och lipgloss. Det tog evigheter, men nu är jag snygg som en pärla.

Den oövade vänster armen har fått tvingats öva massor på att byta bajsblöjor, gett Joline mat, lyft upp Joline, fixa kaffe, blogga, ta kort, städa undan och skriva små kråkor på en post it lapp. Allt tar längre tid och jag blir så frustrerad av att ha ont, det är liksom inte jag. 

Efter att jag hade kissat så tog det evigheter att få på mig byxorna för det gjorde så satans ont i armen. När jag stod därinne på toan, storgrät och skrek ut en rad svordommar så insåg jag att det här funkar inte längre. Jag ringde till vårdcentralen och imorgon kl 7.45 ska jag vara hos sjukgymnasten.

Just nu skulle jag kunna ta nästan vad som helst för att slippa smärtan. Sjuksköterskan gav mig order om att ta 2 stk ipren och 1 stk alvedon för det skulle lindra lite. Det här är värre än att föda barn, för den här smärtan försvinner inte och det kommer inte ut något bra av detta. J*vla, helvetes apskit
Jag läste lite fel på Voltaren tuben igår. Det stod så här: Gelen stryks ut på det smärtande området 3-4 gånger per dag. Mängden gele anpassa till områdets storlek (max 16g/dygn). Ordblind som jag är så hoppade jag över 3-4 ggr/dag och läste 16 ggr/dygn.

Så jag har smörjt lite för många gånger men det har inte hjälpt ett skit iallafall. Imorgon så ringer jag läkaren, vad nu denne kan göra för lindra min smärta (märks det att mitt förtroende till läkarare är väldigt liten).

Ännu en natt som förblev sömnlös för mig, Joline och Mike. Min sömnlösa berodde på smärtan i armen. Detta har resulterat att min rygg värker som f*n bara för jag har legat så illa inatt (snälla gud, någon där uppe som kan sluta j*vlas med mig nu).

Mikes sömnlös natt berodde på att Joline var mer vaken än vad hon sov inatt. Mike var stjärnan inatt, vad han kämpade med lilla Joline men ingenting dög åt lilla madame. Hon fick välling, blöjbyte, sova i vår säng osv men inte f*n sov hon för det.
Älsklingen kom nyss hem, han hade köpt med sig en tub Zon och en hjärtformad ask med godis i. Är han inte för söt min lilla älskling. En av det bästa sakerna är att han tog Joline direkt och nu är dem i köket för att göra middag.

Fatta vad ynklig och patetisk jag känner mig. Jag är inte van att ha så här j*vla ont och inte kunna göra någonting alls förrän jag vrider mig av smärta. Hoppas Zon kan lindra den här outhärdiga smärtan och jag kan få bli normal igen.

.
Tur att vädret har varit riktigt grått och trist idag för annars hade jag blivit riktigt ledsen. Mike kom aldrig hem på lunchen så jag får härda ut smärtan tills han har slutat jobbet.

Jag bara gnäller idag men jag har så satans ont, helt sjukt. Jag beundrar dem människor som har någon slags handikapp, all heder till dem människorna som fixar vardagen iallafall.

Blir det här inte bättre tills imorgon så måste jag nog ringa farbror doktorn. Men jag tror att det är en inflammation eller sträckning i muskeln. Tur att barnen är glada och pigga för det underlättar en hel del.
Tycker så synd om mig själv just nu. Det är inte lätt att lyfta en unge på 11 kilo med bara en arm, byta bajsblöja, få på henne kläder eller försöka dra upp trosorna och byxorna efter att man varit på toa.

Snacka om att jag är handikappad utan min högra arm. Det gör så f*tt ont från skuldran och ner till armbågen. Joline undrar var det är för fel på mig när jag helt plötsligt skriker rakt ut och svär som en dåre.

Om Mike hann så skulle han köpa zon och komma hem på lunchen. Då kommer jag trycka ut hela tuben på armen. Det f*ttigaste är att det är sista cirkelpasset imorgon för denna termin. Vill inte ha ont.
I några dagar har jag haft ont i högerarmen (axeln), det är inget som jag lagt någon nämnvärd energi på för jag har kunnat använda armen. Igår tränade jag och struntade bara i de armövningarna.

Men synden straffar sig själv för inte en blund har jag sovit inatt på grund av smärta. Med häst liniment (stavning?) och ipren försöker jag dämpa smärtan. Nu är det värre än någonsin. Kan knappt röra armen.

Varför ska allt skit hända mig? Får pina mig igenom dagen och hoppas på att det släpper, annars måste jag uppsöka en doktor. För den här smärtan är outhärlig.
Jag har totalt missat att skriva att vi har blivit med nytt kök eller om tre veckor. Mike överlåter färgen till skåpsluckorna åt mig. Jag har ännu inte bestämt mig för vilken slags vit färg jag vill ha. För vita skåpsluckor blir det (nog). Just nu lutar det åt "kritvit" som ska vara högblank.

Våren är inte här på riktigt förrän Yade har ramlat och slagit sig. I år var det dags för en cykeltur på grus som gick lite fel vilket resulterade i att han fick styret in i magen. Sårtvätt och kompress senare så var Yade nöjd. Stackarn, men *peppar peppar ta i trä* den här gången slapp vi sjukhuset.

Usch, fy och blä vad depp jag blev nu när jag ligger här bredvid Joline för hon ska nattas. Saknar mina nära och kära i Kalmar. Tur att man ska dit nästa vecka för då kommer jag få en stor dos av Kalmar och det behöver jag.

Tågbiljetterna är bokade till den 19 april, så då åker jag, Yade och Joline direkt tåg till Kalmar. Då hoppas på fint väder. Längtar så himla mycket till dess.

Joline har fått "ligga-på-rygg-förbud" och vi kör opertion "ligga-på-magen" här hemma. Det är inte överdrivet populärt men någongång så måste hon lära sig att åla framåt och inte bara bakåt och till sist krypa. Min mamma säger att jag är en hönsmamma, klart det gör lite ont att höra att man är mjäkig med sina barn.

Mamma har åkt hem och detta besök var den längsta hon någonsin har varit hemma hos mig i mitt vuxna liv. Vi har haft väldigt trevligt och jag saknar henne redan.

Dock håller jag på att storstädar dem (mammas hund) ut ur huset. Fy fasiken hårexplosion det är här hemma. Nu ska all hundhår bort även om det så ska ta hela dan.
När jag var ute vid altanen såg jag i ögonvrån en MUS och den kröp in mellan två tegelstenar i husfasaden. Så nu vet jag med hundra procent att vi har mus/möss i just denna vägg. Urk, nu ska de  jävlarna dö för dem har inget hyreskontrakt eller betalar någon hyra.

Denna söndagen började med att jag låg i sängen vid 8.00 och undrade när Joline skulle vakna. Efter 30 minuter bestämde jag mig för att gå upp, då som först såg jag att hennes säng var tom. Mike var redan uppe med henne och såg att jag klev upp, han bad mig att gå och lägga mig igen för han höll på med en frukostbricka till mig.

Mike hjälpte Yade med att laga cykeln och sen drog Yade iväg och lekte med kompisar. Förmiddagen var solig, så mamma, jag och Joline gick den längsta långpromenaden för denna vecka. Väl hemma fick vi fikabesök, så då tillbringade några timmar på altanen. Nu degar vi som ett gäng degklumpar framför TV, alla lika slöa.

Idag har vi varit mer utomhus än inomhus. Medans Mike har lagat kompisens bil så har jag, mamma och barnen varit på en lekplats, lekt och haft picknick. Sen blev det en låååångpromenad. Väl hemma så fick Joline lite mat och sen blev det ytterligare en låååångpromenad. Sen har vi varit ute på altanen hela eftermiddagen. Sol gör mig så otroligt lycklig, den gör oss alla lyckliga. Nu blir det grill.


Vad glad man blir av att vakna upp och se klarblåhimmel och sol. Sen att det blåser närmare storm ute kommer vi att trotsa för idag är utomhus aktiviteter som gäller. Nu ska bara ansiktet på och sen drar vi ut. Peace
De må vara hårt och illa sagt av mig, men innerst inne så är jag en sann djurhatare. Djur är till för att ätas och inget annat. Mamma och jag har pratat gamla minnen om min barndom och vi har kommit underfull om varför jag hatar djur. Snacka om barndomstrauma, inte konstigt att jag hatar djur.

De började på skansen vid två års ålder då en kossa sög in hela min näve i munnen, Det fortsatte med en galen svanmamma som jagade mig längs halva parken zoo i Eskilstuna. En kissekatt trodde mina föräldrar skulle få mig på bättre tankar, men så fel dem hade för den galningen klättrade upp för nattlinnet på mig och det gjorde så ont.

En liten stackars harmlös hamster hade min lillebror död på och så fick jag en ersättnings hamster som kan liknas med terminator. Alla var rädda för den då ställde sig på bakbenen och fräste som döden själv. Sen hade vi en stor hund som hatade mörkhåriga människor och tvinga pappa (mörkhårig) ut ur huset och mig och mamma på köksbordet.

I min ungdoms dagar fick jag uppleva känslan av att sitta på en hästrygg i de djupa småländska skogarna. Det gick bra tills att hästen bestämde sig för att skena hem till stallet  med mig kvar på ryggen. Så ja, jag är en en djurhatare för inte fan har dem gjort mig nå gott mer än som mat på tallriken.
Vilken härlig eftermiddag och kväll vi har haft. Efter middagen fick Joline bada i sin badbalja i köket, hon tyckte det var så roligt att plaska i vattnet och det syntes verkligen på mig, golvet, bänken och fönstret.

Vi har lirat Wii och nu sitter vi äter resterna av ostbrickan till talangjakt. Helt ärligt så kommer jag att rulla fram om vi fortsätter i denna takten, har man redan börjat kan vi lika gärna fortsätta med lite kladdkaka också.

Fredagsmys på hög nivå.
En långpromenad i grådisigt väder utförde jag, mamma och Joline på förmiddagen. Därefter har vi bakat kladdkaka med blockchokladbitar och riven apelsinskal i.

Solen trängde sig igenom molnen och medans kakan kallnar så har vi gått till fotbolsplan för att sparka lite fotboll med Yade. Han tycker det är så kul att vi spelar med han och det är riktigt roligt.

Solen gör underverk, vilken underbar dag det har varit idag och jag är så lycklig att mamma är här för vardagen blir tusen gånger roligare då. Nu väntar vi på att klockan ska bli så pass mycket så att Joline kan sova för natten för då ska vi alla hugga in i välförtjänst ostbricka. Vilken härlig dag det har varit.

På förmiddagen så gick vi långpromenad till Saras grav. Väl hemma igen så tog vi en kort fikapaus sen så kavlade vi upp ärmarna och tog tag i min altan. Efter att vi fyllt 11 soppsäckar så tog vi en välbehövlig paus genom att gå ytterligare en långpromenad..

Sen var det dags för lillkillens tennisträning, matlagning och nu till sist har vi plockat undan cyklar, trädgårdsverktyg och lite annat smått och gott till uteförrådet. Mike vårstädade hundgården. Mamma och Mike körde bort soppsäckarna till återvinningstationen.



Idag står jag för maten, det blir räklåda med ris. Jag tänkte dela med mig av receptet på den busenkla och goda låda. Som ni säker vet så gillar när det är enkelt och gott.

Räklåda

2 burkar räkor
2 lökar
2 burkar creme fraiche
1 knippe dill
Formbröd i småbitar
Riven ost
Salt och peppar

1. Häll av räkorna och dem rinna av lite. Finhacka lökarna och höll över det i en bunke. Häll i räkorna, creme fraichen, dill samt salt och peppar efter behag. Rör om.

2. Häll räkröran i en eldfast form. Fördelar formbrödsbitarna över röran och lägg till sist över den rivna osten. In i ugnen på 200 grader i 20 minuter. Servera ris eller potatis till.

Varje morgon som mamma har varit här så har hon kört ner lillkillen till skolan så att jag slipper att gå ner. Hon har fixat maten, gör goda mellanmål till oss, betalar när vi handlar, dammsuger och håller på som bara den.

Stackars mamma kommer vara helt slutkörd när hon väl kommer hem igen. Hon skämmer bort mig så som bara en mamma kan göra. Jag tror inte hon förstår vilken uppskattning jag känner för henne.
Jag och Jennie fick en publik bestående av skrattande mamma och lillkillen när vi tränade cirkelpasset ikväll. Det är tre varv som vi brukar köra, efter 2 varv var jag helt slutkörd och det visades sig att fler var tröttare än vanligt.

Jag tyckte det kände det var konstigt att jag klarade fler armhävningar, det brände i magmusklerna vid plankan och jag flåsade som en kossa på mattan. Tränaren har lagt till extra sekunder på varje station. Snacka om att bli lurad.
Vi åkte till de nyöppnade Citygross, vilken affär. Jag vet att den kommer bli min favorit mataffär då dem har stora gångar, fräsch mat, trevlig personal och bra prismärkning. Efter det åkte vi förbi Mikes jobb sa hej.


Väl hemma har mamma övat med Joline att ligga mer på mage. Mamma är inte lika mjäkig som jag när Joline gnäller och ger inte upp lika snabbt som jag gör. Tur att mamma finns här och hjälper mig.

Mamma skjussade ner lillkillen till skolan, efter det har vi haft lite lugn start med frukost och morgonmys. Nu är det andra bullar för nu åker vi in till stant.

Nu står mamma rör vid grytorna som står och puttrar på spisen. Hon lagar köttgryta och det kommer bli så himla underbart gott. Så nu blir jag ännu mer bortskämd. Stackars mamma här tror hon att hon ska komma på semester och så får hon stå vid spisen som en liten husa. Jag älskar min mamma.
Natten var inte alls rolig, Joline vaknade alldels för många gånger och hela morgonen har hon varit gnällig. Kan inte dem där tänderna ploppa upp nu.


Jag blir bortskämd nu när mamma är här. Vi är inne i stan, har handlat mat, hemtelefon och massa annat och mamma betalade. Är hon inte för söt min lilla mamma.

Joline har inte varit på topp i eftermiddag/ kväll. Tänder, tänder och åter igen tänder som säkert spökar i bakgrunden. Hoppas hon sover hela natten även om jag innerst inne vet att chansen är väldigt liten just nu.

Mamma kom alldeles lagom till att följa med på lillkillens familjeträff på skolan och hon fick även snällt följa med till träningen också. Kvällen i sig har varit lugn, fin och alldeles alldeles alldeles underbar.
Jag går här i väntans tider på att mamma ska dyka upp. Känner mig som ett litet barn när dem väntar på jultomten på julafton. Det blir ju inte så ofta som vi träffas för avståndet mellan mig och "min kärnfamilj" är lite längre än en pisskvart.

Därför så uppskattar jag det stunder då vi träffas. Det bästa är att solen har tittat fram och lyser med varma strålar mot oss. Jag borde egentligen göra det som alla mina grannar gör, fixa i trädgården. Men inte idag för schemat är redan fullspäckat.

Det har löst sig med familjeträffen, jag fick gå på tidiga mötet. Så nu kan jag utföra min plikt som mamma och vara med på mötet och även hinna med att träna. Kan inte bli bättre eller jo det kan det, mamma kommer redan idag.

Vilken perfekt start på veckan. Jag har en stark känsla att hela denna veckan kommer vara alldeles perfekt. Nu ska lyckliga jag fortsätta brödbaket, hjälpa lillkillen när han gör sina läxor och allt annat som tillhör min underbara vardag.

Längtar jag massor efter min mamma, vill att hon ska vara här nu. Ikväll är det egentligen en sån där "familjeträff" i skolan, barnen läser lite sagor som dem skrivit själv och sen pratar man lite. Men jag kommer nog avboka det för det krockar med min träning. Eftersom det inte är så många träningsgånger kvar så vill jag gå på alla. Är jag dum som är ego?
Nu på eftermiddagen åkte vi över till Sebbe och Camilla för att överlämna en kasse med kläder till ursöta lille pluttisen och en liten present till storebror. Vi fikade och blev kvar där ett tag. Så min sega söndag avslutades väldigt trevligt och jag är betydligt mindre seg nu. Men jag glömde ta med mig mobilen så det blev inget kort.
Det är segt här idag, en riktig söndag med andra ord. Lillkillen leker med kompisar borta vid rampen, Joline leker med leksaker och jag sitter bredvid hejjar på. Lite senare idag ska vi åka iväg för att hälsa på en nyfödd bebis.

Min kära lillebror och hans söta tjej har flyttat ihop till en ny gemensam lägenhet. Jag är så nyfiken på hur det ser ut, men jag kommer inte att få se några bilder alls utan får helt enkelt vänta tills jag kommer ner och ser det in real life. Taskmörtar är dem men tur att vi kommer ner till påsklovet.

Min kära mamma kommer hit i veckan och det ska bli så roligt för henne har jag saknat massor. Min älskade lilla plutt mamma, gissa om hon ska få laga "mamma-mat" när hon kommer.
Nu måste våren verkligen kommit för att stanna. Vädret är grått och disigt, men det är varmt ute. Jag hörde fågelkvitter när jag var ute och det var inte bara en fågel utan säkert hundra fåglar som kvittrade i kör. Det gjorde nästan ont i öronen.
Ja, om jag får skryta så blev jag faktiskt nöjd med mitt lilla experiment med håret som jag har hållt på med ikväll. Irish coffe slingfärg var precis vad mitt hår behövde. Vilken tur att jag hittade den i skåpet. Det blev ett fint upplyft, man kan liksom ana lite highlights men ändå inte. Jag är nöjd och det är huvudsaken.

Längst in i skåpet stod en slingfärg (irish coffee) dammig och alldeles övergiven. Den stackars färgen har varit där i snart ett år. Så nu ikväll bestämde jag mig för att fixa lite slingor i mitt hår. Sen om det blir bra är en helt annan historia.

Jag och Joline gick till Sara gravplats, det var skönt att röra på sig lite faktiskt. På vägen hem stötte vi på Jennie, det blev en pratstund innan vi gick vidare. Nu har vi precis ätit middag, ja nästan alla förutom Mike som har fullt upp med annat. Det är så tacksamt att göra mat här hemma.

Känner mig lite grå idag i mina myskläder, he he
Jag vet att jag sa igår att i helgen så skulle jag kavla upp ärmarna och fixa till ute i trädgården (läs sopptipp). Men idag är det gråmulet, disigt och jätte tråkigt väder så lusten är minimal. Som det ser ut nu så skjuter jag upp vår röjet till en annan dag. Men man vet aldrig med mig, kanske får överskotts energi senare.
Jag har hört hur dem har hållt på i köket och nu kom dem med frukost på sängen till mig. Dem är ju för söta och kanske något tidiga för en liten sovmorgon hade inte skadat men jag kan inte klaga på de underbara barnen. 

Du borde känna mig bättre än så här. Även om jag kanske skulle råkar ha en ynka tiondels fel så har jag ändå aldrig fel, aldrig, never in my life och jag är ganska pretty säker på min sak. Det handlar bara att se allt ifrån min synvinkel så inser du till slut att jag faktiskt har haft rätt hela tiden..
God mat har vi tryckt i oss, självklart grillat och potatisgratäng. Lillkillen har en kompis här ikväll som ska sova över (och jag måste säga att den kompisen gillar jag massor. någon bättre, finare, ödmjukare och charmigare kompis finns inte, jo en till finns) Så nu har vi laddat upp med massor av gottis, chips, popcorn, salta pinnar och påskmust för en trevlig svullo kväll.

Idag var det sista dagen för Mike att jobba på Borås Bildemontering. Jag vet att han har stor trivits där. Som tack för ett välutfört arbete fick han en stor blomkruka med diverse (lätthanterliga, tackar) växter i. På måndag börjar han sitt "vanliga jobb" igen på Toarps Markservice.

Det som göms i snö kommer upp i tö. Igår regnade så pass mycket så nästan all snö är borta ifrån trädgården. En hel höst och en superlång vinter har gjort att jag glömt hur stökigt vi har på altanen och trädgården. Det är ju helt sinnesjukt, så i helgen måste jag kavla upp ärmarna och röja.

Nu är jag tillbaka i mina vanliga kängor igen och det känns otrolgt befriande. En promenad, frukost och helgstädning har hunnits med. Nu är den vanliga energifulla jag tillbaka så nu ska jag se till och bli lite snällare så de andra inte behöver tassa på tå för min skull.



Den 1a april gillar jag, för idag får man luras hur mycket man vill och om nästan vad man vill. Standardskämtet "Yade skynda dig, det står två älgar på tomten" är redan avklarad. Lillkillen ställde tillbaka klockan i köket och jag trodde vi hade gått om tid, april april på mig. Nu har jag hela förmiddagen på mig att hitta på något nytt bus.