En gång om året så får jag för mig att jag kan baka julgodis. Varje år har jag glömt bort fjolårets misstag och dyker ner bland alla recept med gott självförtroende. MEN det blir samma visa varje år, stenhårda mördar-godisar.

I år började med något jag vet att jag klarar av, wienernougat för att sen gå vidare till chokladkola. Jag kan bara påpeka att chokladkolan får man slicka direkt ifrån pannan för den som vill ha, för den är stenhård och går inte ens dyrka loss med kniv. Den räcker länge iallafall.

Mike har även han tagit steget ut på okänd mark, han gör hemmagjorda korvar. Med den gigantiska korvsmeten kommer han att få stoppa korv hela natten lång. Han har ännu inte fått kläm på hastigheten på maskinen för korvarna blir stora som falukorvar eller små prinskorvar.


Mina tankar går just nu till Sara med familj. Det finns inga ord som kan lindra eller läka de onda, men det finns botemedel och vi kan bara be till högre makter att dem lyssnar på våra böner och gör dig frisk igen. Nu mera än någonsin så önskar jag att jag kunde trolla. Men Sara, du är en fighter utan dess like. Du fixar det här, du måste. Du bara måste fixa det här.

När hon föddes var det rekordvarmt och nu fyra månader senare är det rekordkallt. Med andra ord så är lilltösen född på ett rekordår. Joline fyller fyra månader idag och det har firats med banangröt och päronpure. Ett besök till BVC har vi också hunnit med och som vanligt ligger hon över alla "kurvorna". Hon är hela 71 cm lång och väger 8410 g, inte undra på att jag var tvungen att byta ut hela hennes garderob häromdagen. Hon är rekord söt, rekord lång och rekord stor.


Det krävs många kort innan man får ett kort som är bra.
Igår var det lite tissel och tassel i lillkillens rum. Jag var strängt förbjuden att gå in dit, han höll på med lite hemligheter sa han. Sen tillslut kom han ut med en fint inslagen presnt till mig. Det gjorde mig så glad och det bästa var att jag fick öppna direkt. Presenten innehöll ett halsband som han har gjort alldeles själv, den är så fin. Tusen tack min lilla älskling.

Jag gick i iskalla kylan för att hämta lillkillen ifrån skolan. Han och jag började bråka på vägen hem (igen) för han ville ha en kompis med sig hem. Men idag är det läxläsningsdagen och skytteträning vilket det betyder inga kompisar. Vilket temprament han har den lille gossen. Fy vilket gräl det blev, väl hemma så var det som inget hade hänt. Han testar väl gränserna.

Från och med imorgon kommer Mike att vara hemma, jobbet är slut för den här säsongen och han börjar inte jobba där igen förrän i mars. Detta betyder två saker, mycket mindre pengar och vi kommer att gå varandra på nerverna. Fast han har lite andra jobb på gång och man kan bara hoppas att han får något jobb på en gång.

Livet rullar vidare, jag är lite sugen på att göra lite julgodis. Den enda nackdelen är att om jag gör det så finns det inge stopp i mig, jag kommer att vräka i mig julgodis och det kommer fastna på magen fortare innan jag hinner säga uno. Så jag väntar nog med att göra julgodis.
Min så kallade städ-strejk varade enda tills jag kom hem efter att jag lämnat lillkillen på skolan. Det vill säga till kl 8.20 närmare bestämt. Jag.klarar verkligen inte av att bara sitta och göra ingenting när det finns så mycket att göra här hemma. Så medans Joline sov så började jag att städa. Hon vaknade och fick vara med i mitt städa-rally. Nu har jag ett fint och städat hem igen.

Jag är nöjd över min insats men mindre nöjd med att strejken inte varade längre än en timme.

Idag är det måndag och i vanliga fall så är det dagen för min storstädning. Men eftersom det är så satans svårt att visa lite uppskattning i det här huset så tänker jag städ-strejka. Jag orkar inte vara allas privata städerska och hushållerska. Varför ska det bara vara jag jag jag jag som städar?.

Nu går Ramona ut på städ-strejk, vi får se hur länge jag orkar strejka.
Tur jag har barnasinnet kvar för jag har haft så galet roligt här ikväll och jag tror barnen hade skoj också. En filt på soffan förvandlades till ett skynke, Lillkillen förvandlades till en matador och jag och Joline förvandlas till en tjur. Vår arena var vardagsrummet och det ropades ole så hela huset skakade.

Paparazzimorsan tog semester ikväll så det finns inga bilder på vårt söndagsbus och för den delen tror jag att det hade förstört vår förtrollade stämning. Men ett roligt minne som lägs i minnebanken av första advent tjugohundratio.
På förmiddagen blev det lek med barnen. Jag hann ävan påbörja utresningen av Jolines för små kläder. Jag passar även på att tacka ännu en gång för de kläder som Jolne har fått av Kia, Sara och Michaela. Jag uppskattar det så oerhört mycket. Utan dem så hade jag varit fattigare än en krykråtta med den farten liltössen växer.
När Mike väl kom hem ifrån skogen så åkte jag och lillkillen in till stan för att storhandla. Det blev dyrt men välbehövligt. Vi skulle egentligen ha gått in på Åhagas julmarknad men vi orkade inte det utan valde att slira hem istället. Nu ska jag ta tag med de sista av lilltösens kläder och sen blir det soffhäng.
Det är första advent idag, Mike firar det genom att springa i skogen. Jag och barnen.hade en trevlig första advent frukost, tomtegröt till Y, banangröt till J och fil med musli och kaffe till mig. Det var riktigt mysigt att sitta där med ett tänt ljus. Mina älskade små barn, ni är mina älskade solstrålar.


På tal om annat, inatt var de första natten Mike fick ta hand om Joline. Han var väl inte världens lyckligaste man (som han självklart skyllde på att det var mitt fel!!!!) när han gick upp imorse, men å andra sidan då kanske han förstår hur jag har haft det i snart fyra månader. Så det vore på sin tid att du Mike visar mig lite uppskattning på allt jag faktiskt gör här hemma.
Nu är vi på pulkabacken, vi är helt själva här. Konstigt när det är sol ute fast det är tio minus ute. Vi ska köra pulkarace, dricka varm o'boy och äta smörgås. Härligt med egentid med lillkillen.

Nu har jag julpyntat färdigt, det blir inte så mycket mer än det som finns framme. Någon tomte här och där, julstjärnorna har blivit ommålade och gardinerna är upphängda. Bjuder på några bilder på mitt pynt här hemma.



Jag måste vara den smartaste bruden som går i ett par skor, helt ärligt. En tomteluva som var för liten för lillkillen och för stor för lilltösen men perfekt för mig och min tutte. Snacka om en riktigt bra tuttvärmare och nu behöver man inte ens rulla in den i en bh. Tomteluvan har till och med en inbyggd egen bröstvårt värmare och man blir julfin på köpet. Ett måste för oss alla fina mammor med våra vackra hängtuttar.

Nu har jag varit nere i garaget och sparyat julstjärnorna, ljusstakar och korgar svarta. Snacka om att jag blev yr av ångorna, eller är det vinet? Det kommer bli så läckert, speciellt för mig som älskar svart. Dock var glittersprayet slut så det måste jag inhandla imorgon. Jag är nöjd över mitt julpynt-bestyr.

Fredagsmys är det ikväll. Det innebär massor av godis, chips och Idol. Jag älskar våra fredagsmyskvällar. Jag har blivit så himla hemmakär. Imorgon drar jag och lillkillen till pulkabacken med  pulkor, varm o'boy, smörgåsar. Det kommer bli riktigt roligt för vi har en asgrym backe här i Dalsjöfors.
Tänk vilken karl man har, ibland så kan han överraska mig. Från surk*k igår till honey idag bara så där. Han kom hem med grillade revben och potatissallad som han hade åkt och handla enda borta vid sexdrega. Han hade även med sig en flaska vitt, Blue nun. Tusen miljoner med tack älskling. Är du riktigt snäll ikväll kanske jag våldtar dig i sängen..


Julpyntandet är nästan klart, ska bara färga om julstjärnorna till svarta med sprayfärg och lite glitter. Sen är jag klar med allt. Synd att jag inte har bättre kamera då skulle jag ta kort och visa er alla hur fint vi har det här hemma. Men ni som är nyfikna (och som jag känner) får gärna komma hit och titta. Jag bjuder på kaffe för jag har kaffefilter hemma nu.
Jag måste ha slagit mig i huvudet eller så är det bristen på sömn då jag julpyntar och tycker det är roligt. Vad har det tagit åt mig? Det har gått så långt att jag hör min falska sångröst sjunger julsånger och jag smålog när jag inhandlade pepparkaksdegen.

Just nu har jag en liten paus för lilltösen ska äta likaså lillkillen. Jag små sneglar lite på gradinerna och tycker dem faktiskt ser lite porriga ut. Det är vinröd panellängd med svart-silver "snör-panel-längder" framtill. Lite bordell varning här hemma. Så vi kommer ha en porrig jul hos oss,

 

Nu har jag tagit fram åkpåsen och lagt den i Jolines vagn för det verkar som om vi får en vargavinter i allafall. Idag var det tio minus när vi gick iväg till skolan, det var inte skönt. Jag skulle lätt kunna byta plats med Joline, tänk att få ligga i en varm vagn med en åkpåse med päls och bli dragen.

Vad dagen har att erbjuda idag har jag ingen aning om, de sista julpyntet ska upp. Nu ska jag dricka lite kaffe, om det nu går att dricka för jag fick göra ett hemmagjrot kaffefilter av hushållspapper.

Lillkillen frågade mig vad rynkor var.

Jag rynkade min panna och svarade att när man blir gammal så får man rynkor och det ser ut så här.

Jag slutade att rynka pannan och sa: Men med rynkor så är dem kvar, det blir så när man blir gammal.

Lillkillen granskade mig länge och väl och sa: Ja, mamma då är du gammal för strecken är kvar.

Tack för den, nu är man gammal också och jag som slutade fylla år efter 25 ;)..

Jag har en surk*k här hemma, han kom hem för knappt en halvtimme sen surare än ättika. Han ska bara ha en sak klart för sig att han ska inte bråka med mig som har haft brist på sömn och går på reservbatterier om han inte är redo att ta fighten.

Surk*k med hängp*ng gör sig icke besvär i detta hem. Jag vill bara ha en snäll och mysig man, han kanske blir snäll om jag föder han med lite mat.
Jag sitter och väntar på att lillkillen ska byta om efter hans tennistränng. Sen ska vi hem och jag vill ha enstor fet pizza till middag idag av två anledningar,

Ett: jag är sjukt sugen på något riktigt flottigt idag. Det var så läääääänge sen jag svullade och nu vill jag proppa i mig en flottig pizza. Jag ska göra, då är det bestämt!

Två: varför kämpa med träning och sträng diet när magen är lika stor som mormors bulldeg i allafall. Det känns som om de kvittar vad jag gör, magen är kvar ändå.
Jag sitter och väntar på att lillkillen ska byta om efter hans tennistränng. Sen ska vi hem och jag vill ha en stor fet pizza till middag idag av två anledningar,

Ett: Jag är sjukt sugen på något riktigt flottigt idag. Det var så läääääänge sen jag svullade och nu vill jag proppa i mig en flottig pizza. Jag ska göra, då är det bestämt!

Två: Varför kämpa med träning och sträng diet när magen är lika stor som mormors bulldeg i allafall. Det känns som om de kvittar vad jag gör, magen är kvar ändå så idag vill jag fuska lite.
Jag vet att de olika småbarns tiden är övergående och att man inte stannar i en sömnlös period allt för länge, men just nu känns det som en evighet till dess.

Jag trodde jag var smart igår för gav Joline en massa gröt och katrineplommon pure och välling innan läggdags, men hon vaknade vid halv fyra och ville ha mat iallafall och sen dess har hon varit vaken till och från.

Hon är ju för söt lilla Joline. Hon pratar, sprattlar och försöker göra allt för att få allas uppmärksamhet. Hon är verkligen vår älskade lilltös, men på natten ska man sova fast det vill inte hon.

Egoisten Ramona vill bara sova en hel natt inom en snar framtid, annars kommer jag inte orka med vardagslivet. Snart dags att lämna lillkillen på skolan och sen ska jag och Joline på mammaträff.

Egentligen så varken orkade eller ville jag dra iväg och träna. Men jag släpade mig dit iallafall. När jag (och lillkillen) väl var framme så fick jag en sån fruktansvärd magknip. Det kändes som alla tarmarna vred sig dubbelt i magen, jag hade så ont. Men jag tränade ändå.

Vanligtvis går man runt två och två på de olika stationerna. ikväll gick jag själv och tur var väl det för som jag smögfes. Det fanns ingen stop på pruttarna. På step-up brädan var det värst, då blev det en pruttorgie utan dess like. Tur att det var så hög musik så ingen hörde mig.

När jag väl kom hem och försökte jag göra nummer två, men pruttarna hade tagit över mitt rumphål. Ingen bajskorv ville titta ut, bara pruttar. Mitt inre måste bestå av en himla massa pruttar som har samlats på en hög och bestämt sig för att släppas fri just idag. Jag är pruttlady nr 1.


Eva: Jag kan inte läsa din blogg längre nu när du har lösenordsskyddat den. Kan inte du maila över det till min mail (mitt förnamn och efternamn i en följd och sen@hotmail.com). Jag vill så gärna följa dina grabbars utveckling. Kramen
Jag är HELT slut efter snabb promenaden innan jag plockade upp lillkillen ifrån skolan. Det är inte själva promenaden som gjorde mig helt slut utan skottningen av den j*vla uppfarten och trappen. Jag hatar snö så himla mycket, hatar är ett starkt ord men jag hatar verkligen snö.


Jag har börjat att julpynta lite smått. Men upptäckte att jag inte har så mycket julpynt, iallafall inte mycket som är fint. Fast jag får göra de bästa av situationen. Köket är helt klart och jag blev supernöjd. Nu ska jag umgås med mina älskade barn, nåt bus ska vi nog hitta på.

Vem har bytt ut min älskade bebis? Hon har fått för sig (efter att hon var sjuk) att hon ska vakna flera gånger på nätterna. Vi som hade det så bra innan. Hoppas att det här inte håller i sig.

Dem vanliga morgonbestyren är klara, det var riktigt kallt och blåsigt ute idag. Det här med snö har aldrig varit min grej och kommer nog aldrig att bli det heller. Bara det inte blir som förra vintern, snälla gud!

Jag upptäckte att första advent är ju nu till helgen, var har jag varit? Då är frågan om man inte ska ta och julpynta lite redan nu. Någon måste ha hypnotiserat mig för det pirrar i hela kroppen när jag tänker på julpynt.



Nu behöver jag ladda batterierna, så jag tar med min lilltösen till sängen och hoppas att man får en liten powernap. Eftersom det har snöat så förbaskat mycket så var jag tvungen att skotta garageuppfarten och trappan idag igen. Jag tog det i samma veva som när jag hämtade Lillkillen ifrån skolan och lilltösen sov i vagnen.


Snart kommer älsklingen hem ifrån jobbet och då ska vi göra lite tacos som middagsmat. Lillkillen ska på scouterna och sen blir soffhäng hela långa kvällen för mer än så orkar jag inte utföra idag.
Efter att jag hade lämnat Lillkillen i skolan i snöyran så gick jag in med barnvagen källarvägen. Jag stod där ett tag och funderade på hur länge till jag skulle orka se skiten där.
Det är nämligen Mikes område att städa och sist det blev städat var av mig och det var i somras. Han vet väl att väntar han tillräckligt länge så städar jag istället. Han är smart.
Nu har jag städat HELA källaren (förutom garaget) och det tog mig totalt fyra timmar att få den standarden som jag eftersträvar. Det känns i ryggen att jag har slitit som ett djur i källaren, men nu är det så rent och fint varje liten vrå.
Jag fick det lite stressigt precis innan jag skulle iväg på sumban eftersom jag bara var tvungen att vika tvätt och hänga upp den nytvättade tvätten på tork. Men jag hann i tid.

Eftersom det var innebandymatch så var vi tvugna att efter halva tiden träna i källaren. Lokalen hade samma standard som en fallfärdig rysk lokal, med andra ord den var skit läbbig. Fast det gick bra att träna i allafall.

Nu blir det att natta barn, förbereda för natten och morgondagens bestyr och sen slänga sig framför dumburken och kolla på hollywood fruar.Maria är min favorit.
Det kom ett litet paket till lilltösen på posten. Jag kände inte igen handstilen och satt länge för att klura ut vem paketet var ifrån, tills älsklingen bad mig öppna paketet. Den innehöll ett par ursöta vinterskor till Joline och ett kort formad som ett hjärta. Paketet var ifrån kusinerna i Nybro, hur gulligt är inte det då! Så tusen tack Lillebror Fredrik, Tina (hennes handstil), Eimy, Neo, Felicia och Anton.


När jag hjälpte lillkillen med läxorna så såg jag att bokomslagspappret hade gått sönder på alla böckerna. Det beror nog på att han har haft böckerna i väskan tillsammans med en blöt gympapåse. Som tur var hade jag bokpapper i plast hemma så nu har böckerna blivit omslagna på nytt.


Jag måste verkligen slagit mig i huvudet, eller något sånt. För idag fick jag en sån stark lust till att börja julpynta här hemma. Hålla, JAG, NU??? Det värsta är att känslan har inte gått över än. Kan man ha feberyra utan feber?. Självklart väntar jag till första advent, precis som vanligt.
Jag fick frågan av en arbetskompis om jag inte tyckte det var långtråkigt att "bara" vara mammaledig och dra benen efter mig. Phhaaa, jag drar knappats benen efter mig, det ska gudarna veta.

Ta bara idag som ett exempel då har jag hunnit med detta:
* Fixat all morgon bestyr med barnen.
* Gått och lämnat lillkillen på skolan.
* Storstädat här hemma.
* Haft fika besök av söta Jennie.
* Hämtat Lillkillen ifrån skolan.
* Skottat uppfarten och trappen.
* Och däremellan och under tiden matat, lekt, bytt blöja och underhållt lilltösen.

Klockan är bara halv två nu och det har varit långt ifrån långtråkigt. Jag älskar att vara mammaledig och jag är som en duracell-kanin med sjukt bra batterier.

Jag var så där lagom pigg imorse, Joline har fått för sig att hon ska vakna tre-fyra gånger per natt. Inatt var jag så trött så jag snubblade över mina egna fötter och tappade vällingflaskan på golvet och då hade jag inte hunnit skruva på locket, Kan väl säga att det var mindre roligt att städa köket klockan halv fyra på natten.

Efter några koppar stark kaffe så bar det iväg i snöyran för att lämna lillkillen på skolan. Jag är glad över att han är så himla duktig på att äta upp sin gröt på morgonen, för då vet jag att han står sig till lunch. Det blev ingen promenad idag utan raka vägen hem för storstädning. Jag älskar ett rent hem och då får man jobba för det.

Det första levandsåret så händer det så himla mycket och dem som liven utvecklas och växer för varje dag. Det är så fantastikt roligt att få ta del av allt detta och se hur allas vår lilltös gör nya framsteg varje dag.Ta som ikväll till exempel, då åkte gåstolen upp ifrån källaren. Vi stoppade om henne med en extra filt runt om sig för extra stöd och satte henne i gåstolen. Inte trodde jag att hon skulle få en sån fart på gåstolen som hon fick. Det var riktigt roligt att se även om det bara var för en kort testrunda.

Det har varit lite fattigt med inlägg i helgen, men det finns en anledning till det och det är nämligen som så att jag har jobbat. Det som förvånade mig massor var när jag kom hem idag och det INTE såg ut som tredje världskriget här hemma. Han hade visserligen inte städat överdrivet mycket, men inte heller stökat ner. Ibland så kan älsklingen överraska. Han är en pärla min älskling, älskar han så mycket.


Dagen började med en god frukost och sen slirade jag iväg till jobbet. En annan bilist körde lite för fort  för den hamnade i diket. Brandkåren, ambulans kom dit. 

Jobbet flöt på smärtfritt, riktigt roligt att få prata med S, M och M. Sen bar det av till Stadshuset för att vara vittne på Sara och Marcus bröllop. Det var så fint och jag säger bara två saker GRATTIS och ÄNTLIGEN.

Kvällen går i lugnets tecken för imorgon är det dags för jobb igen. Nu ska jaga burra ner mig i soffan, invänta maten som älsklingen fixar och sen blir det bara en massa mys med min älskade familj.


Vi har haft en riktigt härlig fredag. Massor av mys med en hyrfilm, godis och jordnötsringar.Jag älskar våra familje mysstunder i soffan. Nu kallar dock sängen på mig eftersom jag ska upp och jobba imorgon. Sen ska jag och Mike vara vittne på ett bröllop. Jag har en trevlig utmaning imorgon och det är att ta mig till jobbet i snöyran.




Mitt svar på en kommentar som Therese har skrivit: Joline sitter i matstolen med en massa extra stöd, vi har stoppat om henne värre än en uppstoppad korv för hon behöver ha extra stöd för ryggen ;)
När barn vill komma hit och leka med lillkillen så kan inte jag säga nej, även om det är fler än en. Så efter skolan så hämtade jag hem tre barn istället för ett. Dem här grabbarna är för goa och dem leker jättebra. Dem har spelat spel, lekt jägare och nu efter mellanmålet (bästa mamman bjöd på pizzabitar och festis, det är ju trots allt fredag) så leker dem tjuv och polis.



Nu räcker det med dumheter mot lillkillen och jag ska ta ett snack med lillkillens fröken på måndag. Det finns en som lillkillen inte kommer överens med och idag tog h*n sönder lillkillens termobyxor. Man kan inte komma överens med alla, men man ska respektera varandra och deras saker. Jag har hållt mig lugn angående att lillkillen och h*n inte är bästa vänner, men nu gick det för långt.Jag vägrar mig tillåtas att min älskade lillkille ska bli mobbad.
Det är så roligt nu när lilltösen äntligen får börja äta lite smakportioner (två veckor hit eller dit bryr vi oss inte om). Sempers banangröt från 4 månader är helt perfekt enligt mig. Det går snabbt, det är enkelt och innehåller alla näringsämnen som en bebis ska ha. Joline äter med stor aptit och det är så roligt att se. Vår lilla prinsessa börjar bli stor nu.


Alla mina sparade nummer i den gamla mobilen är borta. Jag trodde att jag hade sparat alla nummer på SIM-kortet, men det hade jag inte gjort. Den gamla mobil har gått i graven och går inte att återupplivas igen.

Så ni nära och kära som har mitt mobilnummer i eran mobil, kan ni vara gulliga och skicka ert telefonnummer och namn till mig. Då skulle jag bli så himla glad och tacksam.

(Jag hoppas fortfarande på att få en ny mobil  i julklapp ifrån tomten)
Det är lätt hänt att fastna i allt negativ tänkande, men börjar man tänka på allt bra så inser man hur lyckligt lottad man är. När jag körde bilen på väg hem efter fikat hos svärföräldrana så var det som om jag fick en liten en aha-känsla inom.mig som fyllde hela kroppen med lycka. Jag är en lyckligt lottad människa och lever ett förbaskat bra liv.

Jag har så mycket possitivt i mitt liv så som:
  • Mina älskade barn, dem förgyller mitt liv varje dag. Tänk vilken otrolig tur jag har som har tre helt underbara barn. Jag gör allt för dem, jag lever för dem och jag älskar dem så himla mycket.
  • Min sambo Mike, min stora kärlek som respekterar mig och älskar mig för den jag är. Jag älskar dig så mycket, du är en guldklimp som överraskar mig med fina ömhetsbevis.
  • Min mamma, pappa och syskon. Vi är en typisk lycklig "skilsmässo-familj" med en massa bonus personer som ingår i familjen och vi lyckas med att älska varandra som "en böld i arslet härifrån till månen och tillbaka". Jag kan verkligen prata om ALLT med mina föräldrar och är jag tacksam för.
  • Min "nya" släkt ifrån sambos sida, dem är så enkla att ha och göra med. Inga krusiduller, bara en massa skratt. Det som har varit viktigt för mig är att dem inte gör någon skillnad på mina grabbar och lilltösen. Jag älskar min "nya" släkt.
  • Mina närmsta vänninor J och S, dem ger mig glädje och stöd när det stormar i livet. Vi anförtror oss våra  innersta tankar till varandra och vet att dem inte förs vidare. Jag älskar er. Sen har jag många andra nära vänner som betyder så mycket för mig, så mycket.
  • Jag har en grym kropp för att ha fött tre barn och har sedan förlossningen lyckats gått ner 21 kg (gick upp totalt 13 kg under grav) på 3,5 månad och för första gången i mitt liv så har jag börjat motionera regelbundet.
Jag är helt enkelt en lyckligt lottad person som älskar mitt liv. Sen om de finns folk där ute som tycker att jag är sliskigt possitiv nu så vill jag säga till er en sak och det är: Ert liv blir vad ni gör det till!

Eftersom jag redan har två barn sedan tidigare så var jag  lite skeptiskt just mot mammaträffar på grund av dåliga erfarenheter. Dels för att när grabbarna var små så var mammorna så fördömmande mot unga lilla mig. Jag kände mig aldrig en del av gänget. Jag kände att jag behövde överbevisa allt och alla hur bra jag faktiskt var som mamma.

MEN den här mammagruppen gillar jag skarpt, olika slags mammor med olika erfarenheter och lika antal barn i bagaget gör det till ett härligt gäng. Vi har uppriktigt roligt tillsammans och vi är mer ärliga än vad vi egentligen behöver vara och det känns så förbasakat skönt.


Efter att Mike slutade jobbet och vi hade ätit mat så åkte hela familjen in till stan. Vi gick in i en speciell butik (som jag aldrig varit inne i tidigare). Jag var bokstavligen i sjunde himlen och älsklingen fick påminna mig flera gånger att det inte var till oss vi skulle handla utan en bröllops present till grannarna. Vi lyckades hitta en jätte fin present som jag i allafall skulle bli super glad att få.


Väl hemma så var det bara för mig att snabbt byta om och dra iväg på träningen. Jag körde stenhårt och det känns i kroppen nu efteråt. Det är en helt underbar känsla efter träningen och jag tror att jag har hittat min grej. Så här länge har jag inte stått ut innan och nu är jag inne på fjärde veckan. Jag känner mig så himla stolt och klappar mig själv på axeln.
Nu är jag världens gladaste mamma, tänk vad lite jag behöver för att bli glad. Lillkillen tyckte nog att jag var lagom knäpp när jag ville göra en high five med honom när vi klev ut ifrån tandläkaren. Inte ett enda hål hade han, "tack gode gud amen" för det. Min söta älskade lillkille var super duktig hos tandläkaren.


Vem har bytt ut min unge? Från att sova jättebra på nätterna så har hon ändrat sig radikalt och väljer numera att vakna en gång i timmen, inte okej.

Jag är som en vandrande zombie och måste kliva upp på morgonen för att ge lillkillen frukost och följa med han till skolan. Så någon sovmorgon blir det inte här.

Idag så gick jag (och Joline) till Sara på en kaffe, det var tur att hon skickade ett sms till mig och frågade om jag ville komma för hon var som en räddande ängel då kaffet är slut här hemma.

Sara är en tuff tjej i ett ömtåligt skal, hon är en fighter och jag beundrar henne. Vid sådana här tillfällen så önskar jag att jag hade haft ett trollspö som kunde trolla bort all de onda.
Nu har lilla söta Joline fått smaka på majs och potatispure och lite blåbärspure som efterrätt. Först blev hon förvånad, sen fundersam och till sist väldigt lycklig. Självklart så var paparazzimorsan med kameran i högsta hugg och för att föreviga denna historiska händelse. Yade fick den stora äran att ge Joline den allra första skeden med mat, precis som när Dennon fick ge Yade den första skeden med mat. Dock saknar min C905s som gav mig fina och skarpa bilder. :(



Snart är det dags för lilltösen att inta sin allra första måltid bestående av fastföda, majs och potatispure och blåbärspure. Givetvis blir det bara lite smakprover, men det stort steg för lilltösen. Vi väntar till älsklingen har kommit hem, för detta kommer bli ett stort ögonblick i vårt familjeliv. Det kommer bli så roligt, ett steg i rätt riktning.

 

 

Kära Tomten!

Här kommer utplock på alla goda ting jag har gjort i år:
Jag har ätit upp min mat varje dag, kanske lite mer än vad jag har behövt.
Jag har varit jätte snäll mot  mina nära och kära (förutom mina PMS dagar).
Jag som en god mor har gjort allt för mina barns välmående, med glädje.
Jag har varit mycket duktig på jobbet och inte bråkat allt för mycket med chefen.
Jag har varit en god lyssnare och bra stöd till mina nära och kära.


Så kära Tomten som du ser så har jag varit så snäll detta år och min önskelista består bara en sak, en ny mobil. Gärna en Iphone men det går bra med en SonyEricsson också.


Vi gick iväg för att inhandla grannarnas bröllopspresent, men det var inget som föll oss i smaken. Så vi måste ta oss in till stan för att fortsätta att leta efter den perfekta presenten.


Jag och lilltösen följde med grabbarna på deras skytteträning. Jag måste föra med mig tur för lillkillen slog personligt rekord (175 poäng av 200). Snart dags för mig att skaka rumpa och låta svetten lackas lite.

Jag har bokstavligen sprungit runt här hemma som en dura cell-kanin. Det tog sin lilla tid, men nu äntligen är det färdigt. Äntligen har jag fått tillbaka mitt hem igen, mitt hem är rent. Varför kan inte min karl ha min pappas städgen? Det hade varit perfekt. Men det kan jag drömma om i stjärnorna om att Mike skulle städa och hålla i ordning här hemma. Varför skulle han anstränga sig när han vet att jag inte klarar av att ha ett stökigt hem och därmed städar...

Snart ska jag ovh Joline gå ner och hämta lilla söta Yade ifrån skolan, med andra ord min vardag har återgått till de normala igen. Därefter blir det läxläsning, matlagning och när Mike kommer hem ska vi åka iväg och inhandla bröllopspresent till grannarna som äntligen ska gifta sig. Skytteträning för grabbarna och sumba för mig ikvällt.
)ag vill ha min vanliga lur. Men allt handlar väl om en vanesak, som de här med att 'MMSaJag måste storstäda här hemma efter grabbarnas bravader. Det märks att jag inte har varit hemma i helgen och plockat upp efter dem. Jag tror att jag ska göra uppror..Det känns som om allt går emot mig, why???

 

 

Min mobil har verkligen gått i graven, min kära SonyEricsson C905 den vill inte vara med någon mera längre.
Nu brottas jag med en Nokia N900, den super tekniska mobilen har inte 'MMS-funktion och hur konstigt är inte det?
Nu måste jag på något sätt försöka få mig själv att förstå hur jag hittar en sån och sen lägger till en sån MMS-APP.och hur man använder en sån, för det kunde man tydligen göra enligt teknikerna på jobbet.

Varför skulle min kära älskade mobil dö för mig bara så där. WHY GOD WHY?

dsc06341 (MMS)

Mätt och belåten. På jobbet flöt allt på så bra som det kan göra efter ett halvårs break. Tiden flög förbi, jag hade glömt hur mycket kaffe jag faktiskt hinkar i mig på jobbet och magen gör lite uppror nu.

Det var otroligt skönt att få komma hem till alla mina älsklingar. Middagen stod klar, dillkött och potatis. Det var så underbart gott, Han är så himla duktig och det är jag tacksam för. Nu tar jag igen all missad mystid med barnen för jag har saknat dem sjukt mycket idag.

dsc06339 (MMS)

På väg till jobbet. Efter tre härliga timmar med sömn så är jag nu på väg till jobbet. Det ska bli intressant och se hur mycket nytt och förändringar det har hänt de senaste halvåret. Jag längtar redan hem till mina barn. Skulle absolut kunna tänka mig att bli en lyxhustru.

Det finns vissa saker som man kan skriva om, sen finns det saker som man vill skriva om men inte kan. Anledningen är att jag är ingen elak person som vill hänga ut några/någon/något på min blogg. Men jag kan skriva om hur jag känner och det är ilska, besvikelse, frustation och hopplöshet. Det liksom mal i mig och äter upp mig inombords, hur ska jag bli fri från det som mal inom mig när jag är så totalt maktlös i detta sammanhang? Men utåt sätt är allt bra, jag har ett bra pokerface. Uthållighet är en av mina starka sidor, men frågan är om det i slutänden är en sån bra egenskap.
Ni nyfikna själar där ute som läser detta inlägg behöver inte besvära er att varken ringa, smsa eller skriva kommentar för jag kommer ändå inte berätta något iallafall. I love my Pokerface!

dsc06327 (MMS)

Snart bär det av till disco för lillkillen. Alla förberedelser är klara, det vill säga han har badat, tagit på sig rena kläder, de viktiga asseccoarna och håret är fixat. Han har även lånat lite lukta gott ifrån Mike så nu kan han slå klackarna i taket för mer redo kan man inte bli. Men någon tryckare ska han inte dansa säger han, vilken tråkmåns.

dsc06315 (MMS)

Tårtan är klar. Den kommer att bli uppäten redan idag för vi kan inte vänta tills söndag. Anledningen till att vi åkte in och fixade detta idag beror på att lilla jag ska jobba hela helgen. Jag har inte jobbat sen den 28:e maj så lite ångest har jag nog allt. Men pengar växer inte på träd och mammapengen blir man inte fet på.

dsc06314 (MMS)

Tomteluvan är med lillkillen och bakar farsdagstårta på city. Vilket bra reklamjippo dem har, för 25 kr får barn upp till 12 år baka en egen tårta. Det är ju alldeles perfekt. Helst ville han dela tårtan på två och skicka ena halvan med posten till sin pappa och andra halvan skulle Mike få. Men jag tror vi skickar något annat till hans pappa.

dsc06311 (MMS)

Inget konstigt det här med att ha Joline med på toan. Är man akut skitnödig och har ett barn är lite halvsjuk och som vill vara i min famn 24 timmar om dygnet så får hon helt enkelt haka med mig in på toa. Vanligtvis så brukar hon ligga på golvet framför mig, men det ville hon inte idag. Försök bajsa med en som gallskriker, där snackar vi stressmoment. Lilltösen börjar bli bättre och det tackar jag högre makter för.

dsc06302 (MMS)

Tomteluvan är med överallt. Till och med när han spelar tennis så har han tomteluvan på sig. Det ser faktiskt lite roligt ut. Han är grym på tennis tycker jag allt. Min älskade lillkille.

dsc06300 (MMS)

Snälla bli frisk nu. Hela tiden när jag försöker ta en powernap så vaknar hon och gråter massor. Hon måste ha en inbyggd sensor i sig som gör att hon vaknar när jag försöker ta mig en tupplur. Hon är som ett karborrband på mig och det är helt okej (bara ryggen som säger ifrån lite). Förstår att det är jätte jobbigt för henne, nu vill jag bara att hon ska bli frisk. Det enda jag ska göra idag är att gå till Yades tennis, inget annat är inbokat och det känns skönt.

dsc06282 (MMS)

Inget för den kräsna. Den här dyra snorpumpen är så äcklig. Man stoppar en-gångs-tratten i bebisens näsa. Sen tar man munstycket i munnen och suger in. Allt snor hamnar i en-gångs-tratten, men man tror att man ska få allt snor i sin egna mun. En riktigt obehaglig manick men nödvändigt ont när vi inte har något annat att tillgå. När jag är i ullared så inhandlar jag den gamla vanliga hederliga snorpumpen.

dsc06281 (MMS)

Inbäddad som en kokong var lilla sjuklingen när vi lämnade lillkillen på skolan. Han kände sig nog som kungen själv när vi var framme för han tog med sin plast motorcykel pulka och alla barnen tyckte den var så häftig.

Jag passade även på att gå en välbehövlig promenad, hon ligger ju inbäddad och har de gott i vagnen. Lite frisk luft har väl inte skadat någon innan. Känner mig sliten efter två nätter utan någon vidare sömn, men de är bara att bita ihop.

dsc06274 (MMS)

Snacka om deffad kropp jag har fast med lite små skavanker förstås. Jag var iväg och tränade, lillkillen hakade på och spelade lite innebandy. Jag känner att varje muskel i kroppen fick jobba ikväll. Bristen på sömnen den gångna natten kommer att märkas av imorgon. Jag ber till högre makter att denna natten blir lättare, please god.

dsc06270 (MMS)

Ny form av snorpump. Förutom slasket så är det underbart väder ute. Det blev dyrt på apoteket, barnalvedon, näsdroppar, snorpump och refill påsar till pumpen. Jag undrar vad som hände med den gamla vanliga hederliga snorpumpen som såg ut som en plastboll med plastpip på? Den här pumpen måste man suga ur snor igenom en slang som snoret sen fastnar i en refill-påse. Så dumt.

Jag står utanför lillkillens skola och fryser om mina extremt blöta fötter. Mina vinterskor är inte vattentäta, snarare tvärtom dem suger åt sig vatten. Jag var förbi affären också och handlade julmust och mandariner till lillkillen som en liten belöning för att han gick själv till skolan imorse.

dsc06269 (MMS)

Sjuklingen är fortfarande sjuk. Jag har haft Jennie här på lite kaffe, det var trevligt att få lite sällskap och snacka lite skit. Snart ska jag packa in sjuklingen i vagnen och gå till apoteket för att inhandla allt man behöver ha hemma för sjuka barn. Sen ska vi ner och hämta lillkillen ifrån skolan.

Tusen tack för dem fina kommentarerna och råden jag har fått. Dem har lugnat ner mig massor. Jag blir lätt stissig när det gäller mina barn.

dsc06266 (MMS)

The night from hell, har passerat. Jag känner mig som en zooombi, ett vandrande lik. Lilltösen har hållt låda hela långa natten, som hon har gråtit hua mig. Det här var klart värsta natten någonsin och jag är inte mer än människa, jag hade kunnat sålt henne för 2,50 kr inatt. Tillslut somnade hon på mig kl 5.45 och sov då i en hel timme.

Idag ska lillkillen få gå till skolan själv, för gissa vem som precis har somnat! Jag känner mig urusel gentemot han, värsta dåliga morsan ever. Men jag kan inte dela mig på två och hon måste få sova. Det är ju inte långt till skolan, den lilla biten ska han klara av att gå själv och han sa själv att det gick bra. Jag vet att jag är larvig, jag vet att han kan gå själv men det är liksom min grej att alltid ställa upp för barnen och nu kan jag inte det. Det ständigt dåliga samvetet.

dsc06264 (MMS)

Vi har en sjukling här hemma. Nu är det konstaterat, Joline är sjuk. Snoret rinner, hon har feber och är allmänt dåsig. Det är första gången hon är sjuk och jag inser snabbt att jag inte har något för sjuka barn här hemma. Ingen snorpump, inge barnalvedon (får 3,5 månaders bebis ta alvedon?) och den vanliga febertempen är borta men napp-tempen visade 37,8. Hur bra morsa är jag nu då? Trippelf*n

dsc06258 (MMS)

Jag är hennes privata säng. I ärlighetens namn så tror jag att lilltösen börjar bli sjuk eller så är det dags för henne att få tänder eller så är hon bara extremt mammasjuk. Min famn har varit det enda stället som har dugit åt lilltösen förutom en stund i vagnen när vi var ute i snöyran för att hämta Yade. Men en stark mamma reder sig, jag är ju tvungen. Med Joline i famnen har jag lyckats att storstäda lillkillens rum, laga mat, fixat disken. Jag hann även skotta uppfarten den lilla stunden Joline sov i vagnen. Nu ligger jag här och agerar säng åt Joline och ni ska inte tro att jag kan smita, då vaknar hon och skriker i högan skyn.

dsc06254 (MMS)

Det ska börjas i tid. Lillkillen ville att lillasyster skulle låna hans tomteluva för att få den rätta känslan nu när det är snö ute. Han har börjat att räkna ner till julafton och det kan jag tycka är i de tidigaste laget. Frågan är om han fortfarande tror på jultomten, jag hoppas det för det är något magiskt över att tro på tomten. Jag har dock ångest redan nu om hur jag ska lyckas ge mina älskade barn de julklappar dem önskar sig, nu när jag får skit och inget pengamässigt sätt när jag är mammaledig. Jag vill ge dem så mycket men har inte möjligheten och det gör mig så ledsen.

dsc06253 (MMS)

Ska de här vara kul? Jag säger inge mer än fy f*n jag vill inte bo i detta land, ge mig några mille och jag tar familjen och drar till varmare breddgrader.

dsc06252 (MMS)

Vad har hänt här? Två små killar hade jätte roligt igår, men tydligen glömde dem en liten detalj: städa. Som en dålig ursäkt så ska jag vara en snäll mamma och fixa till detta för jag vill inte ut i snöyran igen för att gå på babymassage. För den delen så har lillfisen precis somnat.

dsc06251 (MMS)

Fy f*n för snöoväder och dit ut ska vi snart traska i skiten, jag gör allt för mina barn. När jag klev upp imorse och såg snöovädret, tänkte jag direkt "oh, nej". När lillkillen klev upp så skrek han "oh, jaa". Jag hade först en liten egotanke och tänkte låta lillkillen gå själv, men så elak kan jag inte vara så jag får bita i de sura äpplet och följa med honom. Vid sådana här tillfällen är det inte roligt att vara mamma.

dsc06246 (MMS)

Så det kan gå. På utvecklingssamtalet tappade Yade en tand. Ploff sa det och han hade tanden i handen. Lite roligt tycker jag. För övrigt så var allt lysande med lillkillen, han utvecklas som han ska och sköter sig mycket bra i skolan. Han gör sin mamma mäkta stolt. Snart skytteträning för grabsen och träning för mig ikvällen.

dsc06244 (MMS)

Jag är så trött, men mindre än en timme ska vi vara på skolan igen för ett samtal med fröken. Yade fick med sig en kompis, dem gjorde läxorna ihop och nu leker dem. När jag väl sätter/ lägger mig ner i någon minut så blir jag så fruktansvärt trött, skulle somna nu direkt om jag fick. Så jag måste lyfta på min feta rumpa nu annars är det kört. På tal om rumpa, har ni prövat att torka rumpan med fel hand. Det är inte så lätt som man kan tro, det upptäckte jag förra veckan när jag hade så ont i min högra-torka-rumpan-hand. Jag vet att detta var totalt meningslöst inlägg.

dsc06233 (MMS)

Nu börjar vardagen igen. Höstlovet är slut, idag rullar allt på som vanligt igen. Nu är det frukost som gäller, snart ska vi ut i iskalla kylan för att gå till skolan och jag tar mig den dagliga promenaden. Förutom de vanliga sysslorna så har vi i eftermiddag utvecklingssamtal med Yade i skolan, skytte för Yade och Mike och träning för mig ikväll. Lika bra att rivstarta igång måndagen med en kopp kaffe.

dsc06232 (MMS)

Baddags för stora och små. Joline fick bada i baljan idag, hon trivs verkligen som fisken i vattnet. Dessvärre är det inte lika stort utrymme i baljan som i badkaret vilket resulterade att hälften av vattnet hamnade på golvet. Nu är det dags för lillkillen att bada, men han är inte lika pigg på att jag får ta kort på han. Vilken underbar söndag det har varit, fartfylld men inte ett dugg stressig.

dsc06226 (MMS)

Soppskåpet har fått sig en omgång. Den gamla extremt fula röda plastmattan från a la 60-talet har försvunnit och nu finns det istället ett ursnyggt parkettgolv som är betydligt lättare att hålla rent. Tur att älsklingen är så händig, han är en tiopoängare min älskade, finaste och vackraste sambo.

Det började lite fint med att jag torkad av vardagsrumsbordet för 3,5 timme sen och det slutade med en storstädning utan dess like. Vad skit jag hittade under våran säng, tänk att vi har sovit där bland all skit. Usch vad äckligt, men nu är det skinande rent. Jag har upptäckt att Joline blir tyst av dammsugaren, tror det finns en städar-ådra i henne med.

Några maskiner med tvätt har jag också hunnit med. Jag är en sån person som städar bäst när jag är själv, då slipper jag bli irriterad att någon (läs gubben) som är ivägen. Kankse var det därför jag fick för mig att storstäda idag. Joline har varit med i varje hörn, Yade har varit iväg och lekt med en kompis hela förmiddagen och Mike har varit i skogen och frysit.

Nu ska jag ta med lilltösen ut på en promenad i den underbara vädret.

dsc06225 (MMS)

Plötsligt så händer det. Igår kväll innan jag gick och la mig så stod middagsdisken på bänken för att jag inte orkade plocka ur diskmaskinen, då snackar vi latmask på högsta nivå. Igår var jag urfunktion och orkade verkligen inte anstränga mig mer än nödvändigt (dessa dagar är ytterst sällsynta hos mig för jag brukar vara en duracell-kanin i vanliga fall). Men imorse vaknade jag upp till detta, jag trodde jag drömde först. Men sen kom jag på att det är min älskling som fixat iordning allt innan han stack till skogen tidigt imorse. Det kallar jag för en fin kärleksförklaring till mig (ja, jag är billig i drift). Detta gjorde han av egen vilja och han fick inte ens doppa inatt, he he. Plötsligt så händer det and I like it.

Vad seg jag blev nu i eftermiddag/ kvällen. Kanske beror det på att jag inte har rört mitt feta arsel speciellt mycket. Dock har jag tagit ett lång och välbehövligt bad, har rakat alla kroppsdelar som behövde en omgång med rakhyveln.

Det blir en sen middag idag. Men den som väntar på något gott, det blir hemmagjord rostbiff, potatis och gräddsås som älsklingen håller på med nu. Sen ska vi kolla på toy story 2.

dsc06218 (MMS)

Överraskningen var bio, boråscity bjöd på gratis bio idag. Filmen vi ska se är spöket laban på äventyr. Först gick vi till fel bio, inte visste jag att det fanns fler än en bio här. Det blev lite småstressigt men vi hann. Lillkillen blev jätteglad, han trodde överraskningen var ett täcke eller en kudde. Vad trodde ni? Nu blir det bio.

dsc06216 (MMS)

Korten har kommit med posten. I mitt tycke så blir dem korten bara dyrare för varje år. Men visst blev han söt, han ser ut som en liten vilding med sina sår. Lillkillen kom hem igår efter att varit hos sin pappa i några dagar.

Idag har jag en liten överraskning till honom (som är gratis denna gången) och han har fått följande ledtrådar:
* Oftast i röd eller mörkblå plysch.
* Brukar vara mjukt.
* Fördel om det är mörkt.
* Brukar kosta omkring 70-90 kr

Varför ska det alltid kännas så fruktansvärt tungt, så ledsamt och så smärtsamt jobbigt när älskade Dennon åker hem? Det blir inte lättare för varje gång utan snarare tvärtom. Usch, det är inge kul alls. Jag älskar dig så himla mycket, Dennon. Du är min älskade stora pojke. Fy f*n vad jobbigt det blev när han åkte nu. Jag vill ju ha alla mina barn hos mig hela tiden, så ego är jag fast att jag vet att han har det väldigt bra med sin pappa och bonusmamma. Usch och fy, nu gråter jag tur att Joline sover.

dsc06205 (MMS)

Jolines favvo-leksak är den rosa sjöhästen som har en lysande magen och spelar musik. Hon sjunger alltid en trudelutt när den är på eller försöker äta upp svansen.

Det där med att ligga på magen är inte hennes grej, satan vad arg hon blir när vi lägger henne på mage. Men hon tar sig fram lite grann fast att hon ligger på rygg. Hon liksom lyfter upp benen, gör en sprattel-moves och förflyttar sig sidleds. Det ser verkligen jätte roligt ut.

dsc06197 (MMS)

Storebror matar lillasyster medans vi kollar på hyrfilmer och äter gottis. Vi har torsdagsmys istället för fredagsmys eftersom Dennon ska åka hem imorgon och då kommer Yade hem igen. Nu har hon ätit färdigt så nu tar jag över så hon kan spy på mig för det gör hon så bra.

dsc06188 (MMS)

Nu bakar vi. Dennon var helt slut efter våran promenad. Nu bakar vi, det är riktigt roligt. Det kommer att bli maffigt stora muffins med hakad choklad och blåbär i. Åh, längtar tills dem är färdiga, sen tar vi med dem och åker till Lars och Susanne.

dsc06185 (MMS)

Vi går på en promenad. Hör och häpna men det regnar inte idag. Så nu har vi pallat på oss kläder och är ute på en långpromenad. Sen ska vi baka blåbärsmuffins.

dsc06166 (MMS)

En mammas vardag. Joline tyckte väl inte om mitt nytvättade hår, hon kände väl inte igen doften och var tvungen att markera sitt revir genom att spy på mig. Efteråt så skrattar hon bara åt mig. Hon är så inte mysig.

dsc06165 (MMS)

Raggmunk med fläsk (bacon) står på middagsmenyn idag. Det var gudomligt gott. Ikväll är det dags att träna styrkepasset, men jag måste ta det lugnt med höger armen som fortfarande gör galet ont. Fast resten av kroppen ska få arbeta massor. Undrar om Dennon skrattar lika mycket idag. He he

dsc06164 (MMS)

Kakmys för mig och Dennon. Nu ska det frossas i kakor för det finns inte så mycket annat att göra. Vi har dock varit inne i stan en snabbis för att byta ut Dennons beyblade. Vädret är så sjukt tråkigt, bara regn och grått.

Jag och Dennon har varit på kryddparty hos Josefin. Om jag hade vetat att vi skulle äta så mycket där så hade jag inte behövt äta middag innan. Dennon umgicks med Yades klasskamrat under tiden, dem hade kollat på film.
Nu under kvällen har jag fått sjukt ont i min högra armbåge för det går inte böja armen förrän det gör ont. Det är nog en nerv i kläm, eller nåt. Hela jag håller på att gå sönder överallt, hur kul är det på en skala.

dsc06156 (MMS)

En bit av min tand. Jag börjar vittra sönder. Låg i soffan i godan ro med barnen, peta mina tänder med en plackers. Helt plötsligt så lossnar en bit av min tand. Det är tanden jag egentligen ska rotfylla, den är sylvass och den kan nog användas som en kniv. Tur att jag inte har ont i tanden. Och nej jag går inte till tandläkaren och betalar 5300 kr, för det är pengar som jag inte har.

dsc06135 (MMS)

Vi är i leksaksaffären till Dennons stora förtjusning. Här inne skulle han nog kunna stanna hela dagen om han fick. Vädret ute är ett riktigt boråsväder, det regnar.

dsc06122 (MMS)

Dags för babymassage igen. Vi får se hur det går idag. Jag hoppas att hon gillar detta för det blev verkligen superstressigt innan vi stack iväg. Dennon är med och ska tjuvkolla lite.

Fr Vänster översta raden: Prästen, jag, Mik, Jennie, Daniel

Fr vänster understa raden: Yade, Dennon och Joline

dsc06113 (MMS)

Sumba dans avklarad. Jag är bruttan i svart till vänster i bild. Jennie står bredvid mig i ljusblå tröja. Idag var det lika roligt som förra gången, om inte lite roligare då jag hade Jennie med mig. Jag hängde med i svängarna, därmed kunde jag ta ut stegen mer och det känns i kroppen. Det är så roligt att röra på kroppen, det trodde jag aldrig att jag skulle tycka.

dsc06093 (MMS)

Färdigstädat efter helgens bravader. Det har tagit mig precis 5 timmar att städa övervåningen. Det tog sin lilla tid, Joline har fått haka med i städningen när hon har varit vaken, Dennon har bosatt sig stundvis vid tv och datorn.

Nu är jag nöjd med mitt hem igen och nu slutar jag att vara städtant. Snart ska vi ut och gå en sväng, alla vi tre behöver lite frisk luft. Nu ska jag bara vara mamma och umgås med mina barn. I eftermiddag ska Dennon få testa skytte tillsammans med Mike.

dsc06087 (MMS)

Ett år har precis gått sedan vi fick reda på att den här lilltösen låg i min mage. Det är helt otroligt vad tiden går fort, det känns som igår när jag stod där med grav.testet i handen och Mike sa "du är inte lite skengravid då bara för att Micha (hunden) är gravid".