Nu har hösten kommit, och det känns faktiskt skönt. Man behöver inte oroa sig för att vara solbränd och sånt tjafs.
Jag körde halkan och gissa om det var roligt.
För er information har jag varit jätte rädd för halka innan, så rädd att jag tog tåget från stockholm till kalmar och gubben tog bilen när det var vinter!

Jag är stolt över mig själv för att jag klarade det och att jag till och med tyckte att det var roligt.

Jag ska även gå en ledarutbildning. Det ska verkligen bli spännande. Man får ju jobba sig uppåt i karriär stegen.
Den kommer att vara på halvfart i två år så jag behöver inte säga upp mig från mitt jobb.

Ni som läser får gärna lämna en kommentar så att jag får lite feedback om vad ni tycker. Både bra och dålig.
Jaha, nu har jag gjort det: klippt av mitt albino-svinto-hår och tonat det till pure red.
Fin färg faktiskt (har aldrig haft rött hår innan), äntligen börjar jag gilla mitt hår igen.
Visst var det ledsamt att klippa av sitt hår, men jag var ju tvungen.
Y försökte trösta mig "mamma du är fin"... "mamma kan köpa hår och sätta fast" (jag brukar göra hår förlänging så han har sätt att det går att göra det).

Igår var Y lite över trött är han skulle sova "ska bara dricka vatten"... "ska bara kissa" sista gången han skulle kissa så kom han tillbaka till sängen och sa "lulas" (luras) och med ett jätte flin över hela ansiktet.

Så från "albino-svinto-babian-arsel-hår" til numera "A-la-dark blood-look"
Det går en reklam på TV ang. flingor med en tiger.
-Titta mamma bara en tredje del av sockret är kvar, sa D
-Vad bra,sa jag kanske lite ointresserad
-Men mamma, fortsatte D
-Ja, fick han som svar ifrån mig.
-Smakar dem tiger? undrade han
-Nej, det är en tiger som är deras reklamdjur, sa lite svårt att hålla mig för skratt.
-Ja, annars får man ju massa hår i munnen, sa och sen sa han "dem smakar great" sa han med tiger röst och sprang iväg.



På väg till dagis så kvittrade fåglarna.
-Titta en pippi, sa Y
-Ja, titta! svarade jag
-Åhhh, mamma tre pippar, sa Y glatt och pekade på trädet.

På dagis hade D samtal med en dagis kompis.
Sen kommer han springande till mig.
-Mamma h*n säger att muttan heter Kissen, sa D
-Ja, vissa kallar den så, svarade jag honom.
-Men det går ju inte för kissen är ju en katt, sa han
-Det är ett smeknamn, försökte jag
-Det var ett fult smeknamn, sa han surt och gick iväg.
Lill killen fyller tre idag. Gissa om han vaknade med ett leedne på läpparna idag.
Jag gick in i sovrummet hela famnen full med presenter och sjöng glatt  " Ja, må han leva...."
-Åhh, mamma det räcker nu jag får ont i örat, sa lill killen,
- Grattis på födelsedagen, sa jag och skulle lägga alla presenter vid sängkanten, och klantig som jag är så snubblade jag och alla presenter flög upp o luften och ned med duns över hela golvet.
-Mamma, vad gör du? sa lill killen helt försträckt.
Skamsen fick jag plocka upp alla presenter och ge de till honom.
Han öppnade presenterna och var så lycklig.
-ÅHHH, tack mamma, sa han och reste sig ifrån sängen ställde sig upp och sa "titta så stor jag är , jag är tre år"

Han fick även tjuvkika på hans spiderman tårta (som jag gjorde åt honom igår kväll) innan vi gick till dagis.
Att det hinner hända så mkt under bara ett par timmar, det är helt otroligt.
Barnen vaknade vid 07.30, och hur trött jag än var så var det bara att kliva upp *suck* :-)
Vi gick upp åt frukost och jag bestämde mig för att duscha.
Inga problem eftersom jag har dörren öppen och på så sätt kan höra barnen om det skulle hända något.
Och visst hände det något "När katten inte är hemma, så dansar råttorna på bordet".
När jag var färdigt ropade jag på Dennon och Yade- Inget svar. Kände att paniken kom krypande så jag sprang runt i lägenheten för att leta efter dem.
När jag tittade under skrivbordet såg en glassbytta, två barn och två skedar,

-Vad gör ni? frågade jag fast jag såg ju var dem gjorde.
-Äter glass mamma, vill du smaka? sa Y med ett stort leende
Jag böjde mig ner för att ta glassbyttan ifrån dem, de sa inte emot, men blev nog ledsna att de blev ertappade.
-Mamma, du har såna tuttar som hänger, precis som mormor, sa Doch visade med händerna hur han tyckte att det såg ut.
-Ja, kanske, sa jag lite snopet.


Samtal mellan D och Y.
-Deno-Pennon, Deno-Pennon, säger Y till d med en bebis röst.
-Sluta, säger D lite lätt irriterad
-Deno-Pennon, Deno-Pennon, fortsätter Y och tycker det är jätte roligt.
-Sluta nu, säger D och nu börjar han bli arg.
-Deno-Pennon, Den-Pennon, säger Yiaf.
-SLUTA, annars ber jag mamma ringa till tomten, skriker D
... Y funderar ...
-Förlåt, säger Y, sen går han mot D med utsträckta armar säger "kram" därefter "puss"  "förlåt D".
Därefter tittar Y på mig med "hundögon" och säger med bebisröst  "Nu får jag julklappar av tomten, visst ?"





"Trollmor har lagt sina 11 små troll"
Igår gick jag, mina barn och min lilla syster i skogen.
Egentligen är det en liten skogslänt  bakom huset, fast för oss är det "skog".
Vi gick där tittade på buskar och små åt på björnbär, då kom Fan och flög in i mig.

-Schh, lyssna, viskade jag.
Båda barnen stod blixt stilla och späärade upp ögonen.
-Men jag hör inget, viskade Dennon tillbaka
-Jo, lyssna, svarade jag tillbaka.
Bonk... Bonk.... Bonk.... Bonk.....
-Mamma, var är det som låter? undrade D
-Det är trollmor, svarade jag.
Vi gick vidare och båda barnen höll "krampaktigt" i mig. bonkade hördes fortfarande (det var en herre som spikade visade det sig när vi kom till kolonilotterna)
-Mamma, är trollmor farlig? frågade Y
-Nej, inte om man är snäll, sa jag.
Jag stanna upp en gång till....
-Lyssna, nu hörs det tydligare, sa jag.
-Jag är inte rädd, sa D och sträckte på sig.
-"När trollmor  har lagt sina 11 små troll....." sjöng jag.
Vi kom fram till herren som spikade och då sa Y: Titta trollpappa!
Sen hade Doch Y en lång diskution om trollmamma och trollpappa och trollbarn.

En spännande dag i skogen, med spänning och en förtrollande värld.
I skolan undervisar man elever hur man ska vika handdukar rätt, hur man stryker en skjorta korrekt.
Man får lära sig att hitta i telefonkatalogen, men en  MYCKET VIKTIG sak har dem glömt bort:
Elfakturan.
Hur många kan utläsa en faktura från elbolaget?
Vem vet vad det kostar att sätta på TV? (ja, jag säger *Sätta på*. Jag sätter på allt, Tv, micron, datorn m.m. )

Jag tycker att det borde vara obligatoriskt att lära sig det i skolan.
Eftersom jag sitter på en kundtjänst för ett elbolag, så vet jag att okunnigheten är stor hos den svenska befolkningen.
I helgen hade vi Kalmar ett legalt black race.
Alla som ville fick mot en avgift vara med och tävla.
De som höll i hela, dem  var riktigt OTREVLIGA.
Jag kan förstå att man måste ha avspärrningar för säkerheten. Det kan jag köpa,men att enbart en tiondel av publiken ens fick se starten, det tyckte jag var myckt dåligt. Att se slutet, vid mållinjen var det inte tal om att man fick se.
Man skriker inte till åskådarna " Det här är inget för er" "Ni kan lika gärna åka härifrån" Man måste tydligen vara kompis med dem som höll i det, för då var det inga problem att sitta uppe på taken eller precis brevid vägbanan. Förstår ni vad jag menar *ler*

De ska ha båda ris och ros.
Ris: Se till att åskådarna får se något även vi som inte är kompis med vakterna, spärra av så att man får se mer än bara däckrök och en nos av  bilen.
Ros: Bra att man arrangerar street race, så slipper man det ute på gatorna.

Det fanns bara en sak som imponerade på mig, och det var en bubbla som gick som ett skolla o**on.
Barnen är så biltokiga, de var i himel riket.

Mitt hår är som en stor vit svinto-boll. Jag har lyckas att förstöra mitt hår så pass att en babian arsel är snyggare än mitt hår.

Och jag som hade lyckas att få så långt hår, första gången i mitt liv och så gör jag så här mot mig själv, VARFÖR? *snyft*

Jag får nog gå till frissan och snagga av allt hår.

Det ska vara jag till att lyckas blir " Ramona a la svinto albino"
Jag gjorde teoriprovet för körkortet igår, jag var så nervös.
Trodde verkligen att jag inte skulle klara det, men det gjorde jag.
Nu har jag kommit halva vägen mot mitt körkort.
Gissa om jag är glad. :)
Y skall snart fylla 3 år, han visar stolt upp sina tre fingrar och säger: Jag ska fylla tre år.
Han lyckas alltid få väldigt ont i benen när vi ska gå upp eller ner för trapporna, när vi ska till affären, nästan hela tiden då han inte vill gå.
Igår så stod vi som vanligt längst ner i trappen och Y sa "bär mig",
-Nej, du har två friska ben, du kan gå själv, svarade jag.
-Men jag kan inte, brister Yut i gråt
-Det är bara småkillar som inte kan gå själv, sa jag.
-Jag är liten kille, kontrade Y med.
-Småkillar får inte äta tablettasken som jag har köpt, försökte jag med
-Nä, det får dem inte, svarade han.
-Okej om jag bär det blir det ingen tablettask efter maten, sa jag.
-Nä ´det får jag inte, sa Y.

Jag bar upp honom, och gjorde stuvade makaroner och sallad, vi åt mat och jag gav D Tablettask, men inte till Y. Jag trodde att det skulle bli ramaskrik, men det blev det inte.

-Jag får inte det för jag är en liten kille, sa han.
Och efter en stund sa han: Imorgon är jag en stor kille... då får jag tablettask, visst mamma?

I helgen tog D en fruktkniv, han skulle skära av en bit på äpplet. (Detta trotts alla pekpinnar och aja baja från mig och Tommy).
Och så var olyckan framme på en sek, han skar sig i fingret, ett djupt jack.
Han sa inget till oss utan gick till toan och hämtade papper.
Sen kom han till balkongen med huvudet böjt och chockat sa han: Bli inte arg, jag har skärt mig.

Snacka om att jag fick panik, det rann hur mkt blod som helst.
Som tur var/är att Tommy är så snabb i vändingarna, han tittade lite snabbt på såret och bestämnde sig att åka till akuten med D. Inom loppet av några minuter var dem iväg. Jag och Y kom i efterhand.

D behövde inte sy, men det fick tejpa de stora jacket som var djupt och stackarn var jätte duktig.
D lyckades charma alla på akuten, så de flesta som jobbade där den eftermiddagen var inne hos oss. De stod där och smålog mot D och lyssnade på hans lillgamla förklaring på vad som hade hänt.
Han sa att nu skulle han ALDRIG mer röra kniven, utan har överlåter det till de vuxna. För vi barn ska inte ha knivar, det vet jag nu. Fast jag visste det innan för det har mamma och pappa sagt, sa han när vi gick därifrån.
Liten resumé om vad som har hänt. Jag har förstört mitt genom ett besök hos frisören. Jag permanentade håret ihopp om vackra lockar, reslutatet blev sönderbränt gummihår.
Jag fick investera dessa avlånga stänger man kan ha i håret för att få vackra lockar.

D kom in och undrade vad jag gjorde.
-Jag fixar till mitt hår, svarade jag.
-Med dem där sladdriga morötterna, sa D och tittade förvånat på mig
-Va??, undrade jag.
- Ja, de ser ut som sladdriga morötter, sa han och gick iväg.